Charlotta Carlström

Homosexualitet, bisexualitet, trans och queer har under lång tid utgjort ett laddat ämne i kristna frikyrkor. Vissa samfund har i takt med samhälleliga förändringar blivit alltmer bejakande, medan andra ser förändringarna som oförenliga med grundläggande kristna värderingar. En villkorad gemenskap baseras på djupintervjuer med 29 kristna hbtq-personer och utgör den första svenska vetenskapliga studien i ämnet. Med en fenomenologisk ansats undersöker författaren hur sexualitet, intimitet och tro erfars av de intervjuade samt hur deras kristna identitet samverkar med deras identitet som hbtqpersoner. En villkorad gemenskap riktar sig till lärare, forskare och studenter i exempelvis religionsvetenskap, sexologi, genusvetenskap och psykologi. Boken är också av intresse för den som i sitt yrke behöver kunskap i ämnet, till exempel själavårdare och terapeuter. Vidare kan den fungera som underlag för samtal och reflektion om tro, sexualitet och hbtq inom frikyrkliga sammanhang. Charlotta Carlström är doktor i socialt arbete och verksam som forskare och lärare på Centrum för sexologi och sexualitetsstudier vid Malmö universitet. Hennes forskning berör olika perspektiv på sexualitet, kön, makt, intimitet och religion.

Denna antologi erbjuder forskningsbaserade och didaktiska perspektiv på religion och samhällsförändringar. Antologin är resultatet av ett samarbete mellan forskare från flera olika discipliner vid Malmö universitet och visar på den mångfald av forskningsperspektiv som ryms inom ämnesområdet religionsvetenskap i Sverige idag. Antologin vänder sig till studenter och verksamma lärare samt en vidare intresserad läsekrets som önskar få tillgång till aktuell forskning och fördjupa sin ämnesteoretiska kunskap. Genom fyra teman belyses aktuella perspektiv på brännande frågor inom samtida religionsvetenskaplig forskning: Religion, kön och sexualitet, Religion, unga och skola, Religion, möten och förändringar samt Religion, politik och samtid. I en samtid som präglas av ständigt pågående förändring är religion och livsåskådningsfrågor synnerligen aktuella. Mötet mellan historiska traditioner och nutida samhällsutveckling visar hur inte bara religiösa rörelser, utan också människors trosuppfattningar och identiteter, omtolkas och förändras över tid. Undervisningen i religionskunskap i grund- och gymnasieskolan utgår från att kunskap om religion och andra livsåskådningar är central för vår förståelse av en omvärld som i allt större utsträckning präglas av mångfald och förändring. Om författarnaBokens redaktörer är: Dennis Augustsson, lektor i pedagogik med inriktning mot arbetsintegrerat lärande, Charlotta Carlström, lektor i socialt arbete med inriktning mot sexologi och sexualitetsstudier, Emma Hall, doktorand i historia och historiedidaktik och Bodil Liljefors Persson, professor i religionshistoria.

BDSM, i.e. Bondage and Discipline, Dominance and Submission and Sadism and Masochism is an acronym used to describe a variety of (sexual) behaviours including an implicit or explicit erotic power exchange. The aim of the thesis is to understand BDSM as a dynamic, complex and collective phenomenon. It focuses on how practitioners, through their stories, give meaning to their experiences. A theoretical framework that includes both poststructuralism and symbolic interactionism is used. Ethnographic fieldwork was conducted in 2012 and 2013 within different BDSM communities in Sweden. The fieldwork included interviews, observations and participation in meetings, workshops, pub evenings and club ventures. In total, twenty-nine persons, defining themselves as practitioners of BDSM, were interviewed. The thesis shows how different interpretations and political-ideological perspectives have shaped the social reality, which constitutes BDSM today. This process has taken place in different discursive arenas; from medicine and research to political activism, literature, film and media. Existing discourses, where power and violence are central, are challenged by counter discourses, where resistance against heteronormative norms and sexuality are significant. BDSM is seen as ways to achieve feelings of security and belonging. The practice enable strong emotions, bodily sensations, altered states of consciousness and spiritual experiences. Acts, which could be seen as incorrect and immoral, are made morally defensible within the BDSM context. The discourses both enable and limit the practitioners, and the thesis highlights both ambivalences and paradoxes in the practices.