Britt-Marie Ternestedt

Vad är ett gott liv nära döden och hur kan ett sådant främjas? Många olika synsätt existerar sida vid sida och det finns inte enbart ett enkelt svar. För att fånga den enskilda personens behov krävs ett personcentrerat förhållningssätt där patienter och närstående är självklara aktörer. Behovet av kunskap om döende, död och palliativ vård har blivit extra tydligt i samband med den pandemi som drabbade världen våren 2020. Detta är den andra omarbetade och uppdaterade utgåvan av boken. Nya kapitel: Möte med religion i det nya Sverige, Mening, Sorg samt Medicinska aspekter på döendefasen kompletterar detta redan gedigna verk. Centrala begrepp och perspektiv i teori och praktik belyses i bokens sju delar: Att möta döden i vår samtid, Värdegrund och förhållningssätt, Identitet, autonomi och delaktighet, Smärta, lidande och sorg, Stöd, tröst och mening, Livet nära döden - tidigt och sent i livet och Den palliativa vårdens praktik. Samtliga kapitel i boken har en tydlig vetenskaplig grund. Författarna är aktiva forskare med olika yrkesbakgrund och erfarenheter av palliativ vård. Boken vänder sig till studenter på grundnivå och avancerad nivå inom hälso- och sjukvårdsprogrammen, men även forskare, beslutsfattare och en intresserad allmänhet kan ha nytta av att läsa boken.

Med utgångspunkt i en tydlig vetenskaplig grund har denna tredje utgåva reviderats och uppdaterats av forskare från olika professioner. Detta ger läsaren ett brett perspektiv på kunskapsutvecklingen inom palliativ vård utifrån ett teambaserat förhållningssätt. Målet är att tillsammans i team lindra lidande och skapa bästa möjliga livskvalitet för både patienter och närstående. Flera helt nya kapitel har tillkommit i den här upplagan och några kapitel har reviderats av helt nya författare vilket kompletterar detta redan gedigna verk. Exempel på nya teman är: folkhälsoperspektiv på livets slut, dödshjälp, det praktiska omhändertagandet av den döda, ledarskap, palliativ vård vid ALS, samtal om existentiella frågor och stöd till barnfamiljer i palliativ vård. Eftersom den palliativa vården är teambaserad är boken inte bara relevant för blivande och yrkesverksamma sjuksköterskor utan även läkare, kuratorer, fysioterapeuter, präster och andra andliga företrädare.

Kliniskt verksamma sjuksköterskor och omvårdnadsforskare har under mer än 30 år tillsammans utvecklat De 6 S:n som stöd för planering, dokumentation och utvärdering av palliativ vård utifrån patientens perspektiv. De 6 S:n vilar på en humanistisk grund, den palliativa vårdens mål och stämmer väl överens med samhälleliga mål och styrdokument för hälso- och sjukvården. De 6 S:n kan ses som ett sätt att kvalitetssäkra vården. Modellen utgår från följande begrepp:• Självbild• Självbestämmande• Symtomlindring• Sociala relationer• Sammanhang• StrategierI denna tredje upplaga av boken har samtliga kapitel uppdaterats. Självbestämmande- och symtomkapitlen har utvecklats, det senare med kroppslig omvårdnad och det har tillkommit kapitel om De 6 S:n inom äldreomsorg och om användning av dem för ett livslångt lärande. Boken vänder sig till studerande inom specialistutbildning, magister- eller masterprogram, till studerande på grundnivå och till personal inom olika vårdformer som vill utveckla den palliativa vården.

