Cecilia Hansen Löfstrand

Införandet av kroppskamera i organisationer inom bevaknings- och säkerhetsbranschen har skett under en tid av omvandling av ordningsvaktsyrket – ordningsvakter patrullerar numera i allt större utsträckning allmän plats på uppdrag av offentlig sektor. Det innebär att ordningsvakter ska tillhandahålla polisiär kontroll och upprätthålla allmän ordning på offentlig plats. Det har i sin tur lett till en oro för att ordningsvakterna i större utsträckning ska bli utsatta för hot och våld i tjänsten. Ordningsvakter har också i större utsträckning fått se sina ingripanden bli dokumenterade av förbipasserade och spridda och kommenterade i traditionella och sociala medier. I denna rapport ringar vi in tre analytiskt distinkta manus för kroppskamerans användning och visar att det pågår en ”kamp” om i vilket syfte och hur kroppskameran ska användas. Enligt det ursprungliga manuset används kameran som skydd mot hot och våld. Över tid har det ursprungliga manuset anpassats till arbetsvardagen och nya manus etablerats i takt med yrkets förändrade karaktär. Kroppskameran har också använts som kontrollverktyg av såväl arbetsgivare som av ordningsvakter själva. Ordningsvakter använder även kameran som ett redskap i arbete med att erhålla legitimitet för det brottsbekämpande arbetet. Dessa nya manus pekar på ett behov av att inom den privata säkerhetsbranschen och i demokratiska forum diskutera vad uppdraget ”ordningshållning på allmän plats” innebär för ordningsvakter och vilka etiska och rättsstatliga principer som bör följas jämte lagstiftningens befogenheter och begränsningar.

Boken är en viktimologisk antologi skriven av forskare verksamma vid olika universitet, högskolor och myndigheter. Den lyfter fram flera problem som är kopplade till brottsoffer och belyser dem utifrån både individuella och strukturella perspektiv. Vi visar hur begreppet brottsoffer skapas i olika sammanhang, vi problematiserar brottsofferskapet och brottsofferstödet samt belyser brottsoffrens möte med rättsväsendet. I boken presenteras aktuell forskning med betoning på teori och metod. Boken tar bland annat upp sexualbrott, hatbrott mot muslimer, grooming på internet, gärningspersoner som utsätts för brott och barn som bevittnat våld. Den tar även upp arbetsrelaterat våld, brott mot äldre och mot unga, mediers beskrivningar av brottsoffer samt innehåller ett kapitel skrivet strax efter terrordåden i Oslo och Utøya. Boken kan användas i undervisning på universitet och högskolor men riktar sig även till en bredare publik med intresse för brottsofferfrågor och kan vara av intresse för studenter inom kriminologi, sociologi, psykologi, juridik, statsvetenskap och socialt arbete. Den kan också läsas av studenter i medievetenskap, journalistik, statsvetenskap och genusvetenskap samt vara till nytta på polisutbildningar. Boken riktar sig även till dig som är forskningsmässigt intresserad av viktimologi, arbetar professionellt med brottsoffer eller känner ett personligt engagemang för brottsoffer. Författare: Ulf Borelius, Nils Christie, Görel Granström, Stig Grundvall, Anita Heber, Margareta Hydén, Håkan Jönson, Carina Ljungwald, Cecilia Hansen Löfstrand, Bo Nilsson, Anna Rypi, Annika af Sandeberg, David Shannon, Annelie Siring, Eva Tiby, Sara Uhnoo, Ulla-Britt Wennerström, Lisa Westfelt, Sofia Wikman och Malin Åkerström.