Catarina Schmidt

Att bilda sig handlar om att som människa låta sig påverkas och formas av nya möten, situationer och erfarenheter - men också om att omvärdera sådant man trodde att man visste. Bildning handlar därför om mer än att inhämta kunskap och lära sig något. Denna antologi är den första i sitt slag som tar ett samlat grepp om förskolan som bildningspraktik. Samtliga författare är etablerade forskare som representerar en gedigen kunskap, och som på olika sätt bidrar med fördjupade perspektiv på samspelet mellan förskola, bildning och didaktik kopplat till olika områden och teman. I boken introduceras bildningsperspektiv som fördjupar förståelsen av förskolans pedagogiska och didaktiska uppdrag, och som belyser vad bildning kan innebära i dagens förskola för barn såväl som pedagoger. Författarna rör sig mellan teoretiska ingångar, historiska utblickar och konkreta exempel på hur barns bildningsprocesser kan stödjas i förskolans praktiker. Didaktik för bildning i förskolan riktar sig till studenter inom förskollärarutbildning och pedagogik, verksamma förskollärare, masterstudenter och andra som är intresserade av frågor kring bildning, förskola och livslångt lärande.

Bokens innehåll bygger på ett praktiknära forskningsprojekt på Bergsjöskolan i Göteborg, där undervisning med ett transspråkande förhållningssätt har utvecklats och utvärderats. Målet har varit att fördjupa undervisningens kvalitet och öka utbildningens likvärdighet för flerspråkiga elever. Med utgångspunkt i ett klassrumsperspektiv illustrerar boken hur transspråkande kan omsättas i praktiken. Läsaren får följa sex lärare som delar sina erfarenheter från undervisning i svenska som andraspråk, SO, NO, teknik, idrott och hälsa samt modersmål. Boken inleds med en grundläggande genomgång av transspråkande som förhållningssätt och dess betydelse för elevernas språk- och kunskapsutveckling. Författare är lärarna Amaal Ibrahim Adaan, Jaleh Arzani, Linus Johansson, Talieh Moradi, Johanna Wahlberg och Amanda Wernersson samt rektorn Eva Andersson Berglund. Forskarna Lisa Molin och Catarina Schmidt har skrivit det inledande teoretiska kapitlet. Förord av Gudrun Svensson, lektor i svenska som andraspråk och författare till Transspråkande i praktik och teori (Natur & Kultur 2017).

Den här boken presenterar metodik som leder till att yngre elever lär sig att skriva och läsa samt använda texter som kombinerar skrift, bild och ljud. Syftet är att ge en allsidig uppsättning didaktiska verktyg för språk- och kunskapsutvecklande arbete i tidig läs- och skrivundervisning. Författarens utgångspunkt är att du som lärare planerar och organi­serar för undervisning som möjliggör för eleverna att visa kunskap på delvis olika nivåer, men inom samma sammanhang. Inledningsvis får du ta del av didaktiska förhållningssätt för under­visning som tar avstamp i villkor och möjligheter för barns språk­utveckling. Utifrån dessa förhållningssätt fokuseras sedan på klassrumsarbete där elever skriver och läser, både gemensamt och sedan alltmer självständigt. Här diskuteras bland annat platsbaserad undervisning, barnlitteraturens potential samt kritisk textgranskning. Genomgående betonas undervisningens betydelse för elevernas lärande och lärarens roll i detta. Kommunikativa klassrumspraktiker vänder sig särskilt till dig som ska bli lärare i förskoleklassen och årskurs 1–3 eller som nyss blivit klar med din lärarutbildning.

Sinus får i uppdrag att laga det som skaver och är i otakt i världen och beger sig ut på en hisnande resa över himlavalven. Han kommer till den Norra världen och möter Malva. Sinus och Malva har olika styrkor och förmågor och det behövs i den kamp de ska utkämpa. Det här är en berättelse om att vara modig fast man är rädd, om att lyssna till sina drömmar om natten och om att inte ge upp, fast det verkar helt omöjligt. Det är också en berättelse om vänskap.

Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv. Detta gäller inte minst skriftspråksundervisningen, där elevernas egna erfarenheter av en flexibel flerspråkighet utanför klassrummet alltför sällan tas tillvara. I den här antologin presenterar ett antal forskare exempel på skriftspråkliga erfarenheter, både flerspråkiga och multimodala, som sällan uppmärksammas i skolan. I sina studier har de sett en mängd goda exempel på hur lärare arbetar i klassrummet för att gynna skriftspråksutvecklingen hos flerspråkiga elever – deras multilitteracitet. En sådan medvetenhet hos läraren kan t.ex. handla om alltifrån att ha kunskap om effektiva läsförståelsestrategier till att förstå hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet stärker lärande och flerspråkig kompetens. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i skola och vuxenutbildning.