Carl-Henric Grenholm

Den populism som blir alltmer inflytelserik i Europa och USA har åtföljts av en renässans för den politiska cynismen. Politik förstås som en motsättning mellan vänner och fiender. Därför anser flera att politiska beslut inte ska styras av moraliska överväganden. Politikens uppgift är att lyssna till folkets preferenser och att säkra den egna statens makt. Samtidigt ställer staten moraliska krav på sina medborgare. I Sverige förväntas vi värna om svenska värderingar, det vill säga en etik som staten anser önskvärd. Målet är att skapa en homogen kultur, där mångfald ska undvikas. Hur är denna statens etik förenlig med den politiska cynismen, enligt vilken staten själv inte är underställd några moraliska krav? Och vilka rimliga alternativ finns det till den politiska cynismen? Detta utforskar Carl-Henric Grenholm i sitt födelsedagsföredrag, som hölls 14 december 2025 i Katedralakademin i Stockholm. Carl-Henric Grenholm är professor emeritus i etik vid Uppsala universitet.

Vilken betydelse bör moraliska överväganden ha för politiska aktörers handlande? Och vilken relevans bör etiken ha för det politiska livet? I denna studie analyseras fyra olika teorier, som ger skilda svar på dessa frågor. Den politiska cynismen hävdar att politiken inte alls har med moral att göra, medan den politiska realismen menar att den moral som är relevant för politiskt handlande är en annan än den som gäller för relationen mellan enskilda. Den politiska moralismen hävdar däremot att moralen bör ha direkt relevans för politiska aktörers handlande och för utformningen av politiska institutioner. Författaren kritiserar dessa tre teorier och argumenterar i stället för vad han kallar en kritisk politisk etik. Denna teori hävdar att moralen bör få en större betydelse för politiken än vad som är fallet i dagens realpolitik. Samtidigt menar den att etikens uppgift inte är att ge politisk rådgivning utan att ur ett moraliskt perspektiv kritiskt granska den politiska makten. Detta är en teori som i hög grad är influerad av sådana politiska filosofer som Jürgen Habermas, Seyla Benhabib och Rainer Forst. I boken diskuteras hur deras diskursetik och etiska konstruktivism kan vidareutvecklas och ge en ansats för en sådan kritik av politiken.

Vad är etik och vad är etikens uppgift? I denna skrift hävdas att etiken ska förstås som en kritisk reflektion över moralen. Dess uppgift är att undersöka huruvida våra normer och värderingar är berättigade. Det är inte bara filosofer och teologer som ska bedriva en sådan etisk reflektion. I ett demokratiskt och mångkulturellt samhälle har vi alla ansvar att bidra till en offentlig och kritisk dialog över moralens innehåll. Detta gäller också den kristna kyrkan, vars uppgift är att framhålla både människovärdets betydelse och radikaliteten i ett kristet kärleksideal. Men i den etiska dialogen behöver vi vara ödmjuka och undvika varje form av moralism. Det finns nämligen inga moraliska sanningar. Carl-Henric Grenholm är professor emeritus i etik vid Uppsala universitet.

Vad är en rätt handling? Hur kan religiösa traditioner bidra till etisk reflektion? Vad innebär det att respektera människovärdet inom biomedicinsk etik och sexualetik? Detta är några av de många frågor som diskuteras i denna bok, som ger en grundlig introduktion till filosofisk och teologisk etik. Här presenteras klassiska teorier inom normativ etik och etisk teori. Dessa granskas också kritiskt: i dialog med utilitarism och dygdetik argumenterar författarna för en modifierad variant av kantiansk etik, vars grund är principen om lika respekt för vars och ens värdighet. Vidare behandlas tillämpad etik ingående, särskilt politisk etik, miljöetik, biomedicinsk etik och sexualetik. Feministisk etik ges stort utrymme. Läsaren får också inblick i skilda religioners etik. Särskilt uppmärksammas kristen etik, men också judendomens etik och muslimsk etik. Etik vänder sig i första hand till universitetsstudenter, men kan med fördel läsas av var och en som intresserar sig för en kritisk reflektion över moralen.

I Bortom humanismen diskuteras hur kristen etik skall förhålla sig till humanistisk etik. Bör vi godta den postmoderna kritiken av humanismens rationalism och universalistiska anspråk? I boken diskuteras naturrättslig etik, narrativ dygdetik, teocentrisk etik och etiska modeller inom befrielseteologi och feministisk teologi. Finns det något gemensamt för etiska modeller inom skilda kulturella kontexter? Eller har varje idétradition sin egen moral. Det är den centrala frågan i denna studie av olika modeller för kristen etik. Den ger också ett förslag till hur en godtagbar kristen etik bör utformas. Författarens tes är att kristen etik är en etik bortom humanismen. Kristen etik bör avvisa den etiska universalismen. Förnuftiga skäl är inte tillräckliga för att berättiga moraliska omdömen. Dessutom har kristen etik ett unikt innehåll.