Charlotta Forss

Historien ser olika ut beroende på vilket perspektiv vi anlägger. Läroböcker i historia är i allt väsentligt överens om vilka händelser och processer som har ägt rum i det förflutna, men hur de beskrivs eller vilken betydelse de ges varierar beroende på just perspektiv. Poängen med den här boken är att lyfta fram faktorer och begrepp som är viktiga för att förstå komplicerade sammanhang. Bokens tio kapitel tar vart och ett upp ett specifikt tema. Vissa rör de mest grundläggande villkoren för mänskligt liv, som Människan och naturen eller Levnadsförhållanden. Andra behandlar rent mänskliga konstruktioner, som Politik och organisering, Religion och ideologi och Teknik och vetenskap medan några rör sig i ett mellanskikt mellan det materiella och det ideella, som Genus, Globalhistoria eller Sociala grupper och klass. Två kapitel – Ekonomi samt Föreställningar och meningsskapande – är nyskrivna medan övriga är bearbetningar av första upplagans innehåll. I kapitlen blandas abstrakta och översiktliga resonemang med mer konkreta, där specifika historiska processer eller händelser närstuderas. På så vis kan läsaren knyta de allmänna översiktliga och de specifika empiriska diskussionerna till varandra och förstå det lilla genom det stora och det stora genom det lilla. Därmed hoppas författarna kunna bereda vägen till förståelsen att historia är något både svårare, djupare, roligare och mer intressant än bara kunskap om enskilda fakta ur det förflutna. Boken är främst avsedd för grundutbildningen i historiska ämnen vid universitet och högskolor.

Maps have played a central role in our understanding of what and where the north is. At the same time, the northernmost reaches of our world have, for much of history, been difficult to navigate and verify, from the mythical islands on medieval maps to the itineraries of Arctic explorers in the nineteenth century. This has inspired inventive mapping strategies, as well as ongoing struggles to define what constitutes believable cartographic information. This beautifully illustrated book takes the reader on a journey to examine the rich, and sometimes contentious, history of how mapmakers have understood and processed knowledge about a region they described as ‘the north’. In the process of mapping, the north as a place changed from an inaccessible and vividly imagined unknown to a region claimed and exploited by southern nations. What emerges is a riveting story of exploration, survival and cartographic skill bound up with conceptions of nature, religion and politics extending far beyond the Arctic.

This thesis investigates early modern ways of looking at the world through an analysis of what the continents meant in three settings of knowledge making in seventeenth-century Sweden. Combining text, maps and images, the thesis analyses the meaning of the continents in, first, early modern scholarly ‘geography’, second, accounts of journeys to the Ottoman Empire and, third, accounts of journeys to the colony New Sweden. The investigation explores how an understanding of conceptual categories such as the continents was intertwined with processes of making and presenting knowledge. In this, the study combines approaches from conceptual history with research on knowledge construction and circulation in the early modern world. The thesis shows how geographical frameworks shifted between settings. There was variation in what the continents meant and what roles they could fill. Rather than attribute this flexibility to random variation or mistakes, this thesis interprets flexibility as an integral part of how the world was conceptualized. Religious themes, ideas about societal unities, definitions of old, new and unknown knowledge, as well as practical considerations, were factors that in different way shaped what the continents meant. A scheme of continents – usually consisting of the entities ‘Africa,’ ‘America,’ ‘Asia,’ ‘Europe’ and the polar regions – is a part of descriptions about what the world looks like today. In such descriptions, the continents are often treated as existing outside of history. However, like other concepts, the meaning and significance of these concepts have changed drastically over time and between contexts. This fact is a matter of importance for historians, but equally so for a wider public using geographical categories to understand the world. Concepts such as the continents may describe what the world looks like, yet they can create both boundaries and affiliations far beyond land and sea. Charlotta Forss is a historian at Stockholm University. This is her doctoral thesis.