Christina Svensson

Att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet, som är centralt i all utbildningsverksamhet, tar tid – vilket innebär att man måste få tid. Utbildningsförvaltningen i Vellinge kommun tolkar hög kvalité som tid, långsiktighet och tålamod. En fråga som många ställer sig är hur man kan involvera fler i det systematiska kvalitetsarbetet. Forskning har visat att de utvecklingsinsatser som professionerna själva gör eller tar fram utifrån de lokala behoven och förutsättningarna är de som ger de bästa och mest hållbar resultaten. Inom förskolorna i Vellinge kommun fanns ett behov av att hitta verktyg och processer för att samla in och analysera data i syfte att uppnå en högre systematik i förbättringsarbetet. År 2016 inledde en grupp förskollärare en processtödjarutbildning i samarbete med Regionalt utvecklingscentrum (RUC) på Malmö universitet. Utbildningssatsningen fick namnet: Vellinge förskola – Alla barns rätt till en likvärdig skola. Under tre år förkovrade sig förskollärarna i att identifiera utvecklingsområden, utföra förbättringsinsatser och att utvärdera dessa. Deras arbete har under det senaste tre åren inneburit att de på olika sätt arbetat med vetenskapliga och kollegiala professionella lärprocesser. Deras arbete har lett fram till den här antologin där de har manifesterat sin kunskap i fyra spännande kapitel. Att skriva en antologi som bygger på° verksamhetens utmaningar och behov är en process likt en bergochdalbana – just när man tror att man förstår allt måste man ta en paus, ta ett steg tillbaka och betrakta det man skrivit på ett nytt sätt. Det är både en kunskapsresa och en känslomässig resa. Antologin är även ett bidragit till det praktiknära verksamhetsutvecklande forskningsfältet.

En kulen höstdag klockan 10 på kvällen den 4 oktober 1840 anlände Esaias Tegnér till en Irrenanstalt i Schleswig. Svenska läkare hade förklarat honom sinnessjuk och den hårt prövade familjen hade beslutat att han skulle behandlas på asylen vars chef var den ansedde och progressive tyske läkaren Peter Willers Jessen. Tegnér själv var helt ovetande och trodde att han var ute på en nöjesresa. Sjukhuset uppfattade han som ett värdshus. Tumultet som uppstod när sanningen avslöjades är inte svårt att föreställa sig. Hur hade en sådan här situation kunnat uppkomma? Hur kunde den som kallades ljusets och solens sångare, var biskop i Växjö och ledamot av riksdagen spärras in på ett sinnessjukhus i Schleswig, uppenbarligen ditlurad mot sin vilja? Detta är några av de frågor som Christina Svensson försöker besvara i Diktaren på dårhuset. I boken beskrivs Esaias Tegnérs sjukdomshistoria och hans sjukdomsdiktning ur ett idéhistoriskt och ett litteraturvetenskapligt perspektiv. Tegnérs sjukdom doku­menteras ur flera olika synvinklar: Tegnérs självbild i brev och dikt, vännernas, läkarnas och familjens uppfattning. Tre centrala kapitel behandlar var sin dikt, Mjeltsjukan, Den Döde och Porträtet. Gemensamt för dikterna är att de tillkom under en kris i Tegnérs liv. De två första kriserna kan ses som steg på vägen till asylen där den sista dikten skrevs. Christina Svensson är docent i Litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.

Antologi om Tegnérs förhållande till retoriken. En symposievolym med sju bidrag ger på samma tid en bild av retorikern Tegnér och hans samtid. "Esaias Tegnér verkade vid en tid då talekonsten ännu framstod som en av de stora vittra konstarterna. Han var väl bevandrad i den och hade många tillfällen att utöva den både som professor och som biskop. Men bortsett från talet vid jubelfesten 1817, som länge fanns med i skolantologierna, har hans talekonst varit föga känd och inte heller varit särskilt uppmärksammad av forskningen." (Ur Louise Vinge & Jerker Blomqvists förord).

En fullödig och berörande biografi över Carl Fredrik Hill och hans levnadsöde, men också en redogörelse över psykisk sjukdom i ett idéhistoriskt sammanhang. Här presenteras även det versmanuskript som Hill under författarnamnet Nagug skrev tiden efter att han hade blivit sjukförklarad. Hur uppfattades Hills psykiska tillstånd i hans samtid av familj, vänner och läkare? Och hur såg han på sig själv under den här tiden? Christina Svensson är docent i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. Hennes forskningsintressen har framför allt varit 1700- och det tidiga 1800-talets estetik och retorik, Esaias Tegnér och Carl Fredrik Hill, sjukdom och kreativitet samt textkritik.

Vill du som fritidslärare utveckla din undervisning och skapa verklig skillnad för eleverna? Learning study i fritidshemmet erbjuder en kraftfull modell som stärker din professionella utveckling och fördjupar din förståelse för undervisningsbegreppet i fritidshemmet. Genom ett engagerande och kollaborativt tillvägagångssätt får du praktiska verktyg för att• Förstå vad det innebär för eleverna att verkligen tillägna sig det du vill att de ska lära sig.• Identifiera vilka delar av din undervisning som gör störst skillnad för elevernas lärande.• Hjälpa eleverna att nå en djupare förståelse och bemästra nya kunskaper. Boken sätter fokus på undervisningens kvalitet och visar hur systematiskt kvalitetsarbete kan skapa långsiktigt positiva effekter - både för elevernas utveckling och fritidshemmets helhet. Genom konkreta exempel på specifika lärandeobjekt visar boken hur fritidslärare kan förbättra sin undervisning och samtidigt bidra till en hållbar skolutveckling. Learning study i fritidshemmet riktar sig till blivande och verksamma fritidslärare. Den är även relevant för rektorer och andra skolledare.