Cecilia Åse

Klimatkris, högerpopulism, systematiskt våld och ojämlika livsvillkor världen över. Feministiska perspektiv på global politik visar att feministisk forskning ger oss verktyg för att analysera dessa brännande politiska problem. När vi ställer frågor om kön och undersöker maktordningar som innefattar sexualitet, klass, ras och nation, ökar kunskapen om hur hierarkier och orättvisor skapas och kan utmanas. Inom ramen för fem teman - klimatpolitik och hållbarhet, institutioner och styrning, ekonomi och arbete, transnationell mobilisering och aktivism samt krig, våld och militarisering - presenteras centrala feministiska teorier genom nedslag i aktuell forskning. Dessutom ingår ett kapitel som ger vägledning i att genomföra egna studier av global politik. Boken riktar sig till studenter i ämnen som genusvetenskap, statsvetenskap och internationella relationer och alla andra som är intresserade av globala frågor.

Det förflutna används ständigt för att ge mening åt nuet. I kalla krigets spår skildrar framväxten av ett nytt svenskt militärt kulturarv. Här visas hur minnen och lämningar från en tid fylld av rädsla och säkerhetspolitiska spänningar får nya innebörder när bunkrar och nedlagda militäranläggningar omvandlas till museer, lyxbostäder och spännande besöksmål. Författarna har besökt en rad militära kulturarvsplatser runt om i Sverige för att undersöka vilka miljöer, föremål och känslor som idag får representera kalla kriget. De visar hur dåtidens hemligheter, hotbilder och militärfordon både blir kittlande inslag i kulturarvet och förmedlar idéer om trygghet och beskydd. I kalla krigets spår tar ett nytt grepp om kulturarvsfrågor genom att sätta minnesskapande i relation till säkerhetspolitik. Utifrån kritiska kulturarvsstudier och feministisk teori diskuteras den nationella gemenskapens gränser och vilken roll som genus och sexualitet har i berättelserna om hot och försvar. I en demokrati måste frågor om militärt våld alltid genomlysas och diskuteras. Med denna utgångspunkt granskas kulturarvets betydelse för förståelsen av hot och säkerhet. Boken uppmanar till reflektion om hur historien skrivs och om vad som krävs för att skapa trygghet. I kalla krigets spår är ett resultat av ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt. Mattias Frihammar är docent i etnologi vid Stockholms universitet. Han forskar om kulturarv och meningsskapande i mötet mellan natur och kultur. Fredrik Krohn Andersson är lektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Han forskar inom arkitekturhistoria och kulturarvsstudier. Maria Wendt är docent i internationella relationer vid Stockholms universitet. Hon forskar om säkerhetsfrågor, militärt våld och genus. Cecilia Åse är professor i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning innefattar genusperspektiv på nation, våld och säkerhet. Publicerad inom projektet Kriterium (nr 45) för kvalitetsgranskning och open access-publicering av vetenskapliga böcker.

Denna bok är en ovärderlig introduktion till feministisk statsvetenskaplig forskning. Här presenteras feministiska teorier och empiriska analyser som tillsammans tecknar en bild av ett kreativt forskningsfält som samlas kring vikten av att använda kön som analytiskt verktyg, och som rymmer både konstruktiva teoretiska debatter och intressanta empiriska resultat. Boken innehåller introduktioner till feministisk forskning inom de statsvetenskapliga subdisciplinerna politisk teori, svensk politik, jämförande politik och internationella relationer samt fördjupningar i de för fälten centrala begreppen kön, representation, medborgarskap och säkerhet. Dessutom presenteras exempel på empirisk forskning. Läsaren får här veta mer om hur närbyråkrater för omsorgsetiska resonemang, hur svensk familjepolitik drabbar ensamstående mödrar, vad som karaktäriserar olika typer av könskvotering och hur ritualerna kring begravningar av kvinnliga soldater som har dött i striderna i Afghanistan återskapar den manliga soldaten som norm. Politik och kön vänder sig i första hand till studenter i statsvetenskap och genusvetenskap.

Att Sverige är en monarki tas ofta för givet och framstår som självklart och naturligt. Kungahuset är del av vårt vardagsliv: kungafamiljens medlemmar är avporträtterade på mynt och frimärken, de syns på löpsedlar, gör statsbesök och medverkar i tv-sända julprogram och nobelfester. Samtidigt finns en stark föreställning att eftersom statschefen i Sverige inte har någon formell politisk makt han utser inte regeringsbildare och är inte överbefälhavare, han skriver inte under lagar eller regeringsbeslut har kungahuset egentligen inte någon samhällspolitisk betydelse. Olof Palmes ord om att 1974-års författningsreform reducerade monarkin till en plym har blivit en vedertagen uppfattning. Plymer är inte föremål för seriös politisk debatt eller meningsutbyte, möjligen tittar vi på dem och tycker att de är festliga, fjantiga eller bara fina. I Monarkins makt utmanas föreställningen om att svensk monarki är politiskt ointressant och oförarglig. Vilka konsekvenser har det för svensk demokrati att statschefsämbetet ärvs inom en utvald släkt? På vilka sätt har monarkin legitimerats och kunnat ifrågasättas i politiska diskussioner och i samhällsdebatten? I boken diskuteras också på vilka sätt monarkin och kungahuset bär upp en svensk nationell identitet. Hur formas kungahuset till en symbol för nationen? På vilka sätt upprätthålls föreställningar om ett nationellt vi i samband med exempelvis bröllop och familjebildning inom kungafamiljen? Cecilia Åse, fil. dr, är forskare och lärare i statsvetenskap vid Stockholms universitet. Hon har tidigare publicerat Makten att se om kropp och kvinnlighet i lagens namn (2000) och har också skrivit boken Politikens paradoxer (1996, med Maria Wendt).