Caroline Mellgren

Porträtteringen av brott, gärningspersoner, brottsoffer, rättsväsendet och effekter av brottslighet tar i dag ett oproportionerligt stort utrymme i media samt i vår kultur och vardag. Kriminologistudenter kan av den anledningen behöva en ”omprogrammering” när det gäller föreställningar om vad som är verkligt, eller mätbart. En kriminolog arbetar med vetenskap, inte journalistik eller fiktion. Att lära sig det är ett tålamodsprövande arbete, det kräver kunskaper om teori och metod, om kriminalpolitik, etik och vetenskaplig noggrannhet. Kriminologi – en studiehandbok introducerar läsaren till studier i kriminologi. Boken beskriver ämnet och vad studier i kriminologi innebär. Syftet med boken är att beskriva steget in i den akademiska världen och att ge läsaren verktyg som underlättar studier i krimino­logi – alltifrån vad som förväntas under ett seminarium till var du hittar och refererar till kriminologiska källor samt forskningsetik, makt och demokratifrågor kopplade till ämnet. I denna andra upplaga har tre nya kapitel och författare tillkommit. Fyra av de lärosäten i Sverige som undervisar och forskar i kriminologi är representerade. Kriminologi – en studiehandbok riktar sig till både studenter och lärare inom kriminologi.

Återkommande samhällsproblem - brottslighet och otrygghet tillhör definitivt denna kategori - kan sällan åtgärdas enkelt. Men ju mer kunskap vi har om olika samhällsfenomen, desto större möjligheter har vi att utveckla metoder och insatser som i grunden kan påverka det som stör vår gemensamma välfärd. Forskningsbaserad samhällsvetenskaplig kunskap måste kunna omsättas i praktiken och för det behöver vi ha välutbildade praktiker. Denna kraftigt reviderade och uppdaterade upplaga av den populära boken Kriminologi och poliskunskap är resultatet av ett mångårigt samarbete mellan forskare, praktiker och verksamhetsexperter, både i seminariesalar och ute i ”verkligheten”. I boken förmedlas bland annat nya kunskaper och reflektioner kring polisens och kommunernas brottsförebyggande arbete - inklusive riktade insatser mot gängkriminella, problematiken med utsatta bostadsområden, och om behovet av en universitetsbaserad polisutbildning. Boken ger ett brett perspektiv och fungerar som en viktig kunskaps- och inspirationskälla för poliser inom såväl den brottsförebyggande som den brottsutredande verksamheten, samt för kriminologer och andra professioner som i sina nuvarande eller kommande yrkesroller vill medverka till att brottsligheten minskar och tryggheten ökar.

Den här boken tar sig an frågan om polisens samhällsuppdrag och hur målen för polisen uppfattas av olika parter. Boken handlar om polisen som den som både öppnar och stänger dörren till rättsväsendet, liksom hur polisens auktoritet utövas, vilka maktmedel som brukas och om balansgången mellan legitim kontroll och överkontroll. Sist men inte minst handlar den om hur polisens verksamhet kan eller bör fungera. Polis – vad är det? är en översättning och omarbetning av Liv Finstads bok Hva er politi som gavs ut på norska 2018. Boken vänder sig i första hand till studerande vid polisutbildningen men fungerar även utmärkt som litteratur i andra professionsutbildningar, exempelvis inom kriminologi eller socialt arbete, som leder till yrken som på olika sätt samverkar med polisen. Myndigheter är också en given målgrupp liksom den som bara har ett intresse av att veta mer om polisen i samhället.

Sedan början av 1990-talet har det i Sverige växt fram ett antal bostadsområden där stora delar av befolkningen lever under ekonomiskt utsatta livsvillkor. Många har sin bakgrund i andra länder. Under de senaste femton åren har befolkningens utsatthet i dessa områden inte bara varit av ekonomisk natur. Successivt har olika typer av kriminalitet, ibland mycket våldsam, blivit mer förekommande. Ensidiga, ofta alarmistiska beskrivningar av enskilda händelser, men också av människors liv och livsvillkor, pekar på betydande kunskapsluckor såväl som på bristen av nyanserade och fördjupade samhällsanalyser. Syftet med denna bok är att bidra till förståelsen av vad utsatta områden är, hur de växt fram, vad som präglar dem idag samt hur den kriminalitet som drabbar de boende gemensamt kan motverkas. Målgruppen är bred och boken vänder sig till alla som vill förstå hur förhållandena har växt fram. Boken kan både ses som ett inlägg för att förklara samhällsutvecklingen och som en studiebok för dem som vill förstå, fördjupa och diskutera ämnet. Boken har sitt ursprung i en nationell forskningscirkel som startade efter initiativ från Polismyndighetens Nationella operativa avdelning (Noa) 2015. Syftet var att sammanföra kunskap och erfarenheter från olika kunskapsperspektiv för att bättre förstå problem med brottslighet och otrygghet i socio-ekonomiskt utsatta områden.

