Carin Bergström

Ett nytt sätt att berätta om några av Stockholms mest märkvärdiga kulturskatter: stadens kyrkor. Med hisnande grafik och 600 bilder guidar boken till historien, till spåren av stockholmarnas liv under sekler, till de dolda tecknen och hemligheterna. Vad är det speciella med just den här kyrkan? Kyrkorna är stadens äldsta byggnader, de äldsta är till och med äldre än staden. De har använts i 800 år och de är öppna för alla. Boken vänder sig till stockholmare, både nya och gamla, som är intresserade av att upptäcka sin stad och dess historia. Även för mera långväga gäster är boken avsedd att vara en välkomnande guide.

Mäktigt reser sig Skoklosters slott över det uppländska landskapet. Ingen som är i dess närhet kan undgå den demonstration av makt och rikedom som fältherren greve Carl Gustaf Wrangel här iscensatte under det århundrade Sverige blev stormakt. Skoklosters slott började uppföras på 1650-talet och var det största privata byggnadsföretaget i Sverige vid denna tid. Det inreddes med kostbara möbler, prakt föremål, textilier och gyllenläderstapeter, och hit lät Wrangel föra sina stora samlingar av konst, böcker, vapen, verktyg och exotiska föremål. Sedan 1700-talet har besökare kommit till Skokloster för att förundras över den märkliga slottsbyggnaden och dess rika samlingar - en spegel av 1600-talets Europa. Men Skoklosters slott är inte enbart ett monument över stormaktstiden utan vittnar även om senare ägares samlariver under 1700- och 1800-talen. Slottet är idag ett statligt museum och ett omtyckt turistmål som lockar besökare från hela världen. Här presenteras Skoklosters historia och samlingar i innehållsrika texter av museets intendenter och konservatorer samt ett antal utomstående experter. I Ralf Turanders fotografier av slottets miljöer förmedlas ett unikt porträtt av Skokloster som visar på de många skönhetsupplevelser som slottsbyggnaden har att erbjuda sina besökare.... Boken om Skoklosters slott gavs ut första gången 2004 och naturligtvis har en del saker förändrats i omgivningen kring Skokloster, men historien är densamma.

I slutet av 1800-talet skapades Djursholms villastad på privat initiativ. Det var ett nytt sätt att leva för en del av Sveriges finans- och kulturelit. Många kände sig kallade, men inte många nog. Man behövde ett dragplåster, en ledstjärna, och man lyckades locka Viktor Rydberg, Sveriges nationalskald, att flytta dit. Där levde han de sista fem åren av sitt liv, gift med sin Susen, och var oerhört produktiv. Carin Bergström, historiker och författare, låter oss följa nationalskalden i den nya miljö han var med om att skapa. Vi får ta del av de människor han mötte och de händelser som formade hans sista tid.

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar. Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt. Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv. Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande. Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

»En levande berättelse om en kvinna som hade för tiden många framsynta åsikter.« Expressen SöndagÅr 1856 giftes prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Makarna möttes i ett gemensamt intresse för litteratur, musik och politik. Föga anade någon av dem att de fjorton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron. Oscar II var storvulen och utåtriktad, och hade ständiga otrohetsaffärer. Men Sofia var inte en drottning som gick ett steg bakom sin make. I Carin Bergströms insiktsfulla och lyhörda biografi skildras tvärtom en drottning som alltid fanns vid kungens sida - som råd­givare och osviklig partner. Förväntningarna på Sofia var höga, hennes främsta uppgift var att föda en tron­arvinge för nationens bästa. Sofia uppfyllde dessa krav med råge då paret fick fyra söner: Gustaf (V), Oskar, Carl och Eugen. Drottningen var på många vis före sin tid, inte minst i uppfostran av sönerna. För eftervärlden är hon främst ihågkommen för att ha grundat Sophiahemmet, men i biografin framträder en progressiv kvinna med ett uttalat mål att reformera sjukvården i allmänhetens tjänst. Carin Bergström är fil.dr och docent i historia. Hon har bland annat varit musei­chef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren.

Svaneholms slott är en renässanspärla med spännande historia. Denna bok tar avstamp i den danska tiden och slottets förhistoria och leder oss genom århundradena fram till dagens publika verksamhet i form av museum och restaurang. Vi får ta del av ombyggnader, bröllopsfestligheter, familjefejder och vardagsliv hos de många färgstarka invånarna på och kring slottet. Vi bjuds också på en rundvandring i parken och slottets natursköna omgivningar, en spännande mix av historia, natur och kultur. Carin Bergström är docent i historia, Håkan Cerne är museiman och John Wickman är leg. lärare. Deras samlade kunskap och förmåga att levandegöra slottets historia gör denna rikt illustrerade bok till ett praktverk.

