Catrin Lundström

Rasismen har muterat. Dess närvaro är omisskännlig, men tycks samtidigt allt svårare att tala om. Den senaste tiden har vi ägnat åt att finna nya och gamla frågor och svar, varianter av de som återaktualiserats efter förra valet. Hypotesen har varit att rasismens nya former ? och motståndet mot dem ? kanske är lättare att urskilja i ljuset av begrepp som biopolitik och begär.

I denna bok har vi samlat ett 40-tal texter som tillsammans speglar Sveriges utveckling under 2000-talets första decennier utifrån en historisk och internationell inramning med fokus på ras och kön. I en nyskriven inledning reflekterar vi över våra egna resor inom det antirasistiska och feministiska forskningsfältet under samma tidsperiod. Hur togs intersektionalitetstänkandet emot i Sverige och vad hände egentligen med rasbegreppet? Är antirasismens storhetstid över nu? Och finns det inbyggda motsättningar mellan den antirasistiska och feministiska forskningen? Grundtemat i texterna utgörs av storheterna ras och kön, som vi tror att framtiden och dess utmaningar i hög grad kommer att kretsa kring. Texterna handlar bland annat om invandringen och de demografiska förändringarna, om antirasismen och den vita kvinnan, om våldsamma maskuliniteter, om extremhögerns uppsving och diskursen om "folkutbytet", om krigen i Ukraina och Gaza och de nya politiska skiljelinjer som de har genererat samt om själva rasbegreppet i sig. Catrin Lundström och Tobias Hu binette

Race in Sweden is an introduction to, and a critical investigation of, the Swedish relationship to race in the post-war and contemporary eras. This relationship is fundamentally shaped by an ideology of colourblindness, with any kind of race talk being taboo in public discourse and everyday language use, and in practice forbidden in official and institutional language. A study of a country which was until recently strikingly white but has become extremely diverse, yet where the legacy of Swedish whiteness co-exists with a radical, colourblind, antiracist ideology, Race in Sweden will appeal to scholars across the social sciences and humanities with interests in race and ethnicity, whiteness and Nordic studies. Chapters 2 and 3 of this book are freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

Race in Sweden is an introduction to, and a critical investigation of, the Swedish relationship to race in the post-war and contemporary eras. This relationship is fundamentally shaped by an ideology of colourblindness, with any kind of race talk being taboo in public discourse and everyday language use, and in practice forbidden in official and institutional language. A study of a country which was until recently strikingly white but has become extremely diverse, yet where the legacy of Swedish whiteness co-exists with a radical, colourblind, antiracist ideology, Race in Sweden will appeal to scholars across the social sciences and humanities with interests in race and ethnicity, whiteness and Nordic studies. Chapters 2 and 3 of this book are freely available as a downloadable Open Access PDF at http://www.taylorfrancis.com under a Creative Commons [Attribution-Non Commercial-No Derivatives (CC-BY-NC-ND)] 4.0 license.

Den färgblinda skolan – ras och vithet i svensk utbildning behandlar vad begreppen ras och vithet har att säga om dagens svenska skola. Utgångspunkten för boken är att Sverige numera härbärgerar västvärldens mest heterogena elevsammansättning efter USA, inte minst gäller det den rasliga och etniska mångfalden liksom religiös och språklig mångfald. Samtidigt har den svenska skolan på rekordtid kommit att utvecklas till västvärldens mest segregerade och ojämlika skola. Hur kan tvillingbegreppen ras och vithet hjälpa oss att förstå detta nya Sverige och det genomsegregerade svenska utbildningsväsendet? Tobias Hübinetteär docent i interkulturell pedagogik och lärare i interkulturella studier och svenska som andraspråk samt forskare i kritiska ras- och vithetsstudier vid Institutionen för språk, litteratur och interkultur, Karlstads universitet. Catrin Lundströmär docent i sociologi och biträdande professor i etnicitet och migration vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle, REMESO, Linköpings universitet.

Begreppet vit melankoli är ett sätt att på djupet förstå den konfliktfyllda, paradoxala och nostalgiska situation som råder i vår tid. Detta melankoliska tillstånd har uppstått som en följd av förlusten av både det vita, homogena Sverige och det färgblinda, solidariska Sverige. Forskarna Catrin Lundström och Tobias Hübinette menar i denna bok att sorgen över det gamla Sveriges borttynande präglar såväl höger som vänster och såväl antirasister som rasister, men att det i slutänden handlar om förlusten av samma nationella identitet. Genom att skriva fram Sveriges samtidshistoria med storheterna ras och vithet i centrum försöker Vit melankoli förstå hur Sverige kunde gå från att ha varit ett av västvärldens mest rasbesatta länder till att bli dess mest generösa invandrarland -- och hur detta i sin tur fick ett abrupt slut efter 2015. Boken kastar vidare ljus över de ojämlikheter som präglar dagens svenska samhälle i form av klyftorna mellan stad och land, vita och icke-vita samt rika och fattiga. Författarna presenterar en teori om den svenska vithetens utveckling under 1900-talet och framåt liksom hur den samspelar med klass och kön. Läsaren möter här infallsvinklar som utmanar invanda föreställningar och erbjuder nya insikter om svenskheten. Catrin Lundström är docent i sociologi och verksam vid Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (REMESO) vid Linköpings universitet. Hon har bl.a. publicerat Vit migration (2017) och Svenska latinas (avhandling, 2007). Tobias Hübinette är fil.dr i Koreas språk och kultur och docent i interkulturell pedagogik vid Karlstads universitet. Han har bl.a. publicerat Att skriva om svenskheten (2019) och Ras och vithet (antologi, 2017).

