Caroline Krook

Britt G. Hallqvists inflytande på kyrkan går inte att överskatta varken vad gäller den språkliga förnyelsen eller det teologiska innehållet. Lek och allvar innehåller trettio reflektioner om livet och tron där Caroline Krook utgår från Britt G. Hallqvists många böner och psalmer. Boken innehåller dessutom en längre inledning om Britt G. Hallqvists liv och livssyn. I inledningen beskriver Caroline Krook en av de saker hon uppskattar i Britt G. Hallqvists texter: »Britt G. Hallqvist ömmade för de små i världen, barn som far illa, de blyga och missförstådda, de upptäckarglada och livliga. I bönerna försöker hon enkelt och rättframt ge ord för en sökande tro och möjlighet för människor att identifiera sig i utsatta situationer.«

I sina memoarer Tacksam - ett liv och en tid berättar biskop Caroline Krook rakt och personligt om det liv och den tid som blev hennes, från barndomens somrar till den intensiva biskopstiden och livet som pensionär. Med tacksamhet och glädje ser hon tillbaka på ett liv i Guds, människors och kyrkans tjänst. Caroline Krook tillhör den första generationen prästvigda kvinnor i Sverige, har medverkat till stora förändringar inom Svenska kyrkan och under lång tid varit en företrädare för kyrkan i offentlighet och media. I boken väver hon samman det egna livet med Svenska kyrkans historia. Hon skriver om scoutrörelsen, processen till prästvigning av kvinnor, separationen av stat och kyrka och Svenska kyrkans väg till samkönade vigslar. Boken är därför utöver en livsberättelse en skildring av Svenska kyrkans – och samhällets – utveckling under andra delen av 1900-talet och början av 2000-talet. På ett sätt är mitt liv spännande. Jag har levt i en händelserik och intressant tid och har fått vara med om att bana väg på flera olika områden. I andra avseenden är mitt liv inte alls spännande. Jag har inte gjort någon klassresa, jag har haft en lugn och trygg uppväxt och har inga hemliga skandaler att berätta om. Jag är varken särskilt begåvad eller obegåvad men har befunnit mig i sammanhang där mina förmågor har kommit väl till pass. Jag har blivit brukad på ett positivt sätt. Bokens förord är skrivet av KG Hammar, Ärkebiskop emeritus. Caroline Krook, 1944–2025, var biskop i Stockholms stift 1998–2009. ”Det är mycket glädjande att Caroline Krook hann ge ut sina memoarer. Det är fint att få läsa från hennes egen hand vad det är som har format denna mångsidigt begåvade och karaktärsfasta person. Biskop Carolines sätt att inta en scen och att fånga sin publik med ett angeläget ärende har följt henne genom livet. Hon kom att beröra sin publik med det hon gjorde och sa, inte bara på den teatertilja hon i begynnelsen drömde om, utan även i den huvudroll som hon kom att få spela i vår moderna, svenska kyrkohistoria. På den mediala arenan kom hon att nå en bredare publik, ofta långt utanför kyrkans murar, inte minst i alla de tv-program vi fått göra tillsammans under åren". Johannes Söderberg

Erik Axel Karlfeldt var en av de mest lästa författarna i Sverige under början av förra seklet. Hans diktsamlingar såldes i stora upplagor, gavs ut på nytt och på nytt. Han var ständig sekreterare i Svenska Akademien onekligen en maktställning i offentligheten. Karlfeldt fick också Nobelpriset 1931 (postumt) och behöll sitt grepp om den läsande allmänheten långt fram under 1900-talet. Huruvida Karlfeldt var en troende person eller åtminstone återvände till sin barndoms tro i slutet av sitt liv är och har varit föremål för mycket diskussion. Själv var han mycket förtegen om sin religiösa inställning (eller om andra ståndpunkter vad gäller livsåskådningar). Hur mycket det går att utläsa av hans skönlitterära författarskap i frågan är verkligen öppet för diskussion. Att hans texter är fyllda av bibelallusioner och att han var väl förtrogen med bibliska myter och begrepp har många uppmärksammat. Men är det en bekännelse till en kristen tro eller är det ett sätt att utnyttja litterära stilmedel? I oktober 2023 arrangerade Karlfeldtsamfundet ett symposium på Sigtunastiftelsen med högt kvalificerade litteraturvetare, teologer och Karlfeldt-experter för att diskutera Karlfeldts förhållande till tron. Deras bidrag under symposiet presenteras här.

Nyckelhålet är den sjätte boken i serien Ärkebiskopens fastebok för enskild eller gemensam reflektion. Ärkebiskopen väljer varje år ut en författare och skriver bokens förord. I 2018 års fastebok Nyckelhålet tar Caroline Krook oss genom fastetiden med konstnären Dan Wolgers bilder som vägmärken. Utifrån de femton scenerna som gestaltar Jesus liv fram till påsken ger hon oss sina tankar och reflekterar över våra liv i dag." Här stannar vi: ett nyckelhål som är Kristus. Bakom nyckelhålet kan vi se en annan värld. Genom honom, Kristus, kan vi för ett ögonblick kika in i den världen. Vi ser inte så mycket, för det gör man inte genom ett nyckelhål. Vi ser ingenting åt sidorna, ingen helhet, ändå ser vi ett annat rum än det vi kikar från. Om vi inte hittar nyckelbrickan med hålet ser vi ingenting." Antje Jackelén har skrivit bokens förord, och för varje såld bok går tio kronor till Act Svenska kyrkan.

