Charlotte Engblom

I den här boken får du som är eller ska bli lärare fördjupa din kunskap om elevers skrivande i tidiga skolår. Här introduceras begreppet funktionellt skrivande och i fem kapitel utforskas centrala språkliga aspekter som är avgörande för elevers skrivutveckling. Dessa aspekter integreras sedan i sexton konkreta undervisningsupplägg som inkluderar allt från bokstavsinlärning till att skapa innehållsrika texter. Funktionellt skrivande innebär att eleverna skriver för att uppnå ett syfte, i ett sammanhang som engagerar dem och för en mottagare de vill kommunicera med. Genom exempel och handledning i får du konkreta verktyg för att skapa meningsfulla skrivuppgifter som intresserar och motiverar dina elever. Varje kapitel illustreras med konkreta exempel från texter skrivna av elever och avslutas med diskussionsfrågor för vidare reflektion och samarbete med kollegor. Genom boken: 1. Fördjupas kunskapen om olika språkliga aspekter av skrivandet. 2. Ges exempel på hur man kan samtala med eleverna om deras skrivande. 3. Erbjuds en struktur för att utforska funktionellt skrivande tillsammans med kollegor. Boken är tänkt att ge lärare och blivande lärare glädje och inspiration i textskapandet och i samtal om skrivande. Välkommen till det funktionella skrivandet! Bokens författare forskar inom området skrivande och läsande i skolan samt är verksamma inom lärarutbildning och lärarfortbildning. Oscar Björk är filosofie doktor i didaktik med inriktning svenska och universitetslektor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet. Charlotte Engblom är lektor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet och docent i svenska språket. Jenny W. Folkeryd är professor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet. Åsa af Geijerstam är docent i didaktik vid Uppsala universitet. Caroline Liberg är professor emeritus i utbildningsvetenskap med inriktning mot läs- och lärprocesser vid Uppsala universitet. Kimberly Norrman är doktorand i svenskdidaktik med inriktning flerspråkighet vid Uppsala universitet. Maria Rasmusson är lektor i didaktik vid Uppsala universitet med över 20 års erfarenhet som lärarutbildare. Maria Westman är filosofie doktor i nordiska språk, docent och universitetslektor i didaktik med inriktning svenska vid Uppsala universitet.

Många människor, såväl barn som tonåringar och vuxna, lever i flerspråkiga sammanhang som skiljer sig väsentligt från den enspråkiga miljö som ofta tas för given i skola och vuxenutbildning. Där har man i stället många gånger haft svårt att förhålla sig till flerspråkighet och ofta utgått ifrån ett bristperspektiv. Detta gäller inte minst skriftspråksundervisningen, där elevernas egna erfarenheter av en flexibel flerspråkighet utanför klassrummet alltför sällan tas tillvara. I den här antologin presenterar ett antal forskare exempel på skriftspråkliga erfarenheter, både flerspråkiga och multimodala, som sällan uppmärksammas i skolan. I sina studier har de sett en mängd goda exempel på hur lärare arbetar i klassrummet för att gynna skriftspråksutvecklingen hos flerspråkiga elever – deras multilitteracitet. En sådan medvetenhet hos läraren kan t.ex. handla om alltifrån att ha kunskap om effektiva läsförståelsestrategier till att förstå hur multimodalitet i läroböcker och multimodalt textskapande i klassrummet stärker lärande och flerspråkig kompetens. Boken vänder sig främst till blivande och verksamma lärare i skola och vuxenutbildning.

Dagens samhälle karakteriseras av ökad språklig, etnisk och kulturell mångfald. Takten i dessa förändringar har medfört nya krav på skolan att möta barn med olika bakgrund på ett professionellt sätt. Det visar sig ofta att invanda föreställningar om elevernas förkunskaper inte alls stämmer. I mötet med heterogena klasser ställs lärare ofta inför utmaningar av annat slag än dem de utbildats för. Detta blir särskilt tydligt när eleverna ännu inte hunnit utveckla sin svenska i den utsträckning som krävs i skolan. I det här läget blir det lätt att se på barnens språkbakgrund som innehållande olika brister och problem snarare än resurser och möjligheter. I den här antologin ifrågasätter författarna gängse synsätt och ger en mer nyanserad och balanserad bild av flerspråkighet. Genom olika exempel från aktuell svensk forskning om elevers vardag belyser de olika aspekter av flerspråkighet i skolsammanhang och problematiserar begrepp som etnicitet, identitet, lärande och makt. Boken riktar sig till blivande och verksamma lärare i grundskola och gymnasium samt till dem som arbetar med skolutveckling och frågor som rör flerspråkighet.