Carina Hermansson

Skrivandet är en självklar del av skolans alla ämnen, kanske till och med så självklar att vi inte riktigt tänker på den mängd av färdigheter som ingår. Så vad är då viktigt att ha kunskap om för att kunna stötta elevers skrivutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? I den här boken tar författarna avstamp i skrivdidaktisk forskning. I tydliga resonemang lyfter de fram en rad viktiga aspekter på skrivande och skrivundervisning, men också hur vi kan förstå dem i samspel och som en helhet. I kapitlen ryms bland mycket annat interaktionen mellan läsande och skrivande, multimodalt skrivande, skrivande genom dataspelande och lek, svårigheter i skrivande och skrivande i flerspråkiga klassrum. Målet är att ge lärare redskap för att tänka bredare och djupare om sin skriv­undervisning och därmed kunna utveckla den. Boken riktar sig till såväl lärarstudenter som lärare i grundskolan. Samtliga kapitel visar forskningens potential att göra skillnad för elevers skrivutveckling och ger många konkreta undervisnings­exempel från grundskolans alla stadier.

Fritidshemmet är en fantastisk plats för språkande, läsande och skrivande. Men vad behöver en fritidslärare ha kunskap om för att kunna stötta elevers språkutveckling? Och hur går man till väga rent praktiskt? Målet med den här boken är att ge läsaren redskap för att tänka bredare och djupare om samtal, läsning och skrivande i fritidshemmets verksamhet. Med stöd i literacyforskning ges många exempel på fritidshemmets möjligheter till ett vardagligt språkarbete. I kapitlen ryms bland annat det tematiska och multimodala arbetssättet och skönlitteraturens möjligheter. Viktiga fokus är också hur en flerspråkig miljö och personalens förhållningssätt kan verka språkutvecklande för alla elever samt hur ”wild pedagogies” kan öppna för en ännu bredare syn på språkets betydelse i fritidshemmet. Boken riktar sig till grundlärarstudenter, lärarutbildare, fritidslärare och andra verksamma i fritidshemmet, och lämpar sig mycket väl som inspi¬ration för kollegialt lärande. Författarna är Birgit Andersson, fritidspedagog och lektor i pedagogiskt arbete, Ulla Damber, docent i pedagogik och lärarutbildare vid Mittuniversitetet, Carina Hermansson, professor i språkdidaktik vid Högskolan Borås och Mareike Jendis, lektor vid Institutionen för språkstudier vid Umeå universitet.

Frågor som rör digitalisering, digital teknik och medieanvändning påverkar i allra högsta grad såväl humanistiska frågeställningar som forsknings- och undervisningspraktiker inom det humanistiska området. Med utgångspunkt från begreppet "Digital humaniora" vill vi i den här antologin presentera och diskutera hur humaniora närmar sig den digitala samtiden och belysa den digital-humanistiska forskningens och undervisningens möjligheter och begränsningar samt de konsekvenser, metodologiska såväl som teoretiska, som begreppet öppnar för. Ambitionen med antologin är att ta upp några av de teman som inom olika discipliner och fält är aktuella och vår förhoppning är att detta leder till en diskussion där humanistiska frågeställningar och kompetenser synliggörs. Per-Olof Erixon är professor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. Julia Pennlert är doktorand i litteraturvetenskap vid Umeå universitet och arbetar som universitetsadjunkt i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås. Övriga medverkande är Jenny Bergenmar, Coppélie Cocq, Anna Foka, Stefan Gelfgren, Carina Hermansson, Anna Johansson, Anna Lindhé, Kristina Lundblad, Jesper Olsson, Pelle Snickars och Anders Öhman.

Att skriva är centralt i en människas liv. Vi tänker genom vårt skrivande, vi kommunicerar genom vårt skrivande och vi deltar genom vårt skrivande. Därför är det av stor betydelse att lärare ser skrivandet i skolan som en deltagande aktivitet, där eleverna stöttas i att kunna, vilja och våga delta i samhället genom sitt skrivande. Författarna beskriver såväl konkreta som språkdidaktiska redskap för en undervisning som ökar elevers språkliga medvetenhet och vidgar deras språkliga repertoar. Tankarna som presenteras är förankrade i teoretiska ramverk som appraisal och dialogism, och utmynnar i praktiska undervisningsaktiviteter. Syftet är att låta eleverna engageras i skrivande i olika kontexter, för olika mottagare och som en multimodal aktivitet – för är en emoji verkligen bäst när du vill övertyga din rektor om att du vill ha godare mat i skolan? Skriva för att delta vänder sig främst till grundlärarutbildning och lärare i åk 4–6, men resonemangen och idéerna fungerar väl även för andra årskurser.