Britt-Inger Keisu

Framtiden är något som de flesta av oss förhåller oss till, mer eller mindre medvetet varje dag. Vi gör planer för den nära framtiden och har större drömmar om en framtid som ligger längre bort i tiden. Med den här boken vill vi få dig som är intresserad av arbetslivet och speciellt arbetsvillkor och arbetsmiljö att fundera på hur du kan vara med och påverka för ett bättre framtida arbetsliv. Med olika grepp såsom dystopier och framtidsscenarier tar författarna i boken sig an arbetslivsfrågor utifrån ett framtidsperspektiv. Exempelvis, hur kan arbetet kan bli mer jämställt? Eller hur arbetsmiljön kan förbättras med utgångspunkt i vår mänskliga natur. Boken spänner över en bredd av områden, alltifrån olika sätt att se på framtiden, nya och urgamla drivkrafter i arbetslivet, segregering i arbetslivet till digitaliseringens konsekvenser. Boken är i första hand tänkt som en lärobok på grundnivå för studenter i arbetsvetenskap och personalvetenskap, men den riktar sig också till yrkesverksamma personer som är intresserade av arbetsvillkor och arbetsmiljö och särskilt till den som vill skapa förändring i arbetslivet.

Organisationer bör verka för ett rättvist och jämlikt arbetsliv. Men vad innebär det i praktiken? Och vilken roll spelar maktstrukturer respektive individers handlande i arbetet för lika villkor? Att arbeta för lika villkor erbjuder en introduktion till det ämnesområde som ringas in utifrån begreppen makt, genus, organisation och jämställdhet. Innehållet är organiserat i tre delar:1. Lagar och metoder, vilket inkluderar rättsliga perspektiv på diskriminering, rekrytering samt arbetsvärdering och lönekartläggning.2. Strukturella perspektiv på makt och ojämlika villkor: här diskuteras könade, rasifierade och heteronormativa maktordningar i relation till organisationsrelevanta teman såsom förändring, motstånd, teknik, konflikt och arbetsmiljö.3. Processer, där aktörers handlande i relation till strukturer undersöks. Det handlar om hur chefer och medarbetare återskapar, normaliserar och utmanar ojämlikhet i möten, inom ramen för lika villkorsarbete och i gränsområdet mellan arbete och privatliv. Boken argumenterar för vikten av ett strategiskt jämlikhetsarbete och vägleder läsaren i en fördjupande analys av makt som fenomen. Den riktar sig till personalvetarprogram, men även till andra universitetsutbildningar som anlägger ett makt- och genusteoretiskt perspektiv på organisationer.

Skolledare har ett komplext arbete som idag utsätts för allt högre krav på resultat, kvalitet och ständig förbättring. Verksamheten i skolan ska dessutom vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, och den förväntas i allt högre utsträckning kunna förbättras med hjälp av forskningsbaserade kunskaper och strategier. Skolledare står inför utmaningen att kunna navigera i skolverksamhet som kännetecknas av tilltagande komplexitet, och att göra det med stöd i forskning och med vetenskapliga förhållningssätt. Denna utmaning blir tydlig i ljuset av följande frågor:• Hur kan förskolans och skolans ledare förstå relationen mellanforskning om och utövandet av skolledarskap?• I vilken utsträckning bör aktiviteter och beslut som rör skolverksamhetoch skolförbättring ha stöd i forskning och inte endast i deberördas tycke och smak?• Vad talar för att stärkt förankring i forskning också främjar skolorsresultat och elevers lärande? I Att leda skolor med stöd i forskning belyser flera forskare från olika discipliner dessa och liknande problem. De har gemensamt att de verkar inom det statliga Rektorsprogrammet. I boken nyanserar och exemplifierade den komplexa relationen mellan forskning och vetenskap å ena sidan, och förskolors och skolors ledarskap å den andra. Hela tiden med konkret utgångspunkt i skolledares dagliga arbete och de förväntningar som ställs på dem. Boken riktar sig främst till verksamma och blivande förskolechefer, rektorer och andra skolledare, men läses med behållning av alla som är intresserade av forskning om skolors ledarskap och hur detta ledarskap kan ses som ett fenomen i rörelse och förändring. Sagt om boken:"En omfångsrik och gedigen sammanställning av synen på forskningens plats och betydelse i skolan i dag. Bokens olika kapitel är skrivna av forskare som verkar inom det statliga Rektorsprogrammet och innehållet riktar sig främst till skolledare. Många intressanta aspekter penetreras. Vad menas med beprövad erfarenhet? Vad innebär begreppet vetenskaplig grund? Hur har rektorsrollen utvecklats i ett historiskt perspektiv? Dessa och andra aktuella frågor diskuteras, analyseras och teoretiseras på ett intresseväckande sätt." Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 21, 2018

Högre utbildning och forskning är en av de samhällsarenor där kvinnors position radikalt har förändrats de senaste trettio åren. Kvinnor är inte länge en minoritet inom akademin i stort, sam­tidigt som män fortfarande dominerar på lednings­positioner och professors­tjänster. Andra minoritiserade grupper har också uppnått en större närvaro och synlighet. Policy för jämställdhet och mångfald är ofta centralt i universitetens framställning av sig själva som framgångsrika. "Att bryta innanförskapet" är en ansats att kritiskt granska och expandera vad jämställdhet och mångfald är och skulle kunna vara inom akademin. Forskare inom genusvetenskap, sociologi, socialt arbete och rättssociologi undersöker här kopp­lingar mellan kön, etnicitet, sexualitet, klass och makt, gränser och villkor för närvaro samt hur olika grupper av anställda erfar, namnger och tolkar sina positioner och möjligheter inom ramen för de akademiska strukturförändringarna. I antologins texter undersöker vi å ena sidan vem och vilka som problematiseras och ska åtgärdas i policy, samt vilken plats policy har inom forskningspolitik och inom organisationen. Å den andra lyfter vi fram underordnade gruppers erfarenheter av att jobba och verka inom akademin. En inkluderande under­ordning i förhållande till minoritiserade grupper är fortfarande en realitet på akademiska arbetsplatser och i vetenskapliga discipliner.