Catharina Stenqvist

Födelsen och döden sätter gränserna för våra liv. Filosofisk reflexion har hittills framför allt rört den yttersta gränsen, döden. Mellan dessa drabbande gränssituationer ligger själva livet. I denna personligt skrivna bok hämtar religionsfilosofen Catharina Stenqvist sin inspiration i filosofen Karl Jaspers resonemang om gräns- eller grundsituationer. Hon diskuterar vad filosofer har sagt om döden men också vad feministiska religionsfilosofer har fört fram som födelsens symbolvärld. Författaren rör sig över ett stort fält av tankar, från Sokrates och antikens stoiker fram till 1800-, 1900- och 2000-talens existensfilosofi. Det är inställningen till livet som Catharina Stenqvist vill komma fram till. Boken är en diskussion om behovet av en livshållning som gör det möjligt att leva, trots insikten om vår ändlighet. Catharina stenqvist (1950-2014) var professor i religionsfilosofi vid Lunds universitet. Hon har tidigare publicerat en rad böcker och antologier, bland annat om Simone Weil och mystiken, trappistmunken Thomas Merton och medeltida mysticism men också om antikens dygdelära, frihetens gränser och livshållningar. Mina strategier är alltså flera det personliga avstampet, de sammanlänkade tematikerna, ambitionen att skriva tillämpad filosofi. Mitt bidrag kan, hoppas jag, uppfattas som ett slags okonventionell religionsfilosofisk essäistik. (Ur prologen)

Tillvarons utmaningar är en religionsfilosofisk antologi som ger nya perspektiv på och analyser av religion och vad det innebär att vara människa. Bland annat diskuteras om religiösa erfarenheter måste vara av en extraordinär art och om religiös tro måste inkludera ett försanthållande eller en tro på något specifikt objekt? Frågor om hur en psykoanalytiskt inriktad religionsfilosofi kan gestalta sig och vad det är att ha en livshållning utreds också. Likaså avhandlas frågan om på vilket sätt det kan tänkas finnas svar på människans eviga frågor, så som den om Guds existens, och hur de svaren i så fall kan nås. Tillsammans visar antologibidragen på den variation och det nytänkande som finns inom svensk religionsfilosofi. Redaktörerna är verksamma vid Centrum för teologi och religionsvetenskap vid Lunds universitet.

Hur ser vetenskapen på människan 150 år efter Darwins Om arternas ursprung? Är hon fortfarande skapelsens krona, eller bara ett djur som styrs av själviska gener? Och hur är det med hennes förnuft? Är det dags att nedgradera dess betydelse? Slår evolutionsläran undan benen för all form av gudstro eller finns det en möjlighet till fredlig samexistens mellan religion och darwinism? Kan idén om det "naturliga urvalet" hjälpa oss att förstå förändringsprocesser i samhället lika väl som i naturen? Går det att förena en humanistisk och en biologistisk syn på människan? I boken, som är en del i det samtal mellan olika positioner som blir allt viktigare, hävdas att evolutionsläran åtminstone är glasklar på en punkt: den ger inget utrymme för rasistiska spekulationer om olika etniska gruppers olika värde. Möt den mångfasetterade människan, sedd genom ett antal olika vetenskapliga prismor. Människan sedd genom olika vetenskapliga prismor. Innehåll Förord 7 MÄNNISKAN EFTER DARWIN 9 Antje Jackelén DARWINS MÄNNISKA 27 Nils Uddenberg GUD, DARWIN OCH MÄNNISKAN 37 Mikael Stenmark BIOLOGIN, SKAPELSEN OCH SJÄLEN 55 Carl Reinhold Bråkenhielm MÄNNISKAN I EN STÖRRE VÄV 73 Elisabeth Gerle MÄNNISKANS FÖRNUFT ÄR ÖVERSKATTAT 91 Peter Gärdenfors DARWIN, ANTROPOLOGI OCH KULTURELLA SELEKTIONSPROCESSER 101 Alf Hornborg MÄNNISKAN - EN BIOLOGISK VARELSE 113 Birgitta Forsman MÄNNISKAN SEDD I SIN ÄNDLIGHET 127 Catharina Stenqvist DEN RELATIONELLA MÄNNISKAN 143 Matz Hammarström LEVINAS OCH DET KROPPSLIGA GIVANDETS ETIK 153 Kristin Zeiler GENENS MÄNNISKA 173 Bengt Olle Bengtsson Medverkande 183

Dygd och last har varit centrala begrepp i det västerländska tänkandet ända sen Aristoteles och antiken,och de röner idag ett nyväckt intresse. Dygden har ständigt återkommit som inslag i individens utveckling och i samhällets önskan att fostra goda, rättrådiga medborare. I Dygder och laster belyser författarna begreppens innebörder från förmodern tid och framåt. De beskriver rötterna till de sju dödssynderna och fördjupar sig i ämnen som tystnaden i klostren, hur de teologiska dygderna om att dominera, och hur dygdetänkandet legitimerade ståndssamhället. Dygdeläran sipprade ned genom samhällsskikten och skilda ideal såsom förnöjsamhet, blyghet, tålamod och patriotism kom att betonas underolika epoker. Den tvärvetenskapliga författargruppen i Dygder och laster bidrar med nya perspektiv till detta pånyttfödda forskningsområde. Tankar om dygder bör artikuleras, granskas och diskuteras, och här undersöker forskarna hur olika aspekter påverkat sin samtid. Bokens författare: Charlotte Christensen-Nugues, Christoffer Collstedt, David Durnér, Andreas Hellerstedt, Mikael Häll, Kenneth Johansson, Rebecka Lettevall, Per Lind, Bo Lindberg, Marie Lindstedt Cronberg, Anna Nilsson, Andreas Norlander, Leif Runefelt, Henrik Rydell Johnsén, Annika Sandén, Kristiina Savin, Catharina Stenqvist, Eva Österberg, Joachim Östlund