Christian Lundahl

Den här boken ger en lättillgänglig presentation av det svenska utbildnings­systemets historia. Utbildningsreformer för förskolan, grundskolan, folk­bildning och universitet beskrivs och introduktioner till skolämnenas historia presenteras, däribland svenska, historia och samhällskunskap. Övergripande och tvärgående perspektiv på utbildningshistorien anläggs för frågor som rör utbildningens ekonomiska historia, lärarkårens utveckling, sociala förhållandens betydelse för utbildning, utbildningspolitik samt betyg och bedömning. I boken medverkar ett tjugotal författare, varav de flesta är ledande specialister inom de ämnen de skriver om. Denna fjärde upplaga är uppdaterad med bland annat beskrivningar av sexualundervisningens historia. Utbildningshistoria – en introduktion vänder sig till blivande lärare samt studenter och forskare i till exempel historia och pedagogik som behöver kunna placera skolans situation i ett vidare sammanhang och i ett längre tidsperspektiv.

Skolutveckling för hållbart lärande utgår från ett helhetsperspektiv på skolutveckling. Det handlar om att se till elevens hela lärande­situation där både välbefinnande och bildning står i centrum, men också om att engagera hela skolan i ett multiprofessionellt utvecklingsarbete. I boken beaktas såväl betydelsen av styrdokument, lokala förut­sättningar och en utbildning på vetenskaplig grund och utifrån beprövad erfarenhet. Syftet är att medverka till hållbara kunskaper och människor samt bidra till en hälsofrämjande arbetsplats. Boken innehåller både teoretiska och praktiska perspektiv på skol­utveckling integrerat med ett konkret exempel från ett forsknings- och utvecklingsprojekt om hållbart lärande. Den vänder sig till verksamma på alla nivåer som arbetar med skolutveckling och till rektors- och lärarutbildningen.

This book covers the construction of international education research community in the 1950s-1990s, and the growth of its ‘disembedded’ laboratory i.e. networks, spaces, materiality, travelling, translations. The book follows a sociology of science theoretical framework in order to examine the research-archive of the Swedish internationally renowned educational scholar Torsten Husén (1916-2009). The archive reveals the shifting and heterogenous transnational networks that contribute to the development of social science research beyond fixed time and space dimensions, and that extends social science beyond individual ideas, researchers, environments, institutions and universities. These are practices that create, mobilise, sustain and challenge relations between actors in innovations, knowledge creation and various social activities. In other words, the archive represents the socio-material manifestation not only of the intellectual trajectory of a key education actor but the growing organisation of a whole scientific field at the time.

Bortom PISA introducerar internationell och jämförande pedagogik, ett relevant forskningsfält för alla som är intresserade av hur utbildning tar form i en social kontext. Hur och varför skiljer sig olika länders skolor åt och hur kan vi studera dessa skillnader? Hur går det till när en viss typ av pedagogik sprider sig över nationella och kulturella gränser? Med ett internationellt perspektiv synliggör tio pedagogik- och utbildningsforskare dels den svenska utbildningstraditionens särdrag och förändringar, dels internationella trender och tendenser. Antologin visar en genväg förbi den cementerade debatten om skolans tillstånd genom att uppmärksamma frågor, fenomen och processer som inte synliggörs i internationella mätningar. Medförfattare till boken är Jakob Billmayer, universitetslektor i pedagogik vid Mittuniversitetet, Janne Holmén, docent i historia och verksam vid Uppsala universitet, Johanna Ringarp, doktor i historia och verksam vid Uppsala universitet, Linda Rönnberg, docent i statsvetenskap och verksam vid Umeå universitet, Petter Sandgren, doktorand i historia vid European University Institute i Florens, Barbara Schulte, docent i pedagogik och verksam vid Lunds universitet, Margareta Serder, vetenskaplig ledare vid FoU Skola i Skåne och Gita Steiner-Khamsi, professor vid Teachers College, Columbia University i New York. Bortom PISA vänder sig till alla verksamma i och kring skolan som vill bidra till att föra diskussionen om skolan framåt.

