Cecilia Magnusson Sjöberg

Informationssamhället ger upphov till många nya rättsliga över­väganden och det behövs ett juridiskt förhållningssätt till digita­li­seringen av samhället. I boken ges ett rättsinformatiskt perspektiv på mötet mellan ny teknik och juridik. Ett centralt tema i hela boken är automatisering av rättsliga förfaranden och den centrala roll som algoritmer spelar. Efter många år av anpassning av allmänna regler om till exempel upphovsrätt och dataskydd till informationssamhället ser vi nu en tsunami av helt ny EU-lagstiftning. En mängd förordningar och direktiv syftar till att direkt reglera digitala företeelser såsom artificiell intelligens (AI), datahantering, grindvakter på den digitala marknaden och cybersäkerhet. I denna femte upplaga har viktiga uppdateringar gjorts för att beskriva dessa nya regler och ny rättspraxis inom området.

Nordisk årsbok i rättsinformatik följer en lång tradition av att belysa den senaste utvecklingen inom området rättsinformatik. Boken följer och rapporterar om utvecklingen i de skandinaviska länder. I den här upplagan av Nordisk årsboken i rättsinformatik bidrar också flera internationella experter. Årsboken belyser aktuella frågor och tendenser i informationssamhället och utgör en värdefull källa för båda akademiker och praktiserande jurister. Professor emeritus Peter Seipel, Professor Peter Blume, Professor Dag Wiese Schartum, Professor Ahti Saarenpää och Professor Cecilia Magnusson Sjöberg är några av de experter som bidrar till boken. Nordisk årsbok i rättsinformatik diskuterar problem som har uppstått i och med samhällets användning av informations- och kommunikationsteknologi, bland annat: · Hur den personliga integriteten ter sig i framtiden. · Hur immaterialrätten påverkas i informationssamhället. · Hur man kan skydda den personliga integriteten och samtidigt främja informationssäkerhet. · Vad begrepp som den semantiska webben och sociala medier har för betydelse för utvecklingen av juristers informationssökning. · Hur kunskapshanteringssystem kommer att fungera i framtiden. Ett centralt tema i boken är hur man bör balansera kraven på ökad juridisk reglering med hur man bör ta hänsyn till de röster som vill ha mindre regler i informationssamhället. Därtill diskuteras vilka juridiska angreppssätt som är mest lämpliga.

Det är viktigt att den som arbetar med juridiska problem är orienterad i det juridiska källmaterialet och juristens arbetsmetoder för att skaffa sig nödvändig information. Syftet med FINNA RÄTT är att ge kunskap och vägledning i dessa ting. FINNA RÄTT behandlar såväl grundläggande frågor om den svenska rättsordningens uppbyggnad och det centrala rättskällematerialet som svårare frågor som dyker upp i mer ingående rättsutredningar. Boken orienterar också om rättskällor och dokumentation i europarätten och om information i digital form. FINNA RÄTT används både i akademisk undervisning vid de juridiska fakulteterna och inom andra typer av rättsutbildning och av praktiskt verksamma jurister. FINNA RÄTT har skrivits av en författargrupp bestående av juris professorer vid Stockholms universitet. Hans-Heinrich Vogel är numera professor i Lund. I den sextonde upplagan har texten genomgående aktualiserats och setts över. Kapitlet om informationssökning i digitala miljöer har nyskrivits.

Mängden digitala tjänster i samhället har ökat kraftigt det senaste decenniet, också inom hälso- och sjukvård. I denna rapport ligger tonvikten på de juridiska förutsättningarna för dataskydd och datadelning inom digitala hälso-och sjukvårdslösningar, så kallad e-hälsa. Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, konstaterar att det finns en diskrepans mellan faktisk användning och reglering, och att det trots ambitiösa politiska mål förekommer legala och rättspolitiska utmaningar i Sverige och EU, som gör att digitaliseringens möjligheter inte fullt ut tas till vara. Personuppgifter ska värnas, men juridiken ska inte hindra utvecklingen, resonerar Magnusson Sjöberg och föreslår att juridiken ska få spela en mer proaktiv roll. Om juridiken får vara med från början, har många mycket att vinna, som producenter, patienter och konsumenter av hälsoappar. E-hälsa som app dataskydd och datadelning ingår i SNS forskningsprojekt Vård och omsorg i det 21:a århundradet.

Den främsta drivkraften bakom EU:s tillkomst var behovet av att garantera fred, säkerhet och stabilitet på den europeiska kontinenten. I denna huvuduppgift möter nu unionen och medlemsstaterna nya inre och yttre utmaningar, såsom krigshot i unionens närområde, hot mot livsmedelssäkerheten, cyberattacker och andra oförutsedda händelser. I närområdet har Rysslands stormaktsambitioner ställt den rådande linjen med diplomati och ekonomiska sanktioner mot förnyade förslag om att inrätta en regelrätt EU-armé. Nya verktyg i kampen mot terrorism och organiserad brottslighet väcker frågor om övervakningssamhällets risker. Flyktingströmmarna över Medelhavet belyser samtidigt hur EU:s säkerhetsambitioner kan komma i konflikt med grundläggande mänskliga rättigheter. Frågan är vilka krav på samarbete och gemensamma åtaganden som ställs för att säkerställa den europeiska säkerheten? Lissabonfördragets solidaritetsklausul innebär att medlemsländerna ska hjälpa varandra om det inträffar en terroristattack, naturkatastrof eller liknande - men hur långt sträcker sig detta åtagande? Riskerar hanteringen av de nya säkerhetshoten att äventyra samhällets öppenhet och medborgarnas integritet? Hur utvecklas relationen mellan EU och andra viktiga organisationer som FN och NATO i denna kontext? Och hur ställer sig de europeiska medborgarna till utvecklingen?