Carl Henrik Carlsson

"En blivande klassiker"Svenska Dagbladet"Biografin om Aaron Isaac – den förste svenske juden – är rätt underbar läsning"Göran Greider, Aftonbladet"mycket energi läggs på att rekonstruera varje motsättning i den nystartade synagogan och diverse affärskonflikter. Men sedan lyfter framställningen igen och blir lätt episk"Ola Larsmo, Dagens Nyheter"Carlsson skildrar Aaron Isaacs liv mot en gedigen historisk fond, med ett persongalleri värdigt en Tolstojroman." ExpressenDen driftige och färgstarke Aaron Isaac är en av Sveriges märkligaste invandrare någonsin. När han 1775 fick Gustav III:s tillstånd att som förste jude bo permanent i Sverige, utan att behöva konvertera till kristendomen, lade han grunden till judiskt liv i landet. Han arbetade hårt både för sin familjs försörjning och för judarnas rättigheter. Han hade många judefientliga aktörer att kämpa emot, och som ledare av den judiska församlingen i Stockholm mötte han också en del internt motstånd. Men Aaron var envis och lyckades uppnå sina mål. Han överlevde alla sina släktingar och kamrater – och sina minst tolv barn. I denna biografi får vi en levande skildring av Aarons långa, dramatiska och innehållsrika liv och av de miljöer han verkade i, alltifrån födseln 1730 i en tysk småstad. Boken bygger på ny och omfattande arkivforskning och givetvis på Aarons egna nedtecknade minnen. "En otvungen och lättläst biografi"Uppsala Nya Tidning "Carlsson har gjort ett imponerande arbete med att levandegöra Isaacs liv och samtid." BTJ

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar. Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt. Den här boken tar vid där de gamla längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv. Samtidigt placeras de i ett större sammanhang. Boken spänner över sju hundra år av vår historia, men liksom släktforskaren börjar den i det nära förflutna och söker sig allt längre bakåt – så långt som källorna brukar kunna föra släktforskaren. Ett välvalt bildmaterial gör skildringen ännu mer levande. Sveriges historia för släktforskare är det oumbärliga komplementet för alla som är nyfikna på sina släktingars omständigheter men är också till nytta för alla kulturhistoriskt intresserade. Den är skriven av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling, som inte bara är experter på sina respektive epoker utan också erfarna släktforskare själva.

**Augustprisnominerad för Årets svenska fackbok 2021****Nominerad för Axel och Margaret Ax:son Johnsons Stora fackbokspris 2021** ”Det har saknats ett aktuellt standardverk om judarnas historia i Sverige. Det råder Carl Henrik Carlsson bot på … Han viker inte undan för de såriga och svåra frågorna." Dagens Nyheter”Ett nytt standardverk i ämnet”Svenska Dagbladet”Detaljrikedomen är svindlande och texten rör sig vigt mellan det lexikala och det filmiska” Flamman”Carl Henrik Carlssons bok fyller ett känt tomrum" Arbetarbladet"Författaren lyckas många gånger genom att fokusera på detaljer ge en bild av den stora scenen" Axess"En utmärkt, mycket informativ volym, som ger sin läsare en hel del att bita i." BTJ”Med Carl Henrik Carlssons lärda och faktarika bok ges för första gången en översikt på god vetenskaplig grund över judarnas historia i Sverige. Studien kommer bli ett standardverk på området!” Clio"Carl Henrik Carlsson ger oss en imponerande exposé över Sveriges judiska historia, från den blygsamma början fram till nuet." Göteborgsposten”Nu har en ny skapelse sett dagens ljus, jämväl med samma titel men med ny författare – fil dr Carl Henrik Carlsson. Boken är uppfräschad i aktualitet../…/ Läsningens spänning är ändå bibehållen.” ExpressenGöteborgsvitsen, Barnens dag, Gustav Adolfsbakelsen, skolämnet slöjd och musiken till Idas sommarvisa – alla är de exempel på företeelser som uppfattas som typiskt svenska men som i själva verket är skapade av svenska judar. För att inte tala om alla övriga avtryck gjorda av judiska konstnärer, författare, politiker och skådespelare. Om dem och många andra handlar den här boken. Judar har fått bo permanent i Sverige sedan 1770-talet utan att behöva konvertera till kristendomen, även om det länge fanns många restriktioner. Den förhållandevis lilla befolkningsgruppen har alltid varit heterogen med stora socioekonomiska, kulturella och religiösa skillnader. Integrationen har i stort sett varit mycket lyckad. Intresset för och forskning om judarnas historia i Sverige har ökat avsevärt under de senaste decennierna, men ett översiktsverk har länge saknats. I den här boken ges en sådan helhetsbild. Vi möter enskilda judar men får också veta hur judiska församlingar och andra organisationer vuxit fram och relaterat till det omgivande majoritetssamhället – det har ständigt gällt att försöka hålla balansen mellan tradition, förnyelse och anpassning och att förhålla sig till den ständigt närvarande antisemitismen.

"Beslutet att sälja den befintliga synagogan i Gamla stan fattades redan på 1860-talet. Istället skulle man låta uppföra en ny och ståtlig gudstjänstlokal i stadens nya centrum. Detta blir upptakten till ett helt nytt kapitel i svenskjudisk historia. Den nya synagogan skulle ligga inom broarna eller "strax i början av Malmarna", på en fri plats och inte emellan boningshus. Den skulle ligga i en "fridfull trakt" och inte vid ett handelstorg eller nära bullersam trafik och vara stor nog att rymma en byggnad i väst-östlig längdriktning - allt i enighet med den judiska religionens krav. Detta delikata uppdrag leddes av "Hasselbackskungen" Wilhelm Davidson, David Hirsch och Edvard Josephson. De hade fått vetskap om den "Wahrendorffska tomten", som låg mellan Kungsträdgården och nyanlagda Berzelii park, mitt emot splitternya Berns salonger, som Wilhelm Davidsons bror, konditorn August Davidson låtit uppföra. Församlingen tvekade. Nämnda tomt låg ju så långt borta från stadens centrum! Men Wilhelm Davidson och David Hirsch led inte av beslutsångest. Här gällde det att handla snabbt och beslutsamt innan priset for upp i höjden. Sagt och gjort - på eget bevåg köpte Davidson och Hirsch den Wahrendorffska tomten. Först därefter erbjöds församlingen att utan vinning köpa ut dem. Och så blev det!"