Claes Beyer

En ständigt återkommande fråga för bolagsstyrelser, rådgivare och aktieägare är hur och på vilket sätt aktieägares i vissa fall olika uppfattningar om vad som är bäst för bolaget skall och kan hanteras. Minoritetsskyddet är ett väletablerat institut i svensk aktiebolagsrätt, men likväl finns det ett utrymme för och intresse av att diskutera vilken påverkan på bolagets utveckling som en minoritet av aktieägare bör ha. Skyddsbehovet för minoritetsaktieägