Carl-Henning Wijkmark

Hemligheter och drivkrafter, sorg och glädje. Översättare, författarkollegor, lärda och vanliga läsare ställer de stora frågorna – om konsten, idealen och livet – utifrån Ulf Peter Hallbergs författarskap. Boken innehåller även gott om citat ur ett tiotal av hans verk. Resultatet, Ensamhetens strategier, är en samling texter och bilder om livets skapande dimensioner och minnets räddande kraft. Projektet tar sin början i ett översättarmöte i Bergslagen, närmare bestämt med en av deltagarnas plötsliga bortgång, Hallbergs vän Erland Anderson. Boken utvecklas till en resa i minnet, både i livet och i konsten; själva skrivandet blir en protest mot döden: »räddning«. Äldre och nyare texter och intervjuer om Hallberg och hans konstnärliga praxis som fiktionsförfattare och översättare av Walter Benjamin och de stora dramatikerna fyller ut bilden och gör den allmängiltig. Med finns också relevanta texter om helt andra ämnen. Verket kröns med några symboliska gestaltningar i dialogform av bokens tema, framimproviserade av Hallberg i samarbete med medarbetare, framför allt William Crona. Medredaktör har varit översättaren och essäisten John Swedenmark. Bland de medverkande kan nämnas litteraturforskarna Peter Luthersson, Michel Ekman, Sylvain Briens och Karin Monié; författarna Reinhard Jirgl, Per Wästberg, Lars Andersson, Claudio Magris och Carl-Henning Wijkmark, samt fotografen J. H. Engström. För intervjuerna står Per Engström, Nicola Baroni och Marta Herzbruch.

Inn i natten ble Wijkmarks nest siste roman, og høsten 2020 døde han trygt plassert som en av de aller største svenske forfatterne etter krigen. Det er nettopp døden som er tema når Wijkmark går Inn i natten. Sykdom langt bortenfor all tenkelig redning og helbredelse har ført fire menn sammen på sykesal 5. Der ligger den tause fremmede, spilleren som inngår veddemål om det evige liv, og uteliggeren som viser seg som en sann gentleman. Men først og fremst, Hasse, fortelleren og hovedpersonen, som når framtiden sviker, gjør opp med fortiden, dens ekstaser, forsømmelser og skuffelser, før til slutt en taus besøkende endelig kommer og tar imot hans farvel til livet. Dette er en roman om mennesker som møtes foran "den svarte døren", en fortelling om livets slutt, og en meditasjon over de ytterste spørsmål. Denne romanen er altså i bokstaveligste betydning et kammerdrama. Fire mennesker i et rom som venter på å dø, gir Wijkmark muligheten til å bruke sin mest finstemte litterære følsomhet til å trekke store eksistensielle og filosofiske spørsmål ut av små bevegelser og gester, og de få ordene som faller i den tross alt ganske monotone tilværelsen på "death row". Samtidig er romanen jordnær og festet i det hverdagslige.

Modern Death is written in the form of a symposium, in which a government agency brings together a group of experts to discuss a strategy for dealing with an ageing population. The speakers take up the thread of the ongoing debates about care for the aged and about euthanasia. In dark satirical mode the author shows what grim developments are possible. The theme of a «final solution» is mentioned, though the connection with Hitler is explicitly denied. The most inhuman crimes against human dignity are discussed in the symposium as if they were a necessary condition of future progress. The fiercely ironical treatment of the material tears off the thin veil that disguises the specious arguments and insidious expressions of concern for the well-being of the younger generation. Though the text was written nearly thirty years ago, the play has a terrifyingly modern relevance.

Jægerne på Karinhall er Carl-Henning Wijkmarks debutroman. Den er en blanding af spionroman, historisk dokumentarisme og pornografi, og med sin beskrivelse af magten og ondskaben som hæmningsløst orgie og grum farce har den for længst opnået klassikerstatus. Året er 1936, kort før de Olympiske Lege i Berlin, og Europas bekymring for Hitlers Tredje Rige vokser. Den norske maratonløber Roar Trøgesen er ingen typisk spion, men han lader sig overtale af den britiske efterretningstjeneste Secret Service til at infiltrere Hermann Görings årlige jagtselskab, som holdes på hans store germanske jagthytte Karinhall, der ligger i skovene nær Berlin. Med de Olympiske Lege ser Göring en mulighed for at gøre jagten til et storpolitisk møde og en personlig magtdemonstration. Trøgesen befinder sig nu i magtens centrum i et sadistisk orgie uden regler. Og hvad gør en norsk maratonløber så?” Fremragende roman.” – Jes Stein Pedersen, Politiken, ? ? ? ? ?” En af de bedste romaner jeg har læst i mange år.” – Anna Libak, Radio24syv”Elegant, stærkt underholdende og lige så foruroligende.” – Torben Brostrøm, Information

Den svenske forfatteren Carl-Henning Wijkmark (f. 1934), debuterte i 1972 med romanen Jegerne på Karinhall (Pelikanen 2013) - av mange regnet blant de beste svenske debutromanene noensinne. Wijkmarks andre roman, Dresinen, ble første gang utgitt i 1983, og med sin eksplosive fortellerglede og eksistensielle tematikk ble den en stor suksess i mange land, deriblant Frankrike og Tyskland. Vi befinner oss ved Kongo-floden rundt utbruddet av den første verdenskrigen. En jesuittisk prest , Moulin, er stasjonert på en kolonial utpost, og gjør der et merkelig bekjentskap: tre menneskelignende aper oppholder seg i nærheten, og er like nysgjerrige på Moulin som han er på dem. Sammen legger de etterhvert ut på et eventyr som skal føre dem over halve kloden, langs en rute som også krysser grensene mellom menneske og dyr, sivilisasjon og barbari. Dresinen er en fantastisk røverroman, et blendende stykke fortellerkunst, en knivskarp allegori over den vestlige verdens framskrittsoptimisme, fylt av et overskudd som på stadig nye måter sprenger seg vei gjennom muren vi har satt opp mellom naturen og kulturen. »Dette er en eiendommelig og storslagen bok, som på tross av de 25 årene som har gått siden den ble utgitt, ikke har mistet et fnugg av sin aktualitet og særegne glans« Magnus Persson, Svenska Dagbladet Dresinen er en helt rystende bra roman. Den hører til der oppe med de alle største , de som du husker for resten av livet. Karl Ove Knausgård

En egendomlig och storslagen bok, som inte förlorat ett uns av sin aktualitet eller sällsamma lyster. MAGNUS PERSSON, SVENSKA DAGBLADETDressinen kan beskrivas som en äventyrsroman, ett slags allegori över den västerländska framstegstanken. Romanen inleds nästan idylliskt: järnvägsbyggande kolo­nisatörer i belgiska Kongo 1914 arbetar i sitt anletes svett. Visst finns motsättningar mellan flamländare och valloner, och de svarta arbetarna hålls åtskilda från européerna, men det mesta löper på i vardaglig lunk. Berättaren är en vetenskapligt sinnad jesuit, utskickad att sköta mannarnas andliga vård i djungeln. Dressinen är en stor roman i alla bemärkelser: som tids­bild, filosofiskt resonemang kring civilisation och barbari, kultur och natur. Samtidigt är den en av de kvickaste och mest spännande av svenska romaner. Välförtjänt ledde den till ett internationellt genombrott: den översattes snabbt till flera språk, blev kultbok bland franska studenter och Carl-Henning Wijkmark var den förste nordiske författaren att ägnas ett avsnitt av det inflytelserika franska litterära TV-programmet Apostrophes. Med förord av Torbjörn Elensky. CARL-HENNING WIJKMARK föddes 1934 i Stockholm. Han debuterade 1972 med Jägarna på Karinhall. Dressinen [1983] var hans andra roman.

En svensk klassiker, endelig i norsk oversettelse! Steve Sem-Sandbergs skriver i forordet: «Carl-Henning Wijkmarks roman Jegerne på Karinhall fra 1972 er utvilsomt en av de sterkeste debutromaner som noensinne er gitt ut i Sverige og er en av de få bøkene som på alvor har utforsket ondskapens forhold til overflod: eksessen.» Handlingen utspiller seg under noen brennhete sommerdager i august 1936. Hitlers og Goebbels enorme propagandamaskin Berlinolympiaden, sammenfaller tilfeldigvis med Hermann Görings årlige jaktfest på slottet Karinhall rett utenfor hovedstaden. (...) Med denne bakgrunnen bestemmer rikets andremann Hermann Göring seg for å gjøre jakten på Karinhall til et storpolitisk friluftsmøte og dekker opp med alt han kan få tak i. Med mål å avsløre det Tredje rikets fremtidige politiske planer har også den britiske etterretningen, MI6, besluttet å ha en mann på plass. Valget har endt på den stilige norske idrettsmannen Roar Treigesen.

»En dunderdebut« ExpressenÅret är 1936 och Hitler och Goebbles jättelika propagandaspektakel Berlinolympiaden går av stapeln. Samtidigt arrangerar Göring sin årliga jaktfest på slottet Karinhall strax utanför huvudstaden. Den norske maratonlöparen Roar Trøgesen förirrar sig in på de karinhallska ägorna och blir ofrivilligt vittne till firandets kusligt välorganiserade galenskap. Med excesser i välhängt viltkött, årgångsviner och horbaletten från Freidrichstrasse gör festvärden Göring sitt bästa för att skymma de storpolitiska planer som smids i rusets dimma. CARL-HENNING WIJKMARK [1934-2020] föddes i Stockholm. Jägarna på Karinhall är hans debutroman, omtalad för sin tunga kritik av maktbegäret, och en av de starkaste svenska skönlitterära debuterna någonsin. Carl-Henning Wijkmark fick sitt internationella genombrott med Dressinen [1983] som finns tillgänglig i Modernistas svenska klassikerserie. Carl-Henning Wijkmark mottog 2007 års Augustpris för romanen Stundande natten.» Ett gigantiskt allkonstverk, ett teaterstycke som syftar till att visa upp maktens fullkomlighet.« Sydsvenskan

På hospitalet ligger Hasse og venter på at dø. Først i selskab med tre andre patienter, men snart ligger han der alene. Plejet af sygeplejerskerne Birgit og Angela. Mens han venter. Og forbereder sig på ikke længere at findes.(3. oplag) Pressen skrev(seks hjerter) Wijkmarks dødskabaret er verdenslitteratur (…) Hvilken indsigt i sindets vildveje, hvilken overlegen sprogkunst.- Politiken... en lille mesterlig roman om livets sidste udbrud af vitalitet op mod den uafvendelige afslutning. (...) Romanen er en lille litterær perle. Skrevet med den sene mesters lethed og suverænitet.- Dagbladet Information(fem stjerner) Med ‘Natten der kommer’ har Carl-Henning Wijkmark skrevet en dyb, vemodssmuk roman om livet lige inden døden. (…) Fortrinligt.- Berlingske Fuldkommen uforlignelig og fantastisk roman om en gammel, døende mands sidste store projekt. Litteraturens og sprogets magt fornægter sig ikke, og livets ej heller. - Litteratursiden.dkVinder af AugustprisenNatten der kommer vandt i 2007 den prestigefyldte svenske Augustpris. Priskomiteen udtalte i den forbindelse: Mennesket kan ikke snyde døden, men Carl-Henning Wijkmark viser, at litteraturen kan gøre det. Natten der kommer er et eksistentielt kammerspil om kampen mod kroppens forfald og lidelse. Det er et underligt opmuntrende drama om kunsten at dø. Om forfatterenCarl-Henning Wijkmark hører til blandt Sveriges store forfatttere. Han betragtes dog ofte som en outsider, og har især fået sin anerkendelse i udlandet. Også i Sverige har han dog modtaget flere priser for sit forfatterskab. Ved siden af sine skønlitterære værker har Carl-Henning Wijkmark udgivet flere essaysamlinger om litteratur og europæisk kulturhistorie. Han er desuden en betydelig oversætter af bl.a. Nietzsche og Walther Benjamin. Wijkmarks debutromanen Jægerne på Karinhall fra 1972, er blandt hans mest kendte værker og er oversat til flere sprog. Den udkom for første gang på dansk i 2012. Her skrev anmelderne blandt andet:- Fremragende roman - Jes Stein Pedersen, Politiken- En af de bedste romaner jeg har læst i mange år. - Anna Libak, Radio24syv- ... fastholder læseren i morbid fascination – især fordi den er så velskrevet. - Torben Brostrøm, Information

Carl-Henning Wijkmark har tidigare behandlat ämnet döden i den polemiska fantasin Den moderna döden, om en dödshjälpskonferens med en minst sagt radikal dagordning. När han nu återkommer till motivet är det i form av en meditation vid livets slut. Stundande natten är en roman om människor som möts framför "den svarta dörren", en berättelse om livets slutskede och en meditation över de yttersta frågorna. Sjukdom bortom all tänkbar räddning har fört samman fyra män på Sal 5. Där ligger, dold bakom en skärm, den tigande främlingen från andra sidan jorden; Börje, den ständige spelaren som slår vad om det eviga livet; Harry, uteliggaren, den ende bland läkare och medpatienter som i ett kritiskt ögonblick fyller kraven på en gentleman. Där finns sköterskorna Birgit och Angela, varmt älskade av de dödsmärkta männen, den kloka prästen Anna-Britta och den okänsligt "professionelle" doktor Möller. Och först och sist Hasse, berättaren och huvudfiguren, som när framtiden sviker gör upp med sitt förflutna, dess passioner, försummelser och besvikelser, innan till sist en tyst besökare infinner sig och tar emot hans farväl till livet." Lidande bekämpas bäst genom att berättas." Karen Blixen

Ett antal forskare, politiker och några intellektuella samlas på en kursgård vid Öresund för att i avskildhet diskutera frågan om hur man löser det demografiska problemet. Allt färre ska försörja allt fler, människor visar allt mindre benägenhet att dö. Under diskussionerna utmejslas två alternativ. Det ena bygger på införandet av starka incitament för att människorna frivilligt ska avsluta sina liv, det andra bygger på betydligt mer aktiv utsortering. Någon röst påminner om de etiska problemen, men det praktiska perspektivet segrar i diskussionerna. När denna satir formulerades var problemet med den åldrande befolkningen tämligen hypotetiskt, idag är det en central fråga som sysselsätter varje samhällsforskare och det bryter in i varje politisk diskussion om bevarandet av välfärdssystemen utan att någon kan visa på definitiva lösningar.

En svensk fotograf kommer till München för att arbeta med en bok om europeisk konst i den stad där han utbildades i sin ungdom. Vid ankomsten upptäcker han att en vän från den tiden har stulit hans namn och gift sig med den kvinna han själv övergav när han återvände till Sverige. Lockad och hotad av skuggorna från ungdomen ger han sig ut på den odyssé genom ett Europa i förvandling som fotojobbet kräver av honom. På båda planen, det personliga och det historisk-politiska, rusar det förgångna mot honom och pockar på en upprepning. Men är upprepningar någonsin möjliga, och kan man sen gå vidare? Dacapo är en litterär road movie om en resa genom samtiden som också är en resa genom en människas liv.

Kollapsen på Sveaborg 1808 är en psykologisk gåta som handlar om isolering, kanske också om den isolering i större skala som är en del av den svenska identiteten. Hur beter sig människor när de stängs in i en fälla som hela tiden krymper under trycket från en oftast osynlig fiende? Vilka söker sig till varandra och vilka börjar bitas? I en snabbt växlande scenföljd har Carl-Henning Wijkmark fångat oron och rastlösheten, hur man vill bryta sig ut men i stället drömmer sig bort, kasten mellan aggression och apati och hopp om undsättning i sista stund. Det lilla livets konfrontation med de stora händelserna.

Carl-Henning Wijkmarkin Saapuva yö, on runollinen ja filosofinen kuvaus ihmiselämän loppumetreistä. Näyttelijä Hasse makaa sairaalahuoneessa numero viisi ja odottaa loppua. Aluksi huoneessa majailee myös kolme muuta miestä, muukalainen maailman toiselta laidalta, postivirkailija Börje ja laitapuolen kulkija Harry. Vähitellen jäljelle jää kuitenkin enää vain Hasse, joka vaeltelee muistoissaan ja valmistautuu viimeiseen. Yllättävät vierailijat ja ennen kaikkea ihanat hoitajat tuovat lohtua yöhön. Teos voitti vuonna 2007 August-palkinnon vuoden parhaasta ruotsalaisesta kaunokirjallisesta teoksesta. Carl-Henning Wijkmark (s.1934) on kansainvälisesti arvostettu kirjailija ja esseisti. Hän on saanut teoksistaan useita tunnustuksia ja palkintoja." Ihminen ei voi huijata kuolemaa, mutta Carl-Henning Wijkmark osoittaa, että kirjallisuus voi sen tehdä." - August-raadin perustelut

Året är 1936 och Hitler och Goebbles jättelika propagandaspektakel Berlinolympiaden går av stapeln. Samtidigt arrangerar Göring sin årliga jaktfest på slottet Karinhall strax utanför huvudstaden. Den norske maratonlöparen Roar Trøgesen förirrar sig in på de karinhallska ägorna och blir ofrivilligt vittne till firandets kusligt välorganiserade galenskap. Med excesser i välhängt viltkött, årgångsviner och horbaletten från Freidrichstrasse gör festvärden Göring sitt bästa för att skymma de storpolitiska planer som smids i rusets dimma. Carl-Henning Wijkmark föddes 1934 i Stockholm. Jägarna på Karinhall är hans debutroman, omtalad för sin tunga kritik av maktbegäret, och en av de starkaste svenska skönlitterära debuterna någonsin. Carl-Henning Wijkmark fick sitt internationella genombrott med Dressinen (1983) som finns tillgänglig i Modernistas svenska klassikerserie. Carl-Henning Wijkmark mottog 2007 års Augustpris för romanen Stundande natten. Pressröster»[E]tt gigantiskt allkonstverk, ett teaterstycke som syftar till att visa upp maktens fullkomlighet.«Daniel Sandström, Sydsvenskan»[...] en dunderdebut«. Nina Lekander, Expressen

Olympia in Berlin 1936, prominente Gäste aus aller Welt strömen herbei. Der Spanienkrieg steht bevor, die Bündnisse formieren sich in Erwartung des kommenden Weltkriegs. Der norwegische Marathonläufer Roar Trögersen gelangt ins Zentrum der Macht und soll die Pläne der deutschen Regierung um Hitler ausspionieren. Schauplatz dieses Romans ist Herman Görings Karinhall, das riesige "germanische Jagdschloß" in der Schorfheide nahe Berlin. Um den drogensüchtigen Hausherren schart sich ein Bestiarium aus Industriellen, Politikern und Militärs. Im Verlauf des tagelangen Jagdfests im militärisch abgeschirmten Revier um das Schloß geraten alle gesellschaftlichen Regeln aus den Fugen. Wird der Spion Roar Trögesen seinen Auftrag ausführen können?

Du blir med til et komfortabelt konferansehotell ved Öresund i Sverige. Men det komfortable slår kanskje sprekker, når temaet er: Hvordan skal vi få de flere og flere uproduktive eldre mennesker i vårt samfunn til å bli færre? Vi slutter jo aldri å leve, og den demografiske ubalansen som dette skaper, må jo få en løsning. Den moderne døden ble publisert for første gang i 1978, og nyutgitt i Sverige i 2005. "Wijkmark var et par tiår før sin tid, og det han hadde å si om den vesteuropeiske 'eldrebølgen' og dens problematiske kjølvann, skapte trolig et utbehag så stort, at få tok ham alvorlig. Også hans fremtidsvyer om utviklingen av aktiv dødshjelp, ble avfeid som satire. Siden denne boken ble skrevet, har virkeligheten, slik eksemplet Nederland viser, i høy grad holdt tritt med Wijkmarks refleksjoner." Hans Magnus Enzensberger, FAZ, 13/1 2005 "Den moderne døden er oppskakende lesning. Metodisk og langsomt tar Wijkmark oss med, via sine sylskarpe spørsmål, til den ytterste konsekvens: Blir det jeg som må pleie min bror? Svaret er leserens." Kristian Lundberg, Norrköpings Tidningar "Den moderne døden vekket anstøt i 1978, da boken ble utgitt for første gang. Det manglet en mental beredskap, en håndtering av samtalen om døden og alle dens aspekter, som kan hentes fra teologi og filosofi, sosiologi og kjemi. Den gang ble Wijkmarks tekst ble avfeid som altfor drastisk. Nå har noen tiår passert, og vi opplever større åpenhet omkring moralske og etiske "forhandlinger" - og en virkelighet som har vist seg å bli virkelig. Det er som om satire har opphørt å være satire." Anders Paulrud, Aftonbladet.

Dressinen kan beskrivas som en äventyrsroman, ett slags allegori över den västerländska framstegstanken. Romanen inleds nästan idylliskt: järnvägsbyggande kolonisatörer i belgiska Kongo 1914 arbetar i sitt anletes svett. Visst finns motsättningar mellan flamländare och valloner, och de svarta arbetarna hålls åtskilda från européerna, men på det hela taget löper allt på i stilla vardaglig lunk. Berättaren är en vetenskapligt sinnad jesuit på några och trettio, utskickad att sköta mannarnas andliga vård i djungeln. Dressinen är en stor roman i alla bemärkelser: som tidsbild, historisk kommentar, filosofiskt resonemang kring civilisation och barbari, kultur och natur. Samtidigt är den en av de kvickaste och mest spännande av svenska romaner. Välförtjänt ledde den också till ett internationellt genombrott: den översattes snabbt till flera språk, blev kultbok bland franska studenter och Wijkmark blev den förste nordiske författaren att ägnas ett eget avsnitt av det inflytelserika franska litterära TV-programmet Apostrophes. Carl-Henning Wijkmark föddes 1934 i Stockholm. Han debuterade 1972 med romanen Jägarna på Karinhall. Dressinen (1983) var hans andra roman. Den utkommer nu i Modernistas serie Moderna svenska klassiker.

Carl-Henning Wijkmarks roman Jägarna på Karinhall (1972) – tveklöst en av de starkaste debutromaner som någonsin utgivits i Sverige – är en av de få böcker som på allvar utforskat ondskans förhållande till överflödet: excessen. Den gör det på djärvast möjligast sätt – genom att vara en excess i sig själv. (…) Handlingen tilldrar sig under några dallrande heta sommardagar i augusti 1936. Hitlers och Goebbels jättelika propagandaspektakel – Berlinolympiaden - råkar sammanfalla med Hermann Görings årliga jaktfest på slottet Karinhall strax utanför huvudstaden. (...) Mot den bakgrunden beslutar sig rikets andreman Hermann Göring för att göra jakten på Karinhall till ett storpolitiskt friluftsmöte och dukar fram allt vad han kan uppbringa: från välhängt viltkött och ypperliga viner till hela horbaletten från Friedrichsstrasse som han låtit utplacera i de olika jaktstugorna runt om i terrängen till de jaktlystna gästernas behag. [ur Steve Sem –Sandbergs förord] Carl-Henning Wijkmark föddes 1934 i Stockholm. Jägarna på Karinhall var hans debutroman.