Carolina Brown

Beteckningen Det svenska begäret avser att visa att fenomenet lyx vinner på att betraktas som ett dynamiskt element i sitt historiska, kulturella och samhälleliga sammanhang. 1600-, 1700- resp. 1800-talen har haft olika välbeställda grupperingar som skilt ut sig genom olika typer av lyx: slottsbyggen, lyxig klädsel och heminredning; stora egendomar och nybyggnation. I boken utforskas lyxens svenska historia från nya infallsvinklar med utgångspunkt i aktuell forskning av historiker, konst- och modevetare. Här skrivs om manlig resp. kvinnlig lyx i förordningar och modeartiklar; hur svensk aristokrati beställde lyxartiklar som kalescher och karosser; hur spetsar – den vita lyxen – demonstrerade välstånd; hur indigoblått markerade god ekonomi; hur borgerliga värderingar och ideal tar sig uttryck i lyxens tjänst. Hur lyx och begär demonstrerades i svensk film på 1910–1940-talen; hur medelvägens lyx i form av franska hantverkstraditioner passade in i det svenska folkhemmet etc. Paula von Wachenfeldt, docent, modevetare, litteraturvetare universitetslektor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet, redaktör och författare i boken. Klas Nyberg, modevetare och professor i nationalekonomi vid Södertörns Högskola. Professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och professor vid Centrum för modevetenskap, Stockholms universitet. redaktör och författare i boken.

During the eighteenth century, comfortable everyday life becomes a new ideal. The good life was no longer about grand representation or the manifestation of material opulence. The new luxury was instead the comfortably arranged life at home. This book is about the traces of this change, its approach and consequences and its anchoring in the material and social life of the Swedish manor. The comfort revolution of the eighteenth century was clearly associated with both new types of furniture and new ways of furnishing. An important aspect of the development of comfort was the new mobility and flexibility in form and function that the home and its interior now showed. Through the home of the Wadenstierna family on the country estate of Näs, north of Stockholm, the comfortable everyday life is set by their various tables – at writing desks, sewing tables, dressing tables, coffee tables and games tables.

När adelsdamen Anna Johanna Grill 1788 reste till England gjorde det stora utbudet av konsumtionsvaror ett djupt intryck. Hon reflekterar i sin resedagbok över de många bodarnas rikedom av varor. Somliga bodar saluför endast pennor och papper, en annan bara käppar, ytterligare en specialiserar sig på strumpor och så vidare. Hon noterar att engelsmännen exponerar sina varor på ett sätt som narrar folk att handla . Hur såg det ut i Stockholm vid samma tid? Fanns det särskilda shoppingstråk, vem sålde, vem handlade och vilka varor stod till buds? Hur såg marknadsföringen ut och betalades varor med likvida medel eller handlades det på kredit? I den rikt illustrerade antologin Shopping i Stockholm. Sociala praktiker på gatunivå, 1700-1850 får vi veta mer om Anna Johanna Grill, men även om Årstafrun Märta Helena Reenstierna; nipperhandlaren Peter Wahnberg; friherren Axel von Fersen; drottning Hedvig Elisabeth Charlotte och hennes kammarjungfru; sidenhandlaren Herman Grewesmühl; skådespelerskorna Lisette Stenberg och Sophia Wäström; kramhandlare Jeremias Sandborg; perukmakare Carl Gustaf Lindström med många fler. De elva artikelförfattarna är forskare från skilda discipliner och vetenskapliga traditioner. De visar att den nya tidens shoppingstråk med dess varuutbud av sidentyger, nipper, modegravyrer, smide, peruker och hårpomador inte bara tillgodosåg konsumenternas behov, utan möjliggjorde även drömmar om nya identiteter och en bättre position i samhället, för sig och de sina.

