Carl Reinhold Bråkenhielm

This book presents results from a white paper project on the historical relations between the established Evangelical Lutheran Church of Sweden and the indigenous Sami people. The research project, which was launched in November 2012 and concluded in February 2017, was funded by the Church of Sweden Research Department and hosted by Umeå University. It was set up following an explicit request by representatives of the Sami community made at a hearing in 2011. Documentation of the abuse inflicted by the Church throughout history was regarded as a precondition for a continued reconciliation process. In April 2016, a comprehensive academic report was published. The contents of this two-volume book consisting of 33 articles written by experts in the field were summarised and discussed in a popular science publication issued in February 2017. Chapters on reconciliation as concept and practice were included in this abridged version so as to make it useful in reconciliation activities in church and Sami communities. The current book, The Sami and the Church of Sweden: Results from a White Paper Project, is a translation of the popular science publication, supplemented with a more detailed introduction and two updating and concluding chapters. Through this English version, international readers can inform themselves about the background, assignment, organisation, results and reception of a research project carried out within a reconciliation process. The editors Daniel Lindmark and Olle Sundström were involved in the management of the White Paper Project. They work at Umeå University, Lindmark as a professor of church history, and Sundström as an associate professor of history of religions.

Boken Samerna och Svenska kyrkan: Underlag för kyrkligt försoningsarbete är den avslutande publikationen från vitboksprojektet om Svenska kyrkan och samerna. Forskningsprojektet startade år 2012 mot bakgrund av samiska önskemål om fördjupad kunskap om kyrkans agerande mot samerna genom historien, tydligt framförda vid konferensen Ságastallamat år 2011. Historisk dokumentation av kyrkans övergrepp bedömdes vara en förutsättning för en fortsatt försoningsprocess. År 2016 redovisade projektet sina resultat i två omfattande volymer. I boken Samerna och Svenska kyrkan presenteras volymernas innehåll på ett överskådligt och lättillgängligt sätt av historikerna Björn Norlin och David Sjögren, som har deltagit i projektet som artikelförfattare och fackgranskare. I sex korta kapitel skapar de en begriplig helhet av projektets resultat, som förhoppningsvis därmed kan nå en vidare läsekrets. Samerna och Svenska kyrkan är tänkt att bilda startpunkt för det fortsatta försoningsarbetet och bli praktiskt användbar i stift och församlingar. Därför ingår också tre avslutande kapitel som diskuterar vad försoning kan vara och hur den ska kunna komma till stånd. Texterna är skrivna av nyckelpersoner i arbetet för försoning mellan kyrka och samer: den samiske teologen och tidigare ledaren för Samisk kirkeråd i Norge, Tore Johnsen, den tidigare ordföranden i Svenska kyrkans teologiska kommitté, Carl Reinhold Bråkenhielm, respektive ordföranden i Samiska rådet i Svenska kyrkan, Sylvia Sparrock. Boken har redigerats av Daniel Lindmark och Olle Sundström, som båda är verksamma vid Umeå universitet.

Genom historien har religiös tro styrkt och stöttat människor i utsatta situationer. Inför hot om svält, våld och sjukdom har de sökt tröst i tron att framtiden ändå ligger i händerna på en god och mäktig Försyn. I vår tid talas det dock sällan om Guds försyn. Även framtidstron är försvagad. Samtidigt är kristen tradition, Bibeln och fromhetslivet fyllda av föreställningar om Guds kärleksfulla ledning av och omsorg om skapelsen och människan. Försynstron har i alla tider utmanats av det ondas problem. Idag kommer frågorna också från vetenskapen. Kan man tro på Guds ledning och omsorg om livet och människan uppkommit genom arternas slumpmässiga variation och naturligt urval? Inom teologin finns idag ett nyvaknat intresse för att ta sig an denna utmaning. Carl-Reinhold Bråkenhielm ger i Försyn och förnuft en inblick i denna debatt och olika försök att nytolka försynstron. Carl-Reinhold Bråkenhielm är professor emeritus i empirisk livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet. Katedralakademin.

Denna skrift handlar om evolutionsteorin och dess förhållande till olika sätt att se på tillvaron i stort med särskilt fokus på kristen skapelseteologi. Den nutida debatten om skapelse och evolution handlar oftast om teoretiska idéer. I denna skrift behandlas också existentiella och känslomässiga frågor. Den nutida ateismens invändningar behandlas ingående liksom de svar som framställts av kristna teologer och filosofer. En grundtanke i boken är att man måste göra en åtskillnad mellan evolutionsteori och evolutionstolkning. Kristen tro tolkas som ett grundmönster i dialog med andra icke-kristna grundmönster. Boken är skriven i en övertygelse om att det inte behöver finnas en konflikt mellan skapelsetro och biologisk vetenskap. Det innebär inte att alla frågor har definitiva svar. Carl-Reinhold Bråkenhielm är professor emeritus i empirisk livsåskådningsforskning vid Uppsala universitet.

