Christer Lindberg

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Eric von Rosen (1879 1948) var den mytomspunne greven på Rockelstad slott i Sörmland, känd för sin samtid som forskningsresande och folkbildare. Han var äventyraren som ledde expeditioner i Sydamerika och Afrika och tidvis var han en av Sveriges mest sålda författare och hans föredrag drog fulla hus. Men för vår samtid framstår Eric von Rosen som en gåtfull person och hans eftermäle överskuggas av ett ideologiskt vägval. Han uppvisade uttalade sympatier för 1930-talets Hitlertyskland och hade en nära relation till sin svåger Hermann Göring. Nu tecknas för första gången en fullödig bild av människan bakom fasaden. Ur skuggornas glömska framträder en mångsidig personlighet som gjorde avtryck på flera områden: som etnograf, fotograf, samlare, kulturmecenat, godsägare och en tidig värnare av naturen. Genom brev, dagböcker och en historisk bildskatt stiger vi in i en förgången värld befolkad av några av Sveriges ledande adelsfamiljer och kulturpersonligheter. Vi möter bland andra Sven Hedin, Tyra Kleen, Erland Nordenskiöld, Evert Taube och Emil Zilliacus, alla med en särskild relation till greven på Rockelstad. Stort utrymme får även hustrun Mary, född Fock, och deras långa äktenskap som inrymde både passion och brutna löften. Biografin ger också ny kunskap om von Rosens kontakter till det nazistiska Tyskland en mer invecklad historia än vad som tidigare varit känt. Boken har ett förord av Svante Nordin.

Med Parisiska ögonblick samlar de Malmöbaserade fotograferna Möller och Lindberg, båda med Christer i förnamn, sina visuella intryck av den pulserande storstaden Paris. Det är en kärleksförklaring som odlats under lång tid och många resor - på var sitt håll och aldrig tillsammans, någon gång i arbetet men för det mesta som en avkopplande semester. Staden med sina caféer och restauranger, historiska platser, avenyer, gränder och passager, myllrande folkliv och kyssande par tycks aldrig upphöra att fascinera den tillfällige besökaren. Dessutom vet alla fotografer att ljuset är som bäst i Paris. Åtminstone om vi får tro på våra egna myter och drömmar med distans i både tid och rum.

Utbredningen av varg och andra nygamla rovdjur och ett allt tätare vägnät förändras den traditionella älgjakten. Men förändringar behöver inte vara av ondo. Det finns en mängd olika sätt att jaga älg, och även om jaktmarkerna inte berörs av rovdjur och hårt trafikerade vägar kan en förändring av jakten innebära både nya upplevelser och kanske lyckosammare jakt. I den här boken får du läsa inspirerande jaktberättelser från en rad olika jakter med mängder av duktiga hundar och inte minst kunniga jägare. Det finns mycket kunskaper om älgjakt i den svenska jägarkåren och här lyfts de fram både i berättande texter men också i detaljerade faktaavsnitt. Du får lära dig hur de olika jaktsätten fungerar, hur hundarna, drevfolket och locktonerna bäst gör sitt jobb och vad som är rätt och fel. Ett 40-tal personer kommer till tals i boken och alla har något att berätta och delge. Kända personer såsom Älghundklubbens ordförande Lennart Holmsten och älglockaren Gunnar Sundh har många tips som tillsammans med de andra bidrar till att göra boken läsvärd och lärorik för alla älgjägare. Allt detta illustreras med mängder av färgbilder tagna under brinnande jakter runt om i landet. Bokens författare och fotograf Christer Lindberg har under många år frilansat som jaktjournalist. Främst syns hani magasinet Jaktmarker & Fiskevatten men hans texter och bilder förekommer även i andra tidningar och böcker i Sverige, Norge och Finland. Hembygden är Edsbyn i hälsingland där jakten alltid varit djupt förankrad i sättet att leva och den självklara fritidssysslan för många. För Christer blev jakten mer än fritid och han har nu förmånen att få jobba bakom kameran och tangentbordet. Temat är nästan alltid jakt.