Migration handlar inte alltid om en desperat jakt på en bättre framtid i Europa eller Nordamerika. Genom intervjuer med svenska kvinnor som migrerat till sydvästra USA, Singapore och den spanska solkusten utforskar sociologen Catrin Lundström samtida västerländsk migration, som präglas både av de transnationella ras- och klassprivilegier som vita migranter bär med sig och av en särskild sårbarhet kopplad till kön. Här diskuteras den dynamik som formar vita migrantkvinnors liv som välbärgade hemmafruar, medföljande och livsstilsmigranter. En del av kvinnorna i studien har flyttat för kärleks skull, medan andra har rest för att arbeta eller studera under en begränsad period men sedan stannat kvar. Några är medföljande till sina utlandsstationerade män under ett antal år. Andra väljer att tillbringa pensionen i ett annat land med en annan livsstil. Catrin Lundström undersöker hur kvinnorna använder sitt medborgarskap och sin vita femininitet som tillgångar i sin transnationella migration, men också hur kvinnornas liv kompliceras av könade strukturer, heterosexuella normer och ekonomiskt beroende. Med sitt fokus på de lokala och globala aspekterna av den svenska vitheten fyller boken en lucka i litteraturen om migration och frilägger nya perspektiv på globalisering, diskriminering och transnationell mobilitet. Först utgiven som "White Migrations" (Palgrave Macmillan 2014). Catrin Lundström är docent i sociologi och verksam vid REMESO, Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle vid Linköpings universitet. Hon har tidigare bland annat gett ut avhandlingen "Svenska latinas: Ras, klass och kön i svenskhetens geografi" (Makadam 2007).

I samband med att ett skatteavdrag för rengöring, underhåll och tvätt (det så kallade RUT-avdraget) infördes 2007 började en intensiv debatt om hushållstjänster i Sverige. Idag subventioneras RUT-tjänsterna med ungefär 1,5 miljarder kronor av skattemedel. RUT har blivit en del av många människors vardag och har medfört stora förändringar i svenskt familje- och arbetsliv. Hur ser då förhållandena ut för dem som arbetar på den växande hushållstjänstemarknaden? Har de svarta arbetena blivit vita, som tanken var? Vad betyder det att äldre övergår från att vara mottagare av omsorg till att bli kunder på en marknad för hushållstjänster? Finns det några likheter mellan dagens hushållstjänster och det arbete som tyska hembiträden utförde i Sverige på 1950-talet? Hur resonerar svenska kvinnor bosatta i utlandet kring social jämlikhet och hushållsarbetares rättigheter, när de själva får rollen som arbetsgivare? Om dessa och andra relaterade frågor handlar denna bok, med bidrag av landets främsta forskare på området: sociologer, statsvetare, historiker, genusvetare, arbetsrättsjurister och antropologer från en rad svenska universitet. De utforskar vad som händer på hushållstjänstemarknaden och följer särskilt de internationella sambanden. Även den växande efterfrågan på hushållstjänster i resten av världen diskuteras, med fokus på migration och internationell arbetsfördelning. Boken återger många olika erfarenheter och perspektiv här får såväl nystartade städentreprenörer som hushållsarbetare i exil och andra inblandade aktörer komma till tals. Omslagsbild © Helena Joelsson

Vem får egentligen vara svensk? Hur länge ska man bo här innan man har bevisat sin svenskhet? undrar Marisol. För att vara svensk ska man se mer svensk ut än vad vi gör, säger Isabel som är adopterad från Centralamerika. Julia tycker att hon är lika svensk som sina innerstadskompisar, fastän hennes pappa är från Chile. Mariela kallar dem som blonderar håret och skaffar blå linser för "svensk-wannabes". Genom att intervjua en grupp unga kvinnor med bakgrund i Latinamerika boende i Stockholmsområdet belyser sociologen Catrin Lundström frågor om svenskhet och diaspora utifrån aktuella teoretiska diskussioner om kön, ras/etnicitet, klass, sexualitet och plats. Det är en skildring av de informella gränserna som omgärdar den svenska positionen, om varför man inte kan säga att man kommer ifrån Sverige fastän man är född här. Studien diskuterar hur föreställningar om ras och ursprung utgör centrala idéer i nationens gränsdragningar, och hur de formas i samspel med andra maktordningar. Svenska latinas. Ras, klass och kön i svenskhetens geografi rör sig i skärningspunkten mellan den lokala kontexten och globaliseringens processer, mellan vardagsrasism och politiska exilhistorier, mellan förorten och Bronx. Vi får inblick i berättelser om salsadiskotek, den kubanska revolutionens symbolik, hiphop-klubbar och svenska villaförorter. Måste man gilla salsa om man är latinamerikan? Varför lyssnar inte Violeta och hennes kompisar på popgruppen Kent? Är alla latinamerikaner vänster? Varför tror Fernanda att svenskar är rädda för henne? Studien har teoretiska rötter inom fälten kulturstudier, feministisk teori, kulturgeografi och latino/a studies som här placeras i en svensk kontext.