Catherine Anyango Grünewald (bild)

MÖRKRETS HJÄRTA (1899) är sedan länge Joseph Conrads mest lästa roman, oförminskat aktuell än i våra dagar. Den har inspirerat författare, serieskapare, bildkonstnärer, musiker och filmare. Den har tolkats på de mest olika sätt: som modernistiskt pionjärverk, som svidande kritik av kolonialismen och som ”rasistsmörja”. Som psykisk resa in i en människas själ och som vägkarta till även vår tids brutalaste folkmord. KURTZ … ”Bolagets bästa man i Kongo” … … ”Ett barmhärtighetens och framåtskridandets sändebud” ... … ”Han har bytt och stulit mer elfenben än alla andra” ... … ”Han är fruktansvärd. Infödingarna avgudar honom” … Det går rykten om att Kurtz blivit galen och är sjuk, att hans station långt upp på Kongofloden är i fara. Kapten Marlow skickas uppför den stora floden för att rädda honom. Han färdas allt djupare in i ett mörkt rike av ogripbara fasor … in i sin egen och kolonialismens mardröm. Catherine Anyango Grünewalds grafiska tolkning sätter fokus på en sällan uppmärksammad aktör: Kongos oförsonliga och helande landskap, ett gränssnitt mellan kolonisatörer och koloniserade, mellan Marlow och Kurtz.