Nu finns Christer Lindbergs I lönnlövets skugga från 2000 åter i tryck i ny mjukbandsutgåva. Våldsamma konflikter mellan landets ursprungsbefolkningar och myndigheterna har på senare tid skakat Kanada. Christer Lindberg ger här, med glimtar från indianbyar, förhandlingsbord, internatskolor och museer, en översikt av de kanadensiska indianerna och deras krav på erkännande, landrättigheter och självstyre. Social misär och fattigdom präglar det dagliga livet på indianreservaten och de som bor där plågas av kollektiva minnen av förtryck och förnedring, men det indianska "uppvaknandet" leder till ökad självkänsla och en renässans för hantverk, konst och religion.

Glimtvis har vårt släkte kunnat fånga kärnan: "vad livet är och var hitom tanken och bortom samhället: i det tankfulla betraktandet av en bergart som är vackrare än allt vi lyckats producera eller i förnimmelsen av en liljas doft som ger oss mer än alla visa böcker eller i den tålamodsmättade, lugna och ömsesidigt förlåtande blinkning man ibland i plötsligt samförstånd kan växla med en katt" (Claude Lévi-Strauss slutord i Spillror av paradiset). Tanken, samhället, geologin, liljan och katten har alla sin plats i Christer Lindbergs framställning av Lévi-Strauss liv och vetenskapliga gärning. Han placerar Lévi-Strauss verk i skärningspunkten mellan den franska sociologin, företrädd av Emile Durkheim och Marcel Mauss, och den amerikanska kulturantropologin såsom den formades av Franz Boas. Genom Christer Lindbergs tolkning och redogörelse för Lévi-Strauss samlade produktion leder ett spår bakåt till de stora filosoferna och viker av från samhällsvetenskapens huvudfåra i riktning mot konstens och estetikens värld. Resultatet blir ett collage där Montaigne och Rousseau tillsammans med Baudelaire, Breton och Ernst bildar ett antropologiskt ramverk av regnskogar, släktträd, myter och magi.

Denna biografi om Bob Marley är berättelsen om en liten stor man. Boken riktar sig till den som vill veta mer om Marley och hans sånger och skildrar också det samhälle och den kultur som formade Marley och reggaemusiken. Marleys dramatiska liv skildras mot bakgrund av det politiska och sociala våldet på Jamaica: hur han från att ha varit en ligist och slagskämpe i Kingston blev en symbol för kampen mot orättvisorna, de lidandes och fattigas röst i världen. Bob Marley blev reggaemusikens superstjärna och väckelseprofet för rastafarianismen, en religiös rörelse som många velat avfärda som en bisarr lära om marijuana och dyrkan av den afrikanske despoten Haile Selassie I. Christer Lindberg visar att det grundläggande budskapet i musiken i stället är visioner om frihet, broderskap och solidaritet. Vi får följa hur de stora sångerna växte fram -- "I Shot The Sheriff", "Get Up, Stand Up", "No Woman, No Cry" och alla de andra klassikerna. Christer Lindberg tar oss också med till de berömda konserterna på Roxy i Los Angeles, Madison Square Garden i New York -- och Gröna Lund i Stockholm. "Genomsyrat av ett personligt intresse och engagemang som inte bara uppenbarligen inspirerat författandet, utan i lika hög grad inspirerar läsningen." -Sydsvenskan "Något så ovanligt som en bra, lärorik och inspirerande bok om populärmusik. Lindbergs bok är bättre än de flesta Marleybiografier (och för den delen rockbiografier över huvud taget) jag läst." -Norrköpings Tidningar

Antropologen Christer Lindberg skildrar i denna bok västerlandets framställningar av indianer alltsedan Columbus dagar och sätter in våra föreställningar om dem i ett historiskt sammanhang. De enkla stereotyperna av den gode och den onde vilden präglas inte bara av förakt och nedvärdering utan också av beundran, avund och rädsla. Lindberg diskuterar fängslande förhållandet mellan "indianen" som negativ och positiv referensgrupp och den framväxande självbilden av västerlandet som världens civiliserade centrum. Ytterst är boken en studie i vem som haft makten att definiera det främmande under århundrandens lopp.