Hatbrott är ett begrepp som används flitigt såväl i media som inom rättsväsendet och akademin. Ämnet är lika aktuellt i dag som för två år sedan, när denna bok först kom ut. Men vad är egentligen ett hatbrott? Vilka hatbrott begås, anmäls och syns? Hatbrott är ett komplext och tvärvetenskapligt fält. I denna introducerande bok diskuteras och analyseras frågor kopplade till begreppet, primärt ur ett brottsofferperspektiv. I Hatbrott? ges en förståelse för den rättsliga aspekten: Vilken lagstiftning finns på området? Vilka rättigheter ger den till de utsatta och vilka svårigheter följer när lagstiftningen ska tillämpas av polis, åklagare och domstolar? Utifrån ett kriminologiskt perspektiv diskuteras vad som avses med utsatthet för hatbrott: Hur beskrivs brotten och aktörerna? Hur mäter vi förekomsten? Hur skadar brottslig­heten och utsattheten? Här beskrivs den inriktning inom hatbrotts­forskningen där fokus ligger på de utsatta. Denna omarbetade upplaga är uppdaterad för att följa utveck­lingen inom lagstiftning och forskning. I ett helt nytt kapitel förenas de båda delarna juridik och kriminologi genom en fördjupning ur ett brotts­utredningsperspektiv. Med hjälp av en fallbeskrivning presenteras hur polisen arbetar med utredning av hatbrott, från den första kontakten med den som upplever sig vara utsatt för ett brott och vidare genom hela rättskedjan. Hatbrott? En introduktion vänder sig i första hand till studenter inom kriminologi, juridik och till polisutbildningen, men passar även för kurser inom socialt arbete.

The overarching aim of this thesis is to contribute to an increased understanding of how the neighbourhood context acts to influence individual reactions to crime. The general framework is that the social and physical make-up of residential neighbourhoods influences individuals, over and above individual background characteristics. Disorder is an important neighbourhood-level factor and its presence is more or less pronounced in different neighbourhoods. It acts as a sign of a general urban unease and has potential negative consequences for the individual as well as for the community at large. Four studies have been conducted each with its own specific objective. The first study reviews the Swedish crime survey literature in order to assess the national evidence for neighbourhood effects, paying special attention to methodological issues. Overall, the current literature provides mixed evidence for neighbourhood effects. Methodological issues were identified as obstacles to drawing general conclusions and specific areas that need improvement were identified. The second study examines the origins of disorder at the neighbourhood level and the relationship between disorder and crime. Two theory-driven models of the relationship between population density, disorder, and crime are tested alongside an examination of whether these models are equally applicable to data collected in two cities, Antwerp in Belgium and Malmö in Sweden. The results found some support for direct effects of disorder on crime in both settings, independent of structural variables. Some differences between the two settings were observed suggesting that the disorder-crime link may vary by setting. To further examine the influence of neighbourhood context, the role played by neighbourhood level disorder in relation to worry about criminal victimization has been tested in a multilevel model in the third study. Overall the hypotheses of the influence of both neighbourhood level and individually perceived disorder, in shaping individual worry were supported. Individual background explains most of the variance but neighbourhood context has independent effects on worry. Individual level perceived disorder mediated the effect of neighbourhood disorder on worry suggesting that the effect of context is indirect through its effect on individual perception. The fourth study investigates whether it is possible to identify any unique neighbourhood effects on the extent to which residents apply crime preventive strategies. Initially some of the total variance in the dependent variables was found to be situated between neighbourhoods. This indicates that the neighbourhood context may influence individuals’ willingness to take crime preventive action. As expected, individual characteristics explained a majority of this between-neighbourhood variance. An important finding is that the contextual variables appear to have different effects on different activities, highlighting the need to study different actions separately.