Caroline Hainer

Im Stockholm der 1980er-Jahre versucht Jim Jonsson, sich in den ständig wechselnden Cliquen auf dem Schulhof zurechtzufinden – und in den verschiedenen Arten von Schweigen, die in seinem Zuhause herrschen. Vor allem aber ringt er mit der Wildheit in sich selbst und mit der Sehnsucht dazuzugehören. Und dann ist da noch dieser geheimnisvolle Eselsschrei, der ihn verfolgt. Manchmal ist er eine Last, manchmal eine seltsame Energiequelle. Doch immer erinnert er ihn an das eine, dem er niemals entkommen kann. Der Esel-Prinz ist ein zärtlicher, scharfsinniger und zutiefst menschlicher Coming-of-Age-Roman über Zugehörigkeit, Sehnsucht und die Spuren, die wir hinterlassen – selbst dann, wenn wir uns unsichtbar fühlen.

In 1980s suburban Stockholm, Jim Jonsson struggles to make sense of ever-shifting allegiances in the schoolyard and the different kinds of silences that live inside his home. Mostly, he struggles to understand the wildness inside him and the longing to belong. Then there is the mysterious donkey scream that follows him. Sometimes it's a burden, sometimes a strange source of power, but always a reminder of that one thing that can never be escaped. The Donkey Prince is a tender, sharp, and deeply human coming-of-age story about belonging, longing, and the marks we leave behind, even when we feel invisible.

I det närmaste obligatorisk läsning. Dagens NyheterEn perfekt bok i spåren av #metoo-rörelsen. Svenska DagbladetEn läsvärd diskussionsbok om makt och penis. AftonbladetMellan pärmarna döljer sig en lysande välskriven essä. ÅlandstidningenVarför älskar unga killar att rita snoppar i snön? Hur kommer det sig att sju av tio män har ett smeknamn på sin penis? Vad får en man att skicka en dickpic? I tokhylladeMän visar kuken för mig söker journalisten Caroline Hainer svaren. I fokus står det manliga könet, och inte minst mäns komplexa relation till detsamma. Sökandet leder henne mot såväl en ifrågasatt manlighet som till den antika konsten, lagboken, valkampanjer och de riktigt mörka skrymslena på internet.*Caroline Hainer (f. 1976) är författare och kritiker med inriktning på film och tv. Hon har tidigare gett ut två romaner: Inte helt hundra (2013) & Åsneprinsen (2016).

Hvad får en mand til at sende et dickpic? Altså uopfordret at sende (primært) kvinder, han ikke nødvendigvis kender godt, et fotografi af sin (som hovedregel) erigerede pik? Hvad handler det om, og hvorfor gør han det? I Mænd viser mig deres pik søger journalist Caroline Hainer svar på de spørgsmål. Omdrejningspunktet er det mandlige køn og ikke mindst mænds komplekse relation til det. Hendes undersøgelse fører os med et nysgerrigt glimt i øjet omkring et udfordret maskulinitetsbegreb, antikkens kunst, konkurrencementalitet, jura, ekshibitionisme, valgkampagner, porno og internettets mørkeste afkroge.

Hvorfor elsker unge gutter å tegne tissefanter i snøen? Hva får en mann til å sende “dickpics” til kvinner de nesten ikke kjenner? Caroline Hainer undersøker mannens komplekse forhold til sitt kjønnsorgan. Utforskningen leder henne til spørsmål om manndom, Antikkens fallossymboler, idrettens lagbilder, valgkampanjer, Internettets mørke kroker, og ikke minst dickpics.

Varför älskar unga killar att rita snoppar i snön? Hur kommer det sig att sju av tio män har ett smeknamn på sin penis? Vad får en man att skicka en dickpic? I Män visar kuken för mig söker journalisten Caroline Hainer svaren. I fokus står det manliga könet, och inte minst mäns komplexa relation till detsamma. Sökandet leder henne mot såväl en ifrågasatt manlighet som till den antika konsten, lagboken, valkampanjer och de riktigt mörka skrymslena på internet. Om författaren/Uppläsaren Caroline Hainer (f. 1976) är författare och kritiker med inriktning på film och tv. Hon har tidigare gett ut två romaner: Inte helt hundra (2013) &Åsneprinsen (2016).