Den här boken är skriven därför att jag har saknat den. Under, min tid som biskop i Stockholms stift hade jag velat ge en sådan bok till de blivande prästerna och diakonerna, till nyanställda och till förtroendevalda – och naturligtvis till alla som har någon form av intresse för kyrkan. Caroline Krook och Stockholms stift är ungefär jämngamla. Hon har träffat samtliga biskopar i stiftet och själv varit tjänstgörande biskop i elva år. Vi får genom de olika biskoparna se hur både kyrkan och samhället har utvecklats i ett Stockholm som gått från stor stad till storstad. Boken innehåller också en kyrkohistorisk del och ett avsnitt där Caroline Krook följer musiken, diakonin och undervisningen från stiftets tillkomst till idag. I den sista delen av boken får läsaren möta ett par av stiftets förtroendevalda. Boken avslutas i ett samtal med nuvarande biskop Andreas Holmberg, som delar tankar om nuet och framtiden. Så knyts historien om Stockholms stift samman, från igår till idag.

Det är lätt att tro att allt som är gammalt alltid sett likadant ut. Kanske gäller det särskilt kyrkor och begravningsplatser. Man kan tro att tidens tand mest tärt på gravstenarnas form och text. Men myterna om kyrkogårdens oföränderlighet avfärdas i denna bok. Under perioder har stadens kyrkogårdar rymt bodar med försäljning, fattighus och prästbostäder. Man har byggt staket för att skydda mot allt som kunde ske i nattens mörker. Så kom tider då nätternas busliv ändå flyttade in bakom staketen och då öppnades kyrkogårdarna igen. Nu är det 2000-tal, och det är vår tids trender inom arkitektur och konst som påverkar. Hur kommer framtidens begravningsplats att se ut? Till minne av livet är en lättillgänglig antologi om kyrkogårdar och begravningsplatser i Stockholms stift. Om historia, begravningsskick och seder i förändring. Om det mångkulturella och mångreligiösa Stockholm, och om det gröna kulturarv våra kyrkogårdar förvaltar. Texter om sorg och kyrkogården som ett läkande rum ger styrka och tröst, likaså korta texter av biskop emerita Caroline Krook.

Boken vänder sig till alla som fascineras av Ingmar Bergmans filmkonst och fungerar också som en introduktion till hans liv och verk. Det är livsfrågorna som står i centrum i Rastlös sökare och troende tvivlare – Existentiella frågor i filmer av Ingmar Bergman. Caroline Krook belyser Ingmar Bergmans personliga frågor som Varför är Gud så tyst? Hur kan Gud tillåta? Vem är jag egentligen? men också livet, lusten och musiken genom att guida läsaren genom filmer som t.ex. Det sjunde inseglet, Nattvardsgästerna, Tystnaden, Persona och Fanny och Alexander. En annan gigant som påverkade Ingmar Bergmans liv och konstnärskap var författaren August Strindberg. Därför finns det också ett kapitel om Bergmans och Strindbergs livsvägar från barnåren och ungdomsåren till död och begravning. Biskop Caroline Krook har hela sitt liv varit intresserad av olika konstnärliga uttrycksmedel och hon menar att livsfrågorna mycket ofta blir tydligare i konsten - i vid mening - än i förkunnelsen. Leken, konsten och liturgin är uttrycksformer som ligger varandra mycket nära, menar hon. Bland de filmer som Caroline Krook diskuterar i boken finns:Fanny och AlexanderSmultronställetVargtimmenPersonaJungfrukällanTystnadenNattvardsgästernaSåsom i en spegelViskningar och ropDet sjunde inseglet"Som en sammanfattning av och en väg in i denna unika filmvärld är boken briljant: informativ och underhållande på samma gång. Den är försedd med svartvita väl valda filmbilder." Ingvar Engvén, BTJ-häftet nr 3, 2018"Caroline Krook har skrivit en bok som på ett pedagogiskt och lättfattligt sätt tar läsaren igenom den religiösa problematik som gestaltas i Bergmans filmer. Det är en bra introduktion för den som ännu inte stiftat bekantskap med Bergmans värld och som vill ha material för vidare diskussion." John Sjögren, Svenska Dagbladet 24/11 2017

Ett bönens år är bönboken för hela året. Den följer kyrkoårets rytm och har söndagens texter som bas. Bönboken har kommit till under en lång följd av år och rymmer också Caroline Krooks tankar och personliga erfarenheter samt historik och perspektiv kring bön och tradition.

Tillitens mässa är en enkel mässa med stort djup som togs fram för att firas under Stockholms vattenfestival 1996. För kör, församling och orgel.