Amerikaresenärernas dilemma. Stanna eller åka tillbaka? Albertina kom från en litet gård i Värmland och emigrerade 1893 till USA. Viktor kom från fattiga förhållanden i Stockholm och utvandrade sex år senare. De träffades i New York och återvände till Sverige var för sig 1906 respektive 1905. De tillhörde den grupp av tvåhundratusen svenskar som återvände till hemlandet efter många år i USA den grupp som vi inte vet så mycket om. Varför återvände dessa människor och hur gestaltade sig deras fortsatta liv i Sverige? Man vet att kvinnorna återvände i mindre omfattning än männen. Vad berodde det på? I Albertina och Viktor Emigranterna som återvände, gör historikern Carin Bergström en djupdykning i sina farföräldrars historia. Hon minns dem från sin barndoms Karlstad. De var uråldriga, respektingivande och djupt religiösa och berättade aldrig någonting om sina år i Amerika för sina barnbarn. Författaren menar att farföräldrars tid i Amerika och deras klassresa när de kom tillbaka starkt färgade av sig på hennes egen tonårstid präglad som den var av flickskola, killar, dubbelmoral och hålfotsinlägg i 50-talets Sverige. Carin Bergström är fil dr och docent i historia och har varit museichef på Skoklosters slott och överintendent för Kungl. Husgerådskammaren med Bernadottebiblioteket. Hon är ledamot av den Värmländska akademien och har gett ut ett antal böcker i kulturhistoriska ämnen.

Stina Pipers man Erik Brahe avrättades 1756. Greve Brahe hade dömts till döden för delaktighet i kungaparets revoltförsök mot det rådande ständerväldet. Stina stod ensam med två små grevar att fostra och stora egendomar att förvalta. Hon tycks snabbt ha torkat tårarna och tagit fatt i det liv som frihetstiden och rokokon hade att erbjuda. Det kungliga hovet var en tummelplats för kärleksäventyr, och Stina Piper var inte sen att ta för sig. Trettionio år gammal gifte hon om sig med Gustav III:s kanslipresident Ulrik Scheffer och fick en officiell roll som riksrådinna vid kungens hov. Få brev av hennes hand finns bevarade, men utifrån handlingar i de piperska och braheska arkiven har historikern Carin Bergström lyckats teckna en spännande historia om ett okänt kvinnoöde.

Prinsessan Sophia Albertina har hamnat i långvarig skugga av sin mor drottning Lovisa Ulrika och sin äldre bror Gustav III. I den mån man i historieskrivningen alls har befattat sig med henne har man nöjt sig med att beskriva henne som nöjeslysten och hetlevrad byggherre till det så kallade Arvfurstens palats. Men Sophia Albertina var också en kulturellt intresserad och vänfast person, mån om sin familj och sina underlydande. Hennes liv var rikt på händelser och omskakande erfarenheter. Hon fick se sin bror Gustav III mördad och sin brorson Gustav IV Adolf avsatt. Hon blev tvungen att välkomna Jean Baptiste Bernadotte in i den kungliga familjen. Det var oroliga tider. Hemma i Sverige gick det gustavianska enväldet i graven och en ny och mer demokratisk ordning såg dagens ljus. På kontinenten skulle Napoleonkrigen komma att svälja hennes eget furstendöme, klosterstiftet Quedlinburg, för vilket hon mellan åren 1787 och 1803 var regerande abbedissa. Hennes livsöde fascinerar än idag.

Skokloster Castle - A Unique Historical SiteSkokloster Castle dominates the surrounding landscape in Uppland province. It is impossible to escape the display of power and affluence that Count Carl Gustaf Wrangel put on here during Sweden's Age of Greatness. Construction began in the 1650s - it was the largest private construction project conducted in the country at the time. The castle was filled with costly furniture, luxury goods, textiles and gilt leather, and to this Wrangel added his vast collections of art, books, weapons, tools and exotica. Visitors have marvelled at the unusual building and its lavish collections - a mirror image of 17th century Europe - since the eighteenth century. Skokloster Castle is not only a monument over the Age of Greatness, it is testament to the acquisitive fervour of later tenants in the eighteenth and nineteenth centuries. Today, Skokloster Castle is a state-owned museum and a popular tourist destination that attracts visitors from all over the world. In this book, the history of the castle and its collections is presented by curators, conservators and other experts. Ralf Turander's photographs express the multifaceted beauty of this heritage site.

Att lärarna på landet, före folkskolestadgans tillkomst 1842, bestod av avsigkomna figurer oförmögna till annat arbete eller av gamla och handikappade har länge varit en vanlig uppfattning. Carin Bergström, fil.dr i historia och museichef för Skokloster, vederlägger detta i sin undersökning av förhållandena i tre olika kontrakt i respektive Lunds, Karlstads och Uppsala ärkestift. I Skolmostrar och läsmästare presenteras lärarutbildningen före folkskolestadgan och framväxten av skolhus liksom en mängd ny kunskap om folkskolan före folkskolestadgans tid