Jim växer upp i arbetarklassens Hagsätra under sent 70-tal. Han är en blyg pojke vars roll bestäms av slumpen: under ett julspel i lågstadiet ger han upp ett åsneskri och blir från den dagen märkt som åsna. Talangen ger honom en plats i skolgårdshierarkin, men han inser också tidigt att den är det enda som är unikt med honom. Mats ska bli journalist och förändra världen, Erik ska bli rockstjärna men vad Jim ska göra av sitt liv är mer oklart. Med åren lär han sig gömma sina egna känslor och begär och istället flyta med i tillvaron som en boj bakom en båt. Men någon gång måste man bli en person också. Eller? Kan man bryta upp och börja om, eller är vi för alltid fast i rollen som en gång gavs? Många år senare återvänder Jim till barndomens förort. I bagaget har han en känsla av någonting ofärdigt. En kärleksrelation, en vänskap, bandet till föräldrarna. Hur blev det egentligen som det blev? Caroline Hainers andra roman är en finstämd, vemodig och rolig uppväxtskildring om ett liv i utkanten, en hommage till en plats och en berättelse full av längtan. Caroline Hainer är journalist och författare, uppvuxen i Stockholmsförorten Hagsätra. Hon romandebuterade 2013 med "Inte helt hundra", en rapp och rolig relationsroman i Stockholmsmiljö. "Det är helt enkelt en underbar bok: stark om det till synes svaga, precis om det till synes vaga. Läs den eftertänksamt. Och sedan gärna en gång till." Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet "'Åsneprinsen' är en lågmäld roman, men som faktiskt till sist handlar om det stora i att våga. Att drömma. Att våga drömma. Och den får mig att gråta lite." Anneli Dufva, SR Kulturnytt "Som läsare skrattar man ofta högt av förtjusning" Dan Sjögren, Arbetarbladet "Caroline Hainer har med 'Åsneprinsen' skrivit en 'Stoner' för Söderort, en sorgsen betraktelse över ett liv som aldrig riktigt tar fart och sedan plötsligt är förbi." Amanda Svensson, Expressen "Rappt och roligt. Samtidigt en stilla, försynt uppgörelse med barndomens hierarkier och beroenden." Kerstin Särnerö, Tara "En mild melankoli sprider sig kring denna tafatta och förvuxna pojke, ett åsneföl, som åren rinner igenom. /.../ Med sina hittills två romaner har Caroline Hainer visat att hon har något hon vill säga" Anna Hallberg, Dagens Nyheter "Med 'Åsneprinsen' ger författaren ömsint och lojalt röst åt de människor som oftast inte får plats i litteraturen. En viktig bok om det vanliga Sverige och som väcker tankar om hur klassbakgrund påverkar människors liv, och som stannar kvar länge i hjärtat efteråt." Ida Andersen, BTJ-häftet nr 8 "'Åsneprinsen' är en bok som problematiserar faktumet att klassresan blivit vårt enda svar på den sociala ojämlikheten. Den kan för all del kallas för en modern arbetarroman. " Rasmus Landström, Dagens ETC Sagt om "Inte helt hundra": Hennes berättelse är rappt och roligt berättad med en mörk underton, lite som en kvinnlig version av Nick Hornbys 'High Fidelity'. Svenska Dagbladet Som läsare skrattar man ofta högt av förtjusning Dan Sjögren, Arbetarbladet

Jim växer upp i arbetarklassens Hagsätra under sent 70-tal. Han är en blyg pojke vars roll bestäms av slumpen: under ett julspel i lågstadiet ger han upp ett åsneskri och blir från den dagen märkt som åsna. Talangen ger honom en plats i skolgårdshierarkin, men han inser också tidigt att den är det enda som är unikt med honom. Mats ska bli journalist och förändra världen, Erik ska bli rockstjärna men vad Jim ska göra av sitt liv är mer oklart. Med åren lär han sig gömma sina egna känslor och begär och istället flyta med i tillvaron som en boj bakom en båt. Men någon gång måste man bli en person också. Eller? Kan man bryta upp och börja om, eller är vi för alltid fast i rollen som en gång gavs? Många år senare återvänder Jim till barndomens förort. I bagaget har han en känsla av någonting ofärdigt. En kärleksrelation, en vänskap, bandet till föräldrarna. Hur blev det egentligen som det blev? Caroline Hainers andra roman är en finstämd, vemodig och rolig uppväxtskildring om ett liv i utkanten, en hommage till en plats och en berättelse full av längtan. Caroline Hainer är journalist och författare, uppvuxen i Stockholmsförorten Hagsätra. Hon romandebuterade 2013 med "Inte helt hundra", en rapp och rolig relationsroman i Stockholmsmiljö. "Det är helt enkelt en underbar bok: stark om det till synes svaga, precis om det till synes vaga. Läs den eftertänksamt. Och sedan gärna en gång till." Carl-Johan Malmberg, Svenska Dagbladet "'Åsneprinsen' är en lågmäld roman, men som faktiskt till sist handlar om det stora i att våga. Att drömma. Att våga drömma. Och den får mig att gråta lite." Anneli Dufva, SR Kulturnytt "Som läsare skrattar man ofta högt av förtjusning" Dan Sjögren, Arbetarbladet "Caroline Hainer har med 'Åsneprinsen' skrivit en 'Stoner' för Söderort, en sorgsen betraktelse över ett liv som aldrig riktigt tar fart och sedan plötsligt är förbi." Amanda Svensson, Expressen "Rappt och roligt. Samtidigt en stilla, försynt uppgörelse med barndomens hierarkier och beroenden." Kerstin Särnerö, Tara "En mild melankoli sprider sig kring denna tafatta och förvuxna pojke, ett åsneföl, som åren rinner igenom. /.../ Med sina hittills två romaner har Caroline Hainer visat att hon har något hon vill säga" Anna Hallberg, Dagens Nyheter "Med 'Åsneprinsen' ger författaren ömsint och lojalt röst åt de människor som oftast inte får plats i litteraturen. En viktig bok om det vanliga Sverige och som väcker tankar om hur klassbakgrund påverkar människors liv, och som stannar kvar länge i hjärtat efteråt." Ida Andersen, BTJ-häftet nr 8 "'Åsneprinsen' är en bok som problematiserar faktumet att klassresan blivit vårt enda svar på den sociala ojämlikheten. Den kan för all del kallas för en modern arbetarroman. " Rasmus Landström, Dagens ETC Sagt om "Inte helt hundra": Hennes berättelse är rappt och roligt berättad med en mörk underton, lite som en kvinnlig version av Nick Hornbys 'High Fidelity'. Svenska Dagbladet Som läsare skrattar man ofta högt av förtjusning Dan Sjögren, Arbetarbladet