I den här boken erbjuds en bred och forskningsbaserad presentation av bedömningsfältet inom skola och förskola. Med bedömning menas då inte bara en verksamhet som utförs i relation till barn och elever. Tvärtom skriver flera av författarna om på vilket sätt dels verksamheten, dels personalen är föremål för bedömning. Det handlar t.ex. om utvecklingssamtal, betyg, nationella prov, kvalitetsgranskning, nationell utvärdering och inspektion samt internationella kunskapsmätningar. Kapitlen är indelade i fyra principiella teman: synligt–osynligt; rättvist–orättvist; internt–externt samt nationellt–internationellt. Dessa teman är lika relevanta i varje del av utbildningssystemet. Till den andra reviderade upplagan har ett par kapitel ersatts och fyra kapitel är helt nyskrivna: två om förskolan, ett om PISA-studierna och ett om Skolinspektionen. Övriga kapitel är kraftigt omarbetade och upp daterade. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare från förskola till gymnasium, skolledare samt skolpolitiker och skoladministratörer som ansvarar för och/eller berörs av bedömning och utvärdering.

Denna antologi handlar om utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Boken är uppdelad i tre delar:Den första delen behandlar utvärdering och bedömning i relation till den statliga styrningen av förskolan. Här beskrivs hur den statliga synen på och styrningen av utvärderingsverksamheten i svensk förskola har sett ut från 1980-talet fram till i dag och hur de statliga kraven på dokumentation får konsekvenser för bedömningen. Den andra delen diskuterar olika frågor kring utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan till exempel utvärderingens syfte, upplägg och funktioner. Författarna ger här exempel på olika typer av bedömningspraktik. Den tredje delen innehåller en skandinavisk utblick på utvärdering och pedagogisk bedömning i förskolan. Det första kapitlet är en analys av språklig bedömningspraktik på förskolor i Danmark. I det andra kapitlet analyseras och diskuteras kvalitetsindikatorer i norsk förskola i relation till barns lärande. Boken riktar sig främst till blivande och yrkesverksamma förskollärare. Om författarenGunnar Åsén (red.) är professor emeritus i didaktik vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. Han har i över 25 år arbetat med utvärderingsfrågor och författat ett flertal skrifter om utvärdering. Sagt om boken"En omfattande antologi med totalt 14 skribenter från flera svenska universitet och högskolor och med bidrag från Danmark och Norge. Boken har tre byggstenar där forskarna först ger en bild av hur arbetet med utvärdering och bedömning utvecklats i förhållande till den statliga styrningen av förskolan under de senaste 30 åren. Vidare ger man exempel på olika bedömningspraktiker med nedslag bl.a. i förståelsen av utvärdering och bedömning samt hur arbetet med detta kan användas som utvecklingsverktyg. Det sista kapitlet ger oss bilder från Danmark och Norge. Det är en bred och djupgående antologi där såväl den blivande förskolläraren som den redan aktive får en rik verktygslåda till sitt arbete med dokumentationen av den verksamhet man är satt att arbeta i. Texterna stimulerar till reflektion över utvärderingsarbetet och hjälper till att skapa struktur i den pedagogiska bedömningen." BTJ häftet nr 10, 2015 Lektör Ulf Mårtensson

Bedömning är ett av de effektivaste pedagogiska redskapen för att utveckla elevers lärande – förutsatt att bedömningen genomförs på ett bra sätt. Lärarens roll är helt avgörande för om bedömningar ska främja eller hämma lärandet. Genom historien har dock lärarens inflytande över skolans bedömningsformer successivt blivit mindre, och administrativa krav på bedömningarna har kommit att dominera. Utifrån den senaste internationella forskningen om bedömningar men också utifrån erfarenheterna från det för svenska förhållanden unika Boråsprojektet, syftar boken till att återge lärarna initiativet i bedömningsfrågan. Författaren erbjuder flera konkreta verktyg för att utveckla bedömningspraktiken i klassrummet. Bedömning för lärande ger också en introduktion till 2011 års kursplaner och betygssystem. Eftersom författaren sätter bedömningsfrågan i historiskt ljus och diskuterar politiska konsekvenser av synen på bedömning är boken intressant inte bara för lärarstudenter och verksamma inom skolväsendet, utan för alla som frågar sig vart skolan är på väg och vilken roll bedömningar kan ha för att utveckla lärandet i det nya kunskapssamhället. Christian Lundahl (f. 1972) är fil dr i pedagogik och docent vid institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. Christian bedriver forskning om prov, betyg och intelligensmätningar i ett historiskt och internationellt perspektiv. Han undervisar också vid lärarutbildningen och rektorsutbildningen kring statlig styrning, utvärdering och bedömning och anlitas ofta som föreläsare i utbildnings- och kompetensutvecklingssammanhang. Bedömning för lärande ges numera ut av Studentlitteratur AB. Denna andra upplaga innehåller dock inga förändringar av innehållet jämfört med den första upplagan.