Carina Carlsson

Med gestaltning, fantasi och ett utforskande förhållningssätt erbjuder dramapedagogiken verktygen för möte både med andra och oss själva. Genom dessa möten kan vi utvecklas, skapa trygga grupper och utrymme för reflektion. I åtta texter från vitt skilda verksamheter över hela landet beskriver några dramapedagoger hur de arbetar, och delar med sig av sina bästa tips för gruppetablering, språkutveckling och demokratiarbete med barn, ungdomar och vuxna. FÖRFATTARPRESENTATIONERRose-Marie Lindfors är auktoriserad dramapedagog med specialisering inom estetiska lärprocesser och muntligt berättande som pedagogiskt och konstnärligt verktyg. Carina Carlsson är socionom och auktoriserad dramapedagog med en fil.kand i dramapedagogik. Christina Claesson, bildpedagog, och Ingrid Erjö Hörnsten, auktoriserad dramapedagog, har under 15 år samarbetat på olika sätt inom Kulturskolan Stockholm. Åsa Backéus är auktoriserad dramapedagog samt utbildad vid Segerstedtinstitutet, Göteborgs universitet och inriktad på estetiska lärprocesser vid demokratistärkande arbete samt muntligt berättande och språkfrämjande arbetssätt. Helena Bay Nord är legitimerad gymnasielärare och auktoriserad dramapedagog med en masterutbildning i aktionsforskning. Ingrid Wirengren är legitimerad SFI-lärare och auktoriserad dramapedagog med inriktning mot språkutveckling och andraspråksinlärning hos vuxna. Sandra Johansson är legitimerad grundskollärare vid Göteborgs Universitet och auktoriserad dramapedagog, speciellt inriktad på improvisationsteater. Karin Erika Johansson är auktoriserad dramapedagog, gymnasielärare i teater, dans och pedagogik samt har en master i dansdidaktik. Samtliga författare är Auktoriserade Dramapedagoger i RAD.

De svenska bönderna har haft en unikt stark ställning jämfört med sina europeiska gelikar, och under 1800-talet klev de fram och blev en drivande kraft i den svenska samhällsutvecklingen. Framgångarna skapade rikedomar och de nyrika hemmansägarna investerade sina växande tillgångar i storslagna, ofta herrgårdsliknande gårdar. Dessa bondeherrgårdar står idag som monument över den agrara revolutionen och den svenske bondens storhetstid. De utgör en unik kulturskatt som finns runtom i det svenska landskapet. I Bondeherrgårdar ger forskare från både bebyggelse- och socialhistoriska discipliner sin bild av denna byggnadstyp. Författarna belyser såväl gårdarnas formmässiga särart som de ekonomiska och sociala sammanhang de vuxit fram ur. Bondeherrgårdarna fångar och förkroppsligar en säregen svensk historia som vi kan uppleva och känna in på nära håll. Boken är ett resultat av samarbeten mellan forskare vid lärosäten, museer och arkiv för att lyfta fram de säregna värdena i detta bitvis förbigångna kulturarv