Christina Segerholm

I antologin "Vad ska en svensk kunna?" sätts olika delar av vårt utbildningssystem under lupp. Syftet är att synliggöra och diskutera en rad framträdande idéer om utbildning, bildning och pedagogik och att kritiskt granska betydelsen hos vissa nyckelbegrepp i utbildningsdebatten. ? I boken utforskar de olika författarna några av de mest aktuella frågorna om undervisning i den svenska skolan, högskolan och inom folkbildningen: Vad menas med kvalitet och effektivitet, och hur rättvisande är mätningar och utvärderingar? Hur har marknadsanpassningen av högskolan påverkat rättssäkerheten och likvärdigheten? Vad innebär kunskap och disciplin i skolan, och hur ska elevernas kunskaper i matematik och svenska förbättras? ? Författarna representerar olika discipliner och forskningsområden, som utifrån olika synvinklar och med olika fokus försöker härleda utbildningens problem till de idéer om undervisning och skola som styr utbildningspolitiken. Den övergripande frågan är hur man ska kunna se bortom de ideologiska, politiska och ekonomiska intressen som ofta får styra skoldebatten för att på allvar kunna diskutera lösningar på en av vår tids ödesfrågor.

Det har gått drygt 50 år sedan mobbning började uppmärksammas som problem i skolan. I dag har vi skarpare lagstiftning än någonsin tidigare med skyldigheter för all personal att rapportera och utreda alla kränkningar. Samtidigt visar nationella undersökningar att elever upplever sig vara mer kränkta nu än för bara några år sedan. Den anmälningskultur som har växt fram kan både skapa en rädsla hos skolpersonalen för att ingripa, och öka dokumentationsbördan. Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar? Det enkla svaret är kanske att det är ett krig som inte låter sig vinnas. Att barns och ungas utsatthet i skolan uppmärksammas och tas på allvar är av godo – men mycket tyder på att den samtida kampen mot kränkningar också får betydande negativa konsekvenser. I denna bok undersöks juridifieringen av skolans arbete mot kränkande behandling genom en kritisk granskning av de regelverk, institutioner, praktiker och handlingar som syftar till att förhindra att barn far illa och osynliggörs i skolan. Boken dokumenterar och belyser konsekvenser av nya former av arbete mot kränkningar i skolan för huvudmän, skolpersonal, elever och föräldrar och den uppmärksammar särskilt socialisationseffekter av denna förändring. Skolans arbete mot kränkningar bygger på resultat från ett forskningsprojekt och omfattande empiriska studier i två kommuner. I boken utvecklar författarna idéer från skolpersonal om hur man kan stötta elever och hjälpa dem att själva lösa och hantera utmaningar i skolan och i framtiden. Detta görs genom att lyfta fram begreppet resiliens som handlar om att stärka förmågan att hantera förändring, motstånd eller svårigheter. På en mer övergripande nivå skulle resiliens som styrning kunna innebära ett flexiblare system som fokuserar mer på utveckling än på kontroll. Joakim Lindgren är docent i pedagogik och vetenskapsjournalist. Han är verksam som lektor vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap vid Umeå universitet. Sara Carlbaum är docent i statsvetenskap och verksam som forskare vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet. Agneta Hult är docent i pedagogik vid Umeå universitet. Christina Segerholm är professor i pedagogik. Hon undervisar i pedagogik inom lärarutbildningarna och inom grund- och forskarutbildningen vid Umeå universitet.

Utvärdering och bedömning i skolan kommer nu i en reviderad andra utgåva med flera nya aktuella kapitel och uppgifter. Bland annat har boken uppdaterats med kapitel om införandet av betyg i årskurs 6, PISA-undersökningarna, elevinflytande och systematiskt kvalitetsarbete. Antologin är skriven av 15 lärarutbildare och forskare som ger läsaren en både nationell och internationell bild av utvärdering och bedömning. Boken har även ett samhälleligt perspektiv och ger såväl teoretiska kunskaper som användbara strategier. Boken riktar sig främst till lärarstuderande och verksamma lärare och ger en god grund att stå på i arbetet med pedagogisk utvärdering och bedömning i skolan, klassrummet och av eleverna.