Christina Johnsson

När FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 bar världen fortfarande spåren av två förödande världskrig. Dokumentet gav ett löfte om fred, värdighet och universella rättigheter. Sedan dess har mänskliga rättigheter fungerat som moralisk kompass i rättssalar, klassrum, politiska förhandlingar och civilsamhällets kamp för rättvisa. Men i en tid då demokratier krymper, rättsstatliga principer utmanas och människor förlorar sina grundläggande friheter, väcks frågan om rättigheternas möjligheter på nytt. Denna antologi samlar forskare från Kollegiet för mänskliga rättigheter vid Malmö universitet och visar hur idéer om rättigheter formas, förhandlas och omprövas – i utbildning och professioner, i barns vardag och på institutioner, i teorin och i praktiken. Här möts historia och samtid, juridik och pedagogik, etik, kultur, politik och filosofi. Med nedslag i allt från FN:s tillblivelseprocess till dagens digitala utmaningar, från barns delaktighet till naturens ställning i rättighetsdiskurser, öppnar boken för samtal om vad mänskliga rättigheter är – och vad de kan bli. Vi vill inspirera till ett fortsatt samtal om värdighetens gränser och rättigheternas möjligheter.

Att arbeta med mänskliga rättigheter i offentlig förvaltning väcker många frågor. Vad innebär det egentligen att mänskliga rättigheter är just rättigheter, och vilka plikter för de med sig? Vilka strategier kan anammas i arbetet mot rasismens normalisering? På vilket sätt ska konventioner tolkas i relation till svensk lagstiftning, och varför är det centralt med ett gott bemötande? I skärningspunkten mellan ledande forskning och praxis i den svenska förvaltningen diskuteras dessa och många andra frågor. Mänskliga rättigheter i teori och praktik: Från idé till förvaltning bidrar med såväl vetenskapliga som praktiska och erfarenhetsbaserade perspektiv på arbetet med mänskliga rättigheter i det offentliga Sverige. I boken förenas etik, statsvetenskap och juridik med konkreta frågor och utmaningar som aktörer inom den svenska förvaltningen möter. Ledande forskare inom fältet och offentliganställda med expertfunktioner inom sina myndigheter diskuterar och bidrar med perspektiv på hur mänskliga rättigheter bör förstås, såväl i teori, tillämpning och praktik som i länkarna däremellan. Boken fungerar som ett stöd och ett diskussionsunderlag för att driva arbetet med mänskliga rättigheter framåt. Den vänder sig till dig som arbetar med mänskliga rättigheter i Sverige, med eller utan juridisk kompetens, men även till dig som just nu studerar mänskliga rättigheter för att i framtiden arbeta med ämnet.