Allt fler svenskar uppger att deras liv saknar mening. Många har en lite diffus känsla av att livet har en mening, men saknar ändå ett sammanhang där man kan diskutera frågan. I ett postsekulärt samhälle behöver ett reflekterande kring livets stora frågor motiveras på ett annorlunda sätt än när kyrkan hade monopol på trosfrågor. Oavsett vilket samhälle vi lever i så längtar många människor efter att reflektera över livets mening och få ta del av olika perspektiv på frågan: filosofiska, religiösa, vetenskapliga, vardagliga. Denna bok handlar om denna längtan.

The main aim of this book is to contribute to the relationship between science and religion. This book aims to do constructive theological work out of a particular cultural context. The point of departure is contemporary Swedish religion and worldviews. One focus is the process of biologization (i.e., how the worldviews of the general public in Sweden are shaped by biological science). Is there a gap between Swedes in general and the perceptions of Swedish clergy? The answer is based on sociological studies on science and religion in Sweden and the United States. Furthermore, the book contains a study of Swedish theologians, from Nathan Soderblom to the present Archbishop Antje Jackelen, and their shifting understanding of the relation between science and religion. The philosophical aspects of this relation are given special consideration. What models of the relation inform the contemporary scholarly discussion? Are science and religion in conflict, separate, or in mutual creative interaction? ""Brakenhielm presents a valuable contribution to the understanding of the relationship between science and religion. Especially important is his research of how this relationship is perceived by the general public. His is among the few studies that in detail show how it is 'out there'--how science and religion interact in the minds of ordinary people. He also discloses striking differences between the contexts in Sweden and the United States, which tell us that there is more than one way to understand how science, religion and faith interact in the present."" --Jan-Olav Henriksen, Professor of Philosophy of Religion, MF Norwegian School of Theology, Oslo ""This is a challenging and stimulating book which explores the relationship between science and religion. It integrates philosophical, theological, and empirical studies in a very illuminative and unique way."" --Mikael Stenmark, Professor of Philosophy of Religion, Uppsala University Carl Reinhold Brakenhielm is Professor Emeritus in the study of worldviews at Uppsala University. His research concerns worldviews and values in contemporary society as well as sociological, theological, and philosophical problems related to the relationship between science and religion. He is the author of Forgiveness (1993). His latest writings in English include ""Theology and the Origins of Customized Science"" (included in The Customization of Science, 2014).

Hur ser vetenskapen på människan 150 år efter Darwins Om arternas ursprung? Är hon fortfarande skapelsens krona, eller bara ett djur som styrs av själviska gener? Och hur är det med hennes förnuft? Är det dags att nedgradera dess betydelse? Slår evolutionsläran undan benen för all form av gudstro eller finns det en möjlighet till fredlig samexistens mellan religion och darwinism? Kan idén om det "naturliga urvalet" hjälpa oss att förstå förändringsprocesser i samhället lika väl som i naturen? Går det att förena en humanistisk och en biologistisk syn på människan? I boken, som är en del i det samtal mellan olika positioner som blir allt viktigare, hävdas att evolutionsläran åtminstone är glasklar på en punkt: den ger inget utrymme för rasistiska spekulationer om olika etniska gruppers olika värde. Möt den mångfasetterade människan, sedd genom ett antal olika vetenskapliga prismor. Människan sedd genom olika vetenskapliga prismor. Innehåll Förord 7 MÄNNISKAN EFTER DARWIN 9 Antje Jackelén DARWINS MÄNNISKA 27 Nils Uddenberg GUD, DARWIN OCH MÄNNISKAN 37 Mikael Stenmark BIOLOGIN, SKAPELSEN OCH SJÄLEN 55 Carl Reinhold Bråkenhielm MÄNNISKAN I EN STÖRRE VÄV 73 Elisabeth Gerle MÄNNISKANS FÖRNUFT ÄR ÖVERSKATTAT 91 Peter Gärdenfors DARWIN, ANTROPOLOGI OCH KULTURELLA SELEKTIONSPROCESSER 101 Alf Hornborg MÄNNISKAN - EN BIOLOGISK VARELSE 113 Birgitta Forsman MÄNNISKAN SEDD I SIN ÄNDLIGHET 127 Catharina Stenqvist DEN RELATIONELLA MÄNNISKAN 143 Matz Hammarström LEVINAS OCH DET KROPPSLIGA GIVANDETS ETIK 153 Kristin Zeiler GENENS MÄNNISKA 173 Bengt Olle Bengtsson Medverkande 183

Vad är social tillit, hur mäter man tillit och hur forskar man om tillit? Detta är centrala frågor i denna bok som också tar upp varför just Sverige är ett samhälle med hög tillit. Den berör också hur tilliten varierar inom Sverige. Författarna anser att det finns ett behov av att fördjupa forskningen om tillit genom att kombinera kvantitativ forskning med kvalitativa metoder. Boken fungerar som en brygga mellan olika vetenskapliga traditioner genom att förena metoder och teoretiska ingångar från discipliner som historia, statsvetenskap religionsvetenskap, etik och sociologi. Boken redaktör är Lars Trägårdh, professor i historia. Medförfattare är Erik Blennberger, docent och teologie dr i tros- och livsåskådningsvetenskap, Carl Reinhold Bråkenhielm, professor i teologi, Julia Grosse, doktorand, Susanne Lundåsen, fil dr i statsvetenskap och Thorleif Pettersson, docent i religionspykologi och professor emeritus i religionssociologi.