Christer Lundh

Invandring börjar alltid med utvandring. Migranter lämnar inte utan vidare sina hemländer och blir ett med invandringsländerna. I stället äger deras liv rum i spänningsfältet mellan ut- och invandringsländerna, och därigenom utmanar de frågan om tillhörighet. Forskarna i denna bok -- etnologer, sociologer, pedagoger, socialantropologer, historiker, ekonomhistoriker och religionsvetare från Danmark, Norge och Sverige -- presenterar en rad aktuella teoretiska och analytiska ingångar till studiet av migration. Som två centrala aspekter av migration utforskar artiklarna bland annat hur migranters ofta mångtydiga tillhörighet produceras och tar form, samt hur invandringsländerna hanterar den ökade samhälleliga komplexitet som hänger samman med migration. Författarna sätter med olika begrepp fokus på produktion av och villkor för inklusion och exklusion. Genom sina olika teoretiska infallsvinklar bryter bokens författare med den oft a dominerande uppmärksamheten på invandrarnas påstådda brister, och sätter i dess ställe en forskning som undersöker relationerna mellan migration och tillhörighet som komplexa processer. Samtidigt prövas forskningens möjligheter att omspänna just dessa komplexiteter. Artiklarna är huvudsakligen baserade på kvalitativa studier inom utbildning, arbetsmarknadsrelationer, den politisk-administrativa organiseringen av integrationsfältet och unga sekulära muslimers omvärldsförståelse i Skandinavien. Således tecknar boken också konturerna av forskningsfältets empiriska bredd och komplexitet.

I dag krävs från olika håll att regelverket på arbetsmarknaden ska ändras. Spelreglerna sägs hämma arbetskraftens rörlighet, leda till en alltför stel lönebildning, motverka nyanställningar och ge upphov till orättvisor mellan dem som har arbete och dem som står utanför arbetsmarknaden. Regelverket framställs som föråldrat såväl ur social som ekonomisk synvinkel. Och förändringar är förvisso på gång - sedan 1980-talet upplever vi en utveckling mot ökad flexibilitet, företagsanknuten lönebildning och individuell lönesättning. Det är visserligen inte första gången i historien som spelreglerna på arbetsmarknaden ändras i grunden. Sedan mitten av 1800-talet har vi haft fyra skiften mellan olika arbetsmarknadsregimer, som alla varit lika omvälvande som den förändring som sker i dag. Spelets regler är en lättläst skildring av hur institutionerna på arbetsmarknaden och lönebildningen har förändrats under den industriella epoken. Den bärande tanken i analysen är att nya spelregler har skapats allt eftersom de tekniska, organisatoriska och ekonomiska förhållandena har förändrats och de befintliga maktrelationerna har påverkat regelverkets utformning.

Efterkrigstidens invandring har för alltid förändrat den svenska befolkningens sammansättning. Den tidigare så homogena befolkningen präglas i dag av etnisk mångfald. Invandringen till Sverige är en exposé över efterkrigstidens invandring, invandrings- och flyktingpolitik och integrationspolitik. Boken inleds med en kort historik över migrationen i Europa och mynnar ut i en mer detaljerad beskrivning av förhållandena i Sverige i dag. Fokus ligger på frågor som invandrares arbetsmarknadsintegration och invandringens samhällsekonomiska effekter.

Idag bor 1,8 miljoner människor av utländskt ursprung i Sverige och 10 procent av vår befolkning är född utanför landets gränser. Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle. I denna bok ger Christer Lundh och Rolf Ohlsson bakgrunden till dagens situation. Från krigsslutet till början av 1970-talet dominerade arbetskraftsinvandringen, huvudsakligen från Norden och övriga Västeuropa. Fram till 1968 var invandring till Sverige i praktiken fri. Näringslivet efterfrågade utländsk arbetskraft och invandrarna kom snabbt ut i arbetslivet. Deras arbetslöshet var låg och andelen förvärvsarbetande hög. Sedan 1968 har den utomnordiska invandringen varit reglerad. Arbetskraftsinvandringen har minskat, men ersatts av flykting- och anhöriginvandring från länder i tredje världen och Östeuropa. Under 1990-talet har mindre än en fjärdel av invandringen kommit från Norden. De nya invandrargrupperna har haft svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Deras arbetslöshet är högre, förvärvsintensiteten lägre och bidragsberoendet högre än för genomsnittsbefolkningen. Enligt författarna kan detta i hög grad tillskrivas strukturella förändringar i det svenska näringslivet och institutionella förhållanden på arbetsmarknaden. Från arbetskraftsimport till flyktinginvandring presenteras här i en ny och kraftigt omarbetad upplaga. Den ger en bred översikt över invandringens mönster, invandrings- och invandrarpolitiken och invandringens samhällsekonomiska roll. Resonemangen illustreras med aktuell statistik. Boken är lämplig som lärobok men ger också faktaunderlag för dagens debatt. Christer Lundh är docent vid institutionen för ekonomisk historia vid Lunds universitet och Rolf Ohlsson är professor vid samma institution.