Christer Nordlund

This Open Access book is about the risks and the ethics of human germline gene editing, i.e., the possibility to make heritable changes to the DNA of early human embryos or germ cells. Is there something particularly morally problematic about editing the human germline? Is there something unique about germline editing, and, if so, does this suggest that we ought not to edit the human germline, or only in particular circumstances or for particular purposes? What would be a wise and responsible approach to editing the human germline from a moral perspective? The book has three broad aims. First, to present an inclusive map over the current scholarly debate on the ethics of human germline gene editing. Second, to provide a philosophical and critical guide to the various ideas and arguments in this debate. Third, to apply an ethics of risk perspective and defend a morally cautious position on human germline gene editing.

Denna antologi är en samling essäer om nio humanistiska discipliner. De är författade av ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademiens tionde klass. Bidragen grundar sig på en serie föredrag där företrädarna ombetts att svara på vissa grundläggande frågor om verksamhet, metoder och resultat inom respektive disciplin. Författarna har också ombetts beskriva hur de ser på den egna disciplinens relation till humanvetenskapen som helhet. Är det adekvat att betrakta sitt ämne som just humanistiskt och vad menar man i så fall med humaniora eller humanvetenskap? Som all annan vetenskaplig forskning innefattar humanvetenskapen ett vitt spektrum av kunskapsområden, som ibland visar mycket liten släktskap med varandra. Till exempel är avståndet stort mellan lingvistens analyser av textsamlingar och arkeologens kemiska analyser av materiella lämningar från det längesedan förflutna. Avståndet till trots har de humanistiska disciplinerna något särpräglat gemensamt. De har alla med mänsklig verksamhet och mänskligt tänkande att göra. SKRIBENTER: Görel Cavalli-Björkman, Konstvetenskap Östen Dahl, Lingvistik Peter Gärdenfors, Kognitionsvetenskap Arne Jarrick, Historia Kerstin Lidén, Arkeologi Susanne Lundin, Etnologi Christer Nordlund och Sven Widmalm, Idé- och lärdomshistoria Peter Pagin, Filosofi Astrid Söderbergh Widding, Filmvetenskap

Humanmedicin möter djurmedicin i en rad högaktuella historiska fallstudier. Forskare skriver kort och spännande - både roande och oroande - om epidemier, vaccination och dissektion, om mat, medicin och bot ur historiskt och nutida perspektiv. De sätter in välkända fakta i nya sammanhang, visar på oväntade samband och ställer angelägna frågor. Boken handlar om vår relation till djur för olika syften, och handlar därmed också om vår relation till oss själva. Den är rikligt illustrerad med historiskt bildmaterial.

I VETANDETS VÄRLDAR har Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet, samlat trettio korta och populärt hållna texter om vetenskap som historiskt och kulturellt fenomen. Boken riktar sig till alla som är intresserade av vetenskapen och dess plats i samhället, bortom stereotypa föreställningar och statiska teoretiska modeller.

Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. Lika viktigt är hur Akademien verkat för att inte bara producera kunskaper, utan också för att samla in, bevara, distribuera och popularisera dem. Genom bland annat publikationer, korrespondens, möten, medaljer och belöningar har Akademien knutit samman en mångfald olika aktörer forskare, politiker, mecenater, ingenjörer, instrumentmakare och boktryckare, för att bara nämna några inte enbart i Sverige, utan över hela världen. Och genom ett ständigt flöde av remisser, yttranden och forskningspolitiska utspel har Akademien verkat för att kunskapers värde framhållits, och för att kunskaper tagits i bruk. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp bestående av ett dussintal svenska vetenskaps-, medicin- och teknikhistoriker Vetenskapsakademiens långa historia. I en första del får vi följa Akademiens organisatoriska utveckling från grundandet 1739 och in i vår egen tid. I en andra del bryts fågelperspektivet, och i nära fyrtio bildessäer får vi stifta bekantskap med några av de myriader enskildheter som också utgör denna historia.

Motorspriten kommer! löd budskapet i början av 1900-talet. Liknande utfästelser om alternativa drivmedel har gång på gång hörts genom historien. Men de oljebaserade bränslena har behållit sitt grepp om transportsystemet, trots att de alltid ansetts problematiska. Varför? Den här boken handlar om olika försök att utveckla och förverkliga alternativ till oljebaserade drivmedel i Sverige. Den spänner över ett drygt sekel, från slutet av 1800-talet och framåt, och behandlar bland annat sulfitsprit, syntetisk bensin, gengas, metanol och den första och andra generationens etanol. I fokus står motiven bakom dessa alternativ varför de har ansetts angelägna och önskvärda liksom de problem och strukturella hinder som de har mött och alltjämt fortsätter att möta. Boken ger historiska och medievetenskapliga perspektiv på de pågående försöken till en omställning på drivmedelsområdet och bidrar till kunskap av värde för såväl beslutsfattare som allmänhet. Boken bygger på forskning som utfördes inom det tvärvetenskapliga projektet Framtidens drivmedel? Biobränslen i historisk och kulturell belysning. Den är skriven av samtliga forskare i projektet Annika Egan Sjölander, Helena Ekerholm, Jenny Eklöf, Erland Mårald, Christer Nordlund och Bosse Sundin i samarbete med Henrik Lång.

Sommaren 1948 kallade läkemedelsföretaget Leo till presskonferens. Dagen efter spreds nyheten att Leo, i samverkan med forskare vid Karolinska Sjukhuset, hade lyckats frambringa ett botemedel mot sterilitet: Gonadex. Gonadex tillhörde då endokrinologins forskningsfront. Idag är det få som känner till att läkemedlet har existerat. Hur kom Gonadex till? Vad blev reaktionerna? Och varför fanns det kvar på marknaden under flera decennier, trots att det inte fungerade som det var tänkt? Hormoner för livet belyser, med Gonadex som prisma, endokrinologins utveckling 1930-1970, när hormonterapin fördes fram som ett svar på befolkningsfrågan och en lösning på problemet ofrivillig barnlöshet. Boken visar samtidigt hur komplicerad en innovationsprocess på läkemedelsområdet kan vara och hur svårt det är att förutsäga vilken betydelse ett nytt läkemedel kommer att få. Vi får en skarp inblick i det gränsland där vetenskap, industri och medicin möts. Christer Nordlund är idéhistoriker vid Umeå universitet och Torgny Segerstedt Pro Futuris Fellow vid Kollegiet för avancerade studier i Uppsala (SCAS).