Omvårdnadens grunder – Perspektiv och förhållningssätt syftar till att belysa omvårdnad ur olika perspektiv, för att ge underlag till kritisk diskussion och utveckling av ett reflekterat förhållningssätt i omvårdnadsarbetet. Omvårdnad definieras inte entydigt, men genom att belysa det ur olika perspektiv skapas utkikspunkter från vilka omvårdnad kan ”ses”, studeras och problematiseras. Boken har fokus på omvårdnad i allmänmänsklig bemärkelse. Den behandlar det som kan ses som generell kunskap om omvårdnad. Det återfinns inom flera specialområden såsom äldreomsorg och kirurgisk vård – men då är sådan kunskap anpassad och knuten till specifika villkor och omständigheter inom respektive område. På det viset kan bokens kapitel lika väl läsas i en kurs om specialområden inom omvårdnad. Patienten som person brukar betraktas som omvårdnadssituationens centralagent. Betydelsen av hur vi ser på och vilka bilder vi har av människan är väl omskrivet i litteraturen kring omvårdnad. Varje person har sin livscykel, sin biografi och lever i sitt sammanhang. Behovet av självständighet liksom beroendet av andra och varandra blir särskilt påtagligt då hälsan sviktar. Boken är uppbyggd av 25 kapitel som är grupperade i fyra delar: Omvårdnad i ett historiskt perspektiv, Livscykel och omvårdnad, Förutsättningar för omvårdnad och Handlingsområden i omvårdnad. Bokens kunskapsunderlag utgörs av empiriska forskningsresultat, teori, filosofi och praktiska exempel. I boken medverkar 29 svenska experter, varav flertalet sjuksköterskor med doktorsexamen. Denna tredje upplaga är kraftigt omarbetad och flera kapitel är nyskrivna.

Omvårdnadsforskningen i Sverige är en ung vetenskap som i dag är väl etablerad vid landets universitet och högskolor. Många sjuksköterskor på olika befattningar har bidragit till detta liksom ett antal politiska beslut, som till exempel högskolereformen 1977. I dag har omkring 1300 sjuksköterskor disputerat i Sverige, varav 85 innehar professorstjänster eller är professor emerita/emeritus. Hur har denna snabba utveckling varit möjlig? För att belysa det gör här några av de tidiga pionjärerna inom omvårdnadsforskningen en tillbakablick på utvecklingen under de tre första decennierna, åren omkring 1970–2000. Perioden kännetecknas av entusiasm, viktiga organisatoriska, finansiella och politiska beslut och en övertygelse om behovet av forskningsbaserad kunskap för att ge en kvalitativt god vård och omsorg. Även en avvaktan och ett ifrågasättande av värdet och möjligheten att beforska något så "självklart och praktiskt" som omvårdnadsverksamheten noteras. I boken medverkar sammanlagt 32 författare. Vi får läsa hur det var att tillhöra de första sjuksköterskorna som genomgick en forskarutbildning, av att vara starkt engagerad i uppbyggnaden av omvårdnadsinstitutioner och får exempel från den tidiga omvårdnadsforskningen under de tre första decennierna. I boken beskrivs också några utbildningsreformer och finansieringssätt - förutsättningar för de första decenniernas omvårdnadsforskning. Som läsare möter du en idéhistorikers tankar kring tillkomsten av ett nytt ämnesområde och i slutet av boken får du ta del av en sjuksköterska och professors framtidsspaning kring dagens och morgondagens omvårdnadsforskning och dess utmaningar. Boken vänder sig främst till lärare och studenter inom sjuksköterske- och andra vårdutbildningar på grund-, avancerad- och forskarutbildningsnivå samt till kliniskt verksamma och forskare inom hälso-, sjukvård och omsorg. Sagt om boken”[…] Boken är en intressant dokumentation över ett ungt ämnes etablering som vetenskap.” Motzi Eklöf, lektör, BTJ-häfte 14112229." En inspirerande och läsvärd bok för studerande och verksamma inom vården." Läkartidningen. 2014;111:CXWX Lakartidningen.se 2014-05-28, Karin Kjellgren. Om författarnaRedaktörer för boken När Omvårdnad blev vetenskap är Elisabeth Hamrin och Mona Kihlgren, båda professorer emeritii, Alice Rinell Hermansson, dr. med. Vet. och Gerthrud Östlinder, journalist och filosofie kandidat/magister inom omvårdnad och folkhälsovetenskap, samtliga legitimerade sjuksköterskor. I arbetsgruppen för framtagning av boken har dessutom under hela arbetet ingått Hjördis Björvell, Astrid Norberg, Ulla Qvarnström och Vivian Wahlberg, samtliga legitimerade sjuksköterskor och professorer emeritii.