Carina Listerborn

Medborgardialog i samhällsplanering ligger i tiden. Det är bra. Men dialog mellan olika aktörer och intressen är långt ifrån något oproblematiskt som kan genomföras "bara man har de rätta verktygen". Medborgardialog- demokrati eller dekoration? är ingen handbok. Den innehåller reflektioner och synpunkter ifrån forskare, planerare, arkitekter och aktivister om den djupare innebörden av medborgardialog. Den som i grund och botten handlar om större frågor som fördjupad demokrati, relationer mellan medborgare och beslutsfattare, jämlikhet, rättvisa och om hur maktförhållanden kan brukas eller missbrukas. För: Vilket är syftet med dialogen? Vem kommer till tals och på vems villkor? Gör dialogen någon skillnad? Vilken kunskap ses som legitim? Vilket utrymme finns det idag att ifrågasätta rådande normer och planeringsideal? Och: Finns det behov av att utveckla en urban pedagogik?

Denna rapport är resultatet av ett uppdrag från Boverket inom ramen för Boverkets regeringsuppdrag ”Verktyg för statistik och analys på områdesnivå”. Uppdraget var att ta fram ett kunskapsunderlag kring hur intersektionella perspektiv kan stärka arbetet i landet för att främja jämlika livsvillkor. Intersektionalitetsbegreppet är ett redskap som kan bidra till att öka kunskapen om hur jämlika livsvillkor kan uppnås för alla individer. Denna rapport riktar sig till dem som arbetar med samhällsutveckling kopplat till människors livsmiljö, oavsett sektor. Rapporten utgår från forskning men är relevant för praktiken för att utveckla kunskapsbaserade rutiner. Rapporten kan också användas som en utgångspunkt för att reflektera över sin praktik och vilka resultat olika beslut kan få. Arbetet med att främja jämlika livsvillkor är kontinuerligt och kräver ett pågående arbete med att inkludera skilda erfarenheter från livets olika skeden och människors behov.

Social hållbarhet är ett begrepp som används ofta i politiska diskussioner på kommunal, nationell och mellanstatlig nivå. Men vad innebär det? Och ur vems perspektiv? Den här boken beskriver hur social hållbarhet används inom olika vetenskapliga discipliner. Författarna avstår medvetet från att definiera begreppet men har som utgångspunkt att det i en diskussion om social hållbarhet måste finnas en vision om en bättre framtid. Ett kritiskt perspektiv på social hållbarhet innebär en strävan efter social rättvisa och inkludering. Boken består av tre delar. Den första delen tar upp social hållbarhet som teoretiskt begrepp och vision och den andra delen handlar om begreppet i förhållande till inkludering och exkludering. Den avslutande delen tar upp konkreta exempel på hur social hållbarhet kan se ut i praktiken i exempelvis skola, arbetsliv och socialt arbete. Social hållbarhet vänder sig till studerande inom olika samhällsvetenskapliga ämnen, såsom socialt arbete, sociologi, utbildningsvetenskap, psykologi och statsvetenskap.

Malmö University publications in urban studies nr 16. Denna antologi är ett resultat av ett gemensamt arbete mellan forskare och tjänstemän för att diskutera möjligheterna och formerna för det praktiska arbetet kring hållbar stadsutveckling. År 2010 utlystes medel inom programmet Samordnad stadsutveckling - en förutsättning för hållbarhet, vilket har finansierat forskningsprojektet Omvandling av fragmenterade städer. En studie av att integrera hållbarhetsmål genom urbana rörelsestråk, med finansiering från FORMAS och RAÄ för att under tre år fördjupa sig i hållbar stadsutveckling och inte minst kring sociala utmaningar. I fokus för projektet är Malmö stads satsning på att knyta ihop de östra och västra delarna av Malmö genom förstärkandet av ett stråk. Antologin presenterar både konkreta resultat av dessa satsningar, och reflektioner kring de processer som initierades.