Channa Riedel

Jazzmusikern och kompositören Georg Riedel räds inte att utforska nya musikaliska influenser. I denna sångbok presenterar Riedel musik inspirerad av den judiska musiktraditionen, med noter, texter på jiddisch och fantasieggande illustrationer av Hannah Arnesen. Född av en judisk mor i dåvarande Tjeckoslovakien återvänder Riedel nu till de musikinfluenser från Central- och Östeuropa som präglade hans egen barndom. Välkommen till jiddischvärlden – en värld där man får vara både liten och stor, där man alltid längtar efter sin mamma och där ålderdom och barndom vävs in i vaggvisor man sjunger för sig själv. Texterna är skrivna av Channa Riedel och jiddischpoeten Salomon Schulman, som även står för översättningarna till jiddisch. I boken ingår också flera av Georgs älskade barnvisor med texter av Astrid Lindgren och Gunilla Bergström översatta till jiddisch. Musiken går att lyssna på via digitala musikplattformar och kan köpas separat som CD. Tilldelades Publishingprisets silvermedalj i kategorin "Praktverk" år 2024.

Nominerad till Katapultpriset 2024"Mitt råd till er som är döda:Skriv listor och tala sanningförled intelämna kärleksbrev eller strukna kragar som bevis för att ni älskadeVar inte stum var inte stendö inte plötsligtdö inte tigandedö inte i ett annat landdö inte depressivdö inte håglösdö inte sviken av land och rikedö inte på ett annat språkdö inte"Channa Riedels poesidebut är ett försök att skriva en familjehistoria, när släkttrådar klippts av eller spunnits i oregerliga riktningar. Boken utgår från hennes sudettysk-judiska familjs flykt från Karlsbad (numera Karlovy Vary i Tjeckien) under andra världskriget, och frågar sig hur denna bakgrund generationer ännu präglar den tid där diktjaget befinner sig. Här finns vittnesprotokoll, oupphörligt pratande fastrar, inventarielistor över föremål som skickats till Sverige i efterhand – som ett otympligt bord de efterlevande inte förmår göra sig av med –, brev som skrivits till myndigheter i det nya landet, dikter som tar avstamp i den judiska traditionen, prosatexter och bedrägligt redovisande avsnitt. Karlsbad är ett fascinerande verk som för läsaren åt ständigt nya håll.

Nyhetstidningen Arbetaren grundades 1922 och kom redan tidigt att skilja ut sig från mängden med sitt frihetliga perspektiv på demokrati, facklig kamp och jämlikhet. Under åren har Arbetaren avslöjat korruption, granskat nazister, uppmärksammat klimathotet och samtidigt gett stor plats åt kulturen. Bland medarbetarna finns några av Sveriges mest kända arbetarförfattare, serietecknare, artister och aktivister. År 2022 fyller Arbetaren 100. Den här boken berättar om tidningen från det allra första numret, via de bohemiska tidningskvarteren i gamla Klara, de stora avslöjandena under och efter andra världskriget, fram till dagens feministiska och intersektionella perspektiv och fackliga utmaningar. Här finns återpublicerade reportage, unika fotografier, illustrationer, och nyskrivna texter av mer än 30 olika skribenter - var och en med sin unika relation till Arbetaren. Dessutom nyskrivna personporträtt av medarbetare som på olika sätt gjort stora insatser för den fria journalistiken och hela det svenska samhället: Albert Jensen, Elise Ottesen-Jensen, Stig Dagerman, Moa Martinson och Vilhelm Moberg. Tidningen Arbetarens historia är historien om fri journalistik på arbetarnas sida. Arbetaren ges ut av Arbetaren Tidnings AB, som ägs av fackföreningen SAC Syndikalisterna. Syndikalismen är en frihetligt socialistisk gren av arbetarrörelsen som organiserar alla yrken i medlemsstyrda fackföreningar. Arbetaren – 100 år som fri tidning ges ut av Federativs förlag i samband med tidningens hundraårsjubileum.