Christine Persson Osowski

Alla människor äter och alla samhällen måste föda sin befolkning. Därav är samhällsvetenskapliga perspektiv för att förstå matens funktioner bortom livsmedlens kemiska sammansättningar och människans biologi nödvändiga. I Mat och ätande: Sociologiska perspektiv ges läsaren övergripande ingångar till teoretiska, empiriska och historiska perspektiv där maten i samhället står i fokus. Boken bidrar med viktiga insikter om mat i en tid då utbudet av vetenskaplig, populärvetenskaplig och ovetenskaplig litteratur om kost och hälsa vuxit sig närmast oöverskådligt. Bokens insikter rör matens betydande roll ur flera perspektiv: stadier i vår livscykel, social differentiering mellan grupper, välfärdsstatens framväxt, global handel, arbete inom och utanför hemmet, med mera. Författarna är forskare som är aktiva inom kostvetenskap, sociologi, etnologi, måltidsvetenskap, utbildningsvetenskap och tjänstevetenskap. Mat och ätande: Sociologiska perspektiv bidrar med värdefull läsning oavsett om målet är allmänt intellektuellt förkovrande om matens komplexitet i samhället, framtida arbete med planering av måltider inom offentlig sektor eller restaurangbranschen, nutritionsbehandling av patienter, miljö- och folkhälsoarbete eller utbildning. Boken riktar sig till studenter inom främst kost- och gastronomiutbildningar och hem- och konsumentkunskap, samt till utbildningar där människors matvanor spelar en central roll. Den kan också vara av intresse för studenter inom humaniora och samhällsvetenskap som vill stifta bekantskap med mat- och måltidsområdet.

Social hållbarhet utgör tillsammans med ekologisk och ekonomisk hållbarhet tre dimensioner av hållbar utveckling och innebär ett rättvist, jämlikt, inkluderande och demokratiskt samhälle för nuvarande och kommande generationer. Boken utforskar hur social hållbarhet och folkhälsa hänger samman, både inom forskning och i praktiken, och hur dessa komplexa utmaningar kräver samverkan mellan olika aktörer för att skapa långsiktiga lösningar. Den inledande delen introducerar centrala begrepp och följs av kapitel som beskriver social hållbarhet genom livets olika faser. Därefter belyser kapitlen socialt hållbarhetsarbete hos olika aktörer och inom olika arenor, såsom skolan, arbetsplatsen och lokalsamhället. Med konkreta exempel visar boken hur socialt hållbara lösningar kan bidra till ett mer jämlikt och hälsosamt samhälle, där alla har möjlighet att leva ett gott liv utan orättvisa skillnader. Boken vänder sig främst till studenter inom folkhälsovetenskap, beteendevetenskap, sociologi och statsvetenskap samt till yrkesverksamma och beslutsfattare inom kommun, region och civilsamhälle. Om författarna Huvudredaktörerna Robert Larsson, Maria Norfjord van Zyl, Charlotta Hellström-Olsson och Christine Persson Osowski är alla verksamma vid Mälardalens universitet. Medförfattare är Erika Andersson, Sara Andersson, Mattias Berglund, Lisa Borglund, Katarina Bälter, Anna Ehrlin, Fredrik Enquist, Camilla Eriksson, Marie Golsäter, Oskar Halling Ullberg, Maria Harder, Johannes Hedlund, Ulrika Jeppson Wigg, Sofia Lund, Karin Schölin Bywall, Malin Sturk, Anders Westin, Charlotta Åkerlind och Per-Olof Östergren.