Christina Florin

1970-talets känslomönster utmärktes av en dröm om mänsklig gemenskap och befrielse från fördomar samt en vilja att komma i kontakt med sig själv och andra, att söka det äkta, det naturliga, det autentiska och nå en öppenhet. Man ville att det skulle kännas på ett visst sätt att arbeta, vila, skapa, vara solidarisk, konsumera, ha sex, vara barn, förälder, man och kvinna, ung och gammal, överordnad och underordnad. Här skärskådar en grupp historiker, idé- och filmhistoriker detta färgstarka och omvälvande decennium. Med stor kunskap granskar de allt från politik och medier till kärleksliv och moral. De refererar till Ingmar Bergman, Kerstin Thorvall, Birgitta Stenberg och många många andra av tidens framträdande personligheter. Fram växer en fascinerande bild av hur känslorna blir till regler och mönster ­– och att normerna för vad människor förväntas känna och faktiskt känner varierar i tid och rum.

Kvinnor till gränsen till medborgarskap är en spännande läsning för alla som är intresserade av eller nyfikna på kvinnohistoria eller genusforskning.

Svenska rösträttskvinnor krossade inga fönsterrutor och brände inga byggnader. De ville inte framstå som bråkstakar som de engelska suffragetterna. De uppträdde i stället på ett svenskt lagom sätt och följde folkrörelsekulturens traditioner, organiserade sig, skrev dagordningar och begärde ordet. Men det fanns radikala rebeller även här. De var visserligen mer stillsamma i sina metoder men liknade suffragetterna i sin handlingskraft, sin feminism och sitt liberala frisinne. Kvinnor får röst handlar om några av dessa aktivister inom Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt och den bygger på de omfattande brevsamlingar som de har lämnat efter sig i arkiven. Breven ger inblickar i nya sidor av den politiska kampen liksom i det privata livet, familjens, vännernas och äkta männens betydelse för byggandet av rörelsen. Att leva rösträttslivet blev för somliga det stora äventyret som gav emotionell energi. Skälet till att rörelsen drog till sig så många välutbildade kvinnor var att de just i detta politiska och sociala sammanhang kunde få utlopp för sina intellektuella behov och känslor tala, skriva, argumentera, debattera, resa och möta nya människor och miljöer.

Kvinnohistoria. Yvonne Hirdman m.fl. Utbildningsradion. Innehåll: 1. Kvinnohistoria - vad är det? 2. Kvinnoliv under antiken. 3. Kvinnoliv under medeltiden. 4. Lagstiftningen som berör familjen, från medeltid till 1800-tal. 5. Den ogifta modern, den ensamstående kvinnan. 6. Prostitutionen. 7. Det förindustriella arbetet. 8. Det industriella arbetet. 9. Utbildning, professionalisering, tjänstemaninnor. 10. Den demokratiska tanken och kvinnornas platser. 11. Rösträttsrörelsens Europa. 12. Kvinnor och krig. 13. Kvinnor och välfärdsstat.