När Caroline får ett relationsförbud bestämmer hon sig för att söka svaret på den eviga frågan om vad kärlek egentligen är, och hur man fångar den. Hon börjar med att rannsaka sig själv och sina tidigare förhållanden. Hur var det egentligen med den äldre fransmannen, hockeykillen som ville för mycket och han med armen i mitella? Vad kan hon lära sig av det som varit? Vi får följa hennes relationshistoria, ibland sorglig, alltid humoristisk, fram till dess att hon äntligen står där med ett svar. "En helt fantastisk bok om vad kärlek är idag." - Malena Ivarsson

Nollnolltalet! Vad hände egentligen? Vad är kopplingen mellan Usama bin Laden, Zlatan och Tony Soprano? Vad har Mat-Tina gemensamt med Ernst Kirchsteiger? Basshunter med Barack Obama? Svaret är att de alla kom att definiera nollnolltalet. I NOLL NOLL summerar några av Sveriges främsta författare och journalister det här seklets första tio år på 15 olika områden. Från fotboll till familjeliv. Från Facebook till finanskris. Från Sofi Fahrman till Fredrik Reinfeldt. Om lattemammor, kändiskockar, modebloggare, klimatkris och färdigmat. NOLL NOLL väver historien om ett decennium som förändrade oss mer än vi minns. Om vad som var övergående trender och vad som innebar verkliga förändringar. Boken ges ut med fyra omslag, som vardera innehåller 13 ord som präglade nollnolltalet. Redaktörer är Tobias Nielsén och Anders Rydell. Tobias Nielsén är vd för forskningsföretaget QNB Volante och författare. Han står bakom flera uppmärksammaderapporter och böcker om samhällsutveckling och kulturekonomi. Anders Rydell är författare, framtidsredaktör på Bon ochchefredaktör på tidningen Konstnären. Hans senaste bokvar Piraterna. De svenska fildelarna som plundrareHollywood (2009).***VINJETTER OCH FÖRFATTARE:EKONOMI Emanuel SideaMAT Ann-Helen Meyer Von BremenINTERNET Anders MildnerMODE Salka Hallström BornoldPOLITIK Karin ErikssonMUSIK Kristin LundellFANTASY Adam SvanellUSA Martin Gelin TV Carolin HainerFOTBOLL Jesper HögströmKROPP & SJÄL Klas EkmanLITTERATUR Annina RabeDESIGN Kjell HäglundKÄNDISKULTUR Björn af KleenFAMILJ Andreas EkströmCITAT: Dokusåpamakarna på kommersiella tv-bolag har ägnat betydande delar av nollnolltalet åt att leta efter förfallna kåkar och förfallna människor att renovera. Men Anna Skipper, Blossom Tainton, Martin Timell och de andra tv-kändisarna är amatörer jämfört med Fredrik Reinfeldt. Han gjorde om ett helt parti. Madonna, Magnus Uggla och Michael Jackson fyllde femtio medan Bruce Springsteen blåste ut sextio ljus på sin tårta. Och den ständige rocknroll-ikonen Keith Richards ramlade från en palm rakt ner i pensionsåldern. Nollnolltalet var decenniet då vi alla blev äldre. Boken var nollnolltalets främsta modeaccessoar. Den eleganta polityren av bildning var kanske decenniets mest trenddefinierande stil. Svensk fotboll låg plötsligt på Stureplan, svensk fotboll var plötsligt en tjuvarnas marknad där stekare, rufflare och Snabba Cash-figurer plundrade de föreningskassor som mödosamt fyllts av bingolottosäljande juniorer. Inredningshetsen och flumhungern förenades i en av decenniets mest bisarra masspsykoser: blindheten inför den totala tomheten i fengshui. Den högkonjunktur som kulminerade i mitten av decenniet möjliggjorde skapandet av detta fantastiska låtsassamhälle, där invandrare, adel, riktiga prinsessor och prinsar, modebrudar från Mariestad och stekiga pensionärer i tofsloafers från Gärdet kunde mötas. Hade sjuttiotalsmänniskan, foträt och växtfärgad mitt i glittret, trott sig vara i skärselden? Förmodligen. Nollnolltalet var decenniet då lyx blev folkligt. Obamas valkampanj som blev den längsta, dyraste, mest intensiva och hårdast mediebevakade i USA:s historia gick ut på att förmedla budskapet: jag är inte Bush, jag är inte det förflutna, jag är framtiden.