Kvinnor kring bord på 1700-talets NäsUnder 1700-talet blev det bekväma vardagslivet ett nytt ideal. Det goda livet handlade inte längre enbart om storslagen representation eller materiellt överflöd. Den nya lyxen var istället det komfortabelt inrättade livet i hemmet, med rum inredda för avspänd samvaro i bekväma möbler. Den här boken handlar om spåren av denna förändring och om dess förankring i den svenska herrgårdskulturen. Berättelsen om 1700-talets bekvämlighetskultur utgår här från familjen Wadenstierna på gården Näs i Rimbo i Uppland. Den utspelar sig vid några av deras olika bord: vid skrivbord, sybord, toalettbord, kaffebord och spelbord. Nya bordstyper utformades under 1700-talet för nya behov och för att snabbt och enkelt kunna lyftas fram eller rullas undan. De var del av en ny konsumtionskultur som fick allt tydligare kvinnliga förtecken. Borden underlättade det bekväma vardagslivet i hemmet, samtidigt som hemmet alltmer blev den plats dit den ideala kvinnligheten som konstruktion hänvisades. Vid sidan av möbler och föremål från Näs berättar också tidens bildvärld om nya sätt att leva. En viktig källa för den här boken är därför porträtten av familjen Wadenstierna och de målningar som hängde på väggarna i deras hem i Roslagen. Genom det lantliga Näs ges här nya inblickar i de ideal och det bekväma vardagsliv som präglade många herrgårdsmiljöer i det gustavianska Sverige. Carolina Brown har i en rad böcker skrivit om 1700-talets konst- och kulturhistoria. 2012 utkom hennes prisbelönta avhandling Liksom en herdinna. Litterära teman i svenska kvinnoporträtt under 1700-talet.

I denna avhandling ges en genomgång av välkända och mindre bekanta målningar/porträtt av kvinnor från 1700-talet. Gemensamt för dem alla är att de på något vis behandlar litterära teman. Carolina Brown är konstvetare, högskolelärare och författare till bl.a. "Skönhetens mask" (andra omarbetade upplagan 2011).

Skönheten är en lång och innehållsrik historia. Närheten mellan då och nu är påtaglig, även om idealens utseenden genomgått oändliga transformationer. Författaren skriver infallsrikt och underhållande om sådana handfastheter i den sköna kroppens historia som klädedräkter, kosmetika hygienartiklar och allehanda skönhetshjälpmedel. En tyngdpunkt i boken ligger på 1700-talet, men här finns återblickar liksom framåtblickar in i de senare seklerna. Geografiskt är Sverige i fokus, men med många utblickar. Elegant rör sig Carolina Brown genom skönhetens mentalitetshistoria och med idéhistoriska, etnografiska och konstvetenskapliga perspektiv. För det är mentaliteterna som dominerar skönhetens historia. Boken är rikligt illustrerad med bildexempel i färg och svartvitt. Carolina Brown är konsthistoriker och etnolog, senast utgav hon boken Mode klädefräktens historia genom fem sekler.

Paul ja Fanny Sinebrychoffin Suomen valtiolle tekemästä taidelahjoituksesta on kulunut 90 vuotta. Museo julkaisi juhlavuoden kunniaksi uuden kokoelmakirjan Sinebrychoff - Taidetta ja tunnelmia. Kirja esittelee valikoiman museon maalaus- ja veistoskokoelmasta, kaikkiaan 60 teosta. Kirjaan valitut teokset antavat ajallisesti ja maantieteellisesti läpileikkauksen museon taidekokoelmasta.

Gustaf Lundberg hörde till de svenska konstnärer som under 1700-talet blev framgångrika i Paris. Lundbergs verksamhet i den franska huvudstaden sträcker sig över åren 1717-1743, och därefter var han efter ett kortare uppehåll i Spanien verksam i Sverige in på 1780-talet. I sitt hemland blev han en av periodens mest inflytelserika porträttmålare, och hans ofta reproducerade pasteller har också färgat senare generationers bilder av det svenska 1700-talet.