Carl-Gustaf Andrén

Det ar med stor glädje Skara stifishistoriska sällskap nu utger boken Avlatsbreven från Vastgötadelen av Skara stift. Sammanlagt finns det 50 *) kända brev i original eller i avskrift från 20 kyrkor från denna del av det gamla Skara stift. Någon inventering och utgivning av avlatsbrev från ett visst stift eller landskap har förut aldrig gjorts. Därmed blir denna utgåva den första som utkommer efter denna princip Kring avlaten finns många missuppfattningar. Många har trott och tror, att det handlar om att köpa syndernas förlåtelse och att avlatsbrevet var ett yttre tecken på denna uppgörelse. Avlaten och avlatsbreven har en helt annan funktion som också visas i boken. Att missbruk förekom under medeltiden ar inte detsamma som att hela institutionen var korrupt. De nu publicerade breven galler alla någon kyrka och visar på vilka förmåner som gavs vid ett besök i denna kyrka. Men det handlar även om vilka villkoren var för att man skulle vinna avlaten. Avlaten var insatt i botsakramentets och biktens sammanhang och öppnade en möjlighet for att botgöringen eller delar av den kunde efterskänkas. Avlaten var alltså inte detsamma som syndaförlåtelse, vilken endast kunde ges genom absolutionen, utan en eftergift av den ålagda botgöringen. De äldsta breven som har publiceras är från 1292 och är utfärdade av påven Nicolaus IV for Fässberg, Falköping och Skövde. Det yngsta är för Utby kyrka och daterat år 1528. Det betyder att vi saknar ett stort antal brev som på olika sätt har förkommit. Ändå ger de 50 kända breven inblick i avlatens tanke och innehåll. *) Vid bokens färdigställande har ytterligare ett brev påträffats

Artiklar som ur olika perspektiv kastar ljus över medeltidens Lund och dess domkyrka: Medeltidens ärkebiskopar i Lund - vilka var de? Vad kan korstolarna i Lunds domkyrka berätta om medeltidens Lund? Hur såg det dagliga livet ut i domkyrkan, vilka regler gällde och vad sjöng man?

Kloning, genterapi, genmodifiering och stamcellsforskning är ord och begrepp som under senare år införlivats i vårt ordförråd. Många förhoppningar knyts till nya möjligheter de erbjuder. Men hur bedömer vi användningen av dem och vad bestämmer våra etiska ställningstaganden? I Etik och genteknik sätter fyra forskare in de brännande dagsaktuella etiska frågorna i ett långt historiskt sammanhang. De tar sin utgångspunkt i olika uppfattningar om människans värde och klarlägger skilda religiösa och filosofiska perspektiv på svårigheterna kring beslut rörande genteknik. Diskussionen sker i fyra avsnitt som i turordning belyser ämnet i sekulärfilosofiska, judiska, kristna och muslimska traditioner. Författarna är knutna till det av Knut och Alice Wallenberg finansierade etikforskningsprogrammet i anslutning till Swegene och WCN vars mål är att undersöka centrala etiska problem relaterade till den postgenomiska forskningen. De medverkande arbetar vid Lunds universitet och Malmö högskola och bedriver forskning och utbildning inom områden som relaterar till etik och religion.