Christofer Edling

Människan gör samhället – formar, utvecklar, bevarar. Men samhället gör också människan – människan formas och utvecklas i och genom samhället. Detta är den klassiska sociologins stora insikt. Sociologins klassiker presen­terar tjugotvå sociologiska tänkare som med stor spänn­­vidd varierar denna grundläggande sociologiska insikt som i dag äger större giltighet än någonsin. Sociologins klassiker presenterar grundfrågor och centrala begrepp hos klassiker, från Auguste Comte till Alva och Gunnar Myrdal. Unika särdrag behandlas liksom likheter med andra klassiker. Boken betonar den klassiska sociologins aktualitet för analysen av vårt eget samhälle. Ett syfte med antologin är att vidga förståelsen av klassisk sociologi och inkludera dem som tidigt skrev viktiga sociologiska verk men som av olika anledningar inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. I många av bokens kapitel presenteras sociologiska tänkare för första gången på svenska. Sociologins klassiker vänder sig till studenter i sociologi och annan samhälls- och beteendevetenskap på grundnivå. Boken kan med fördel utgöra grunden för hur hela kurser organiseras. Den är också lämplig för studenter och forskare som söker introduktioner till enskilda sociologiska tänkare.

Det finns energi att hämta i empiriska iakttagelser och det kan vara en fröjd att utvinna den energin. Så lyder budskapet i den här vänboken till Malin Åkerström, professor emerita vid Lunds universitet. Med nedslag i vitt skilda fält och projekt vill författarna exemplifiera och analysera det speciella samspel som äger rum mellan empiri och forskare i olika samhällsvetenskapliga ämnen. Det rör sig om en tolkande aktivitet som är nyfiken och öppen för överraskningar och lyckoträffar. Malin Åkerström har under flera decennier bedrivit forskning i den här andan och publicerat en rad färgstarka och stilbildande böcker och artiklar. Den empiriska glädjen är en antologi uppdelad i fyra delar: brott och straff, kultur och kontroll, interaktioner och ritualer samt forskare och fält. Boken innehåller bidrag från 30 författare vid olika lärosäten och riktar sig till forskare och studenter i sociologi, kriminologi, socialt arbete och socialantropologi samt angränsande ämnen.

Lever vi i en arg tid, i ett argt land? Det höga antalet skjutningar med dödlig utgång tyder på det. Även om saken naturligtvis är mer komplicerad, är de våldsbejakande extremistiska miljöerna onekligen intressanta exempel på den kanske mest självklara av dödssynder, vreden. I dessa miljöer är vreden och aggressionen medel för att uppnå ett visst mål. Men dessutom verkar vreden -- såväl bland våldsbejakande islamister som inom vit makt-rörelsen -- ha förvandlats till ett självändamål, en dygd. Frågan är om det rent av är den aspekten som gör rörelserna attraktiva bland presumtiva medlemmar: de lockas av en miljö där vrede och våldsamhet hyllas. På så vis kanaliserar dessa grupperingar en vrede som majoritetssamhället fördömer men som likväl existerar. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2023 bidrar sju forskare med essäer på temat Dödssynderna i vår tid, i form av häften som samlas i en box. Essäerna finns även som pdf-filer för fri nedladdning från RJ:s hemsida. I boxens sjunde häfte fokuserar sociologen Christopher Edling och historikern Jenny Björkman på vredens funktion i dagens samhälle. Christofer Edling är professor i sociologi och dekan för den samhällsvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet. Edling är knuten till Institutet för framtidsstudier där han under flera år lett ett forskningsprojekt om våldsbejakande organisering och antisociala karriärer. Han är bland annat medredaktör till Sociologi genom litteratur (2015) och Ett delat samhälle: Makt, intersektionalitet och social skiktning (3 uppl. 2022). Jenny Björkman är docent i historia och samverkansdirektör på Riksbankens Jubileumsfond. Hon har framför allt forskat om modern politisk historia i Sverige. Sedan 2011 är hon redaktör för RJ:s årsböcker.

Den här boken är en hyllning till skönlitteraturens rikedom och till den sociologiska fantasin. Skönlitteraturen illustrerar samhällsvetenskapliga kärnresonemang, den väcker nya frågor om människans existentiella villkor och den sprider nytt ljus över vårt sätt att se på världen. Men trots att samhällsvetenskapen kan sägas ha uppstått under samma epok som den moderna litteraturen, och trots att de har fascinationen inför samhället och det s­ociala samspelet gemensamt, så har skönlitteraturen märkligt nog inte någon naturlig plats i samhällsvetarens verktygslåda. Sociologi genom litteratur tjänar både som en reflektion över samhällsvetenskapens egenart och som en inbjudan till samhällsvetare att använda skönlitteraturen som ett fönster mot den sociala verkligheten. Bokens redaktörer, Christofer Edling och Jens Rydgren, är professorer i sociologi vid Lunds respektive Stockholms universitet. Författarna representerar flera generationer av i dag verksamma svenska sociologer. Medverkande författare: Ola Agevall, Göran Ahrne, Patrik Aspers, Reza Azarian, Paavo Bergman, Stina Bergman Blix, Alexandra Bogren, Christofer Edling, Hedvig Ekerwald, Marie Evertsson, Mats Franzén, Magnus Haglunds, Carl-Göran Heidegren, Antoinette Hetzler, Bo Isenberg, Magnus Karlsson, Jonas Lindström, Gunnar Olofsson, Anders Persson, Abby Peterson, Jens Rydgren, Lambros Roumbanis, Lisbeth Stenberg, Lotta Stern, Mikaela Sundberg, Stefan Svallfors, Richard Swedberg, Maria Törnqvist, Denny Vågerö, Åsa Wettergren, Malin Åkerström.

Kvantitativa metoder behandlar grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare, från enklaste variabelbeskrivning till logistisk regressions- analys. Författarna har använt bokens underlag under flera år i metodundervis- ningen på universitetets grund- och forskarutbildning. Texten och exemplen fokuserar på den kvantitativa metodens praktiska användning i analysarbetet och undviker i möjligaste mån de statistiska och matematiska aspekterna. Det gör att boken är lämplig också för den som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med forsknings- och utredningsmaterial. I sin helhet ger boken en mycket stabil grund i tillämpad kvantitativ metod; till nytta för den som utför analyserna, såväl som för den som värderar och brukar samhälls- och beteendevetenskapliga analysresultat.