Carolina Vendil Pallin

Hur fungerar politiska system? Hur är de uppbyggda och hur skiljer de sig åt länder emellan? Det är några av de frågor som behandlas i Komparativ politik - Institutioner och beteende. Utöver en presentation av grundläggande begrepp och metoder jämförs centrala institutioner, som till exempel parlament, regeringar och statsformer, och aktörsgrupper som politiska partier, intressegrupper och media. Därtill görs jämförelser mellan medborgares politiska beteenden, politiska kulturer och värderingar. Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I Komparativ politik - Elva politiska system beskrivs hur politiska system är uppbyggda i elva länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina, Iran och Sydafrika. För varje land presenteras den politiska historien, regeringsform, statsform, partisystem och partier, valsystem och val, vilket möjliggör och underlättar jämförelser. Tillsammans ger dessa böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll.

Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I denna bok beskrivs hur politiska system är uppbyggda i elva länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina, Iran och Sydafrika. Varje land presenteras med sin politiska historia, regeringsform, statsform, partisystem och partier samt valsystem och val – allt för att möjliggöra och underlätta jämförelser. Texterna beskriver också politisk utveckling och pågående förändringar i respektive land. Komparativ politik: Elva politiska system ges här ut i en uppdaterad fjärde upplaga. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll. I boken tillämpas de begrepp och modeller för politiska system som presenteras i Komparativ politik: Institutioner och beteende (Studentlitteratur 2024). Tillsammans ger dessa två böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv.

Hur fungerar politiska system? Hur är de uppbyggda och hur skiljer de sig åt länder emellan? Det är några av de frågor som behandlas i Komparativ politik - Institutioner och beteende. Utöver en presentation av grundläggande begrepp och metoder jämförs centrala institutioner, som till exempel parlament, regeringar och statsformer, och aktörsgrupper som politiska partier, intressegrupper och media. Därtill görs jämförelser mellan medborgares politiska beteenden, politiska kulturer och värderingar. Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I Komparativ politik - Elva politiska system beskrivs hur politiska system är uppbyggda i elva länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina, Iran och Sydafrika. För varje land presenteras den politiska historien, regeringsform, statsform, partisystem och partier, valsystem och val, vilket möjliggör och underlättar jämförelser. Tillsammans ger dessa böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll.

Hur fungerar politiska system? Hur är de utformade och hur skiljer de sig åt länder emellan? I denna bok beskrivs hur politiska system är uppbyggda i elva länder: Storbritannien, Frankrike, Tyskland, USA, Brasilien, Indien, Kenya, Ryssland, Kina, Iran och Sydafrika. För varje land presenteras den politiska historien, regeringsform, statsform, partisystem och partier samt valsystem och val, vilket möjliggör och underlättar jämförelser. Texterna beskriver också den politiska utvecklingen och pågående förändringar. I denna tredje upplaga har samtliga kapitel uppdaterats och ett nyskrivet kapitel om Sydafrikas politiska system har tillkommit. I boken tillämpas de begrepp och modeller för politiska system som presenteras i Komparativ politik: Institutioner och beteende (Studentlitteratur 2019). Tillsammans ger dessa böcker studenten en fördjupad förståelse för komparativ politik utifrån empiriska och teoretiska perspektiv. Boken riktar sig till studenter i statsvetenskap och andra ämnen där en förståelse för politiska system har en central roll.

This book examines reform of the Russian military since the end of the Cold War. It explores the legacy of the Soviet era, explaining why - at the time of the fall of the Soviet Union - radical reform was long overdue in the wake of changing military technology, new economic and political realities, and the emergence of new threats and challenges. It discusses the problems encountered by Gorbachev in his attempts to promote military reform in the late 1980s, and goes on to analyse in detail the mixed fortunes of the policies of his successors, Yeltsin and Putin. It describes how the onset of war in Chechnya in 1994 provided clear evidence of the weaknesses of the Russian military in modern conflicts, and shows that although the Chechnya debacle did provide some impetus for reforms in the armed forces in 1997-98, the momentum was not continued under the Putin government. It argues that Putin’s policies of bolstering central control over all aspects of decision making has left untouched many key problems facing the Russian military, including infighting between different force structures, lack of transparency and independent scrutiny over defence spending, and absence of consensus on the main threats to Russia and optimum force posture. Moreover, it argues that in his attempts to concentrate all means of control to a corrupt and inefficient Kremlin bureaucracy, Putin has deprived himself of all alternative channels of independent scrutiny, control and oversight, thus exacerbating the problems that continue to plague the Russian military.

This book examines reform of the Russian military since the end of the Cold War. It explores the legacy of the Soviet era, explaining why - at the time of the fall of the Soviet Union - radical reform was long overdue in the wake of changing military technology, new economic and political realities, and the emergence of new threats and challenges. It discusses the problems encountered by Gorbachev in his attempts to promote military reform in the late 1980s, and goes on to analyse in detail the mixed fortunes of the policies of his successors, Yeltsin and Putin. It describes how the onset of war in Chechnya in 1994 provided clear evidence of the weaknesses of the Russian military in modern conflicts, and shows that although the Chechnya debacle did provide some impetus for reforms in the armed forces in 1997-98, the momentum was not continued under the Putin government. It argues that Putin’s policies of bolstering central control over all aspects of decision making has left untouched many key problems facing the Russian military, including infighting between different force structures, lack of transparency and independent scrutiny over defence spending, and absence of consensus on the main threats to Russia and optimum force posture. Moreover, it argues that in his attempts to concentrate all means of control to a corrupt and inefficient Kremlin bureaucracy, Putin has deprived himself of all alternative channels of independent scrutiny, control and oversight, thus exacerbating the problems that continue to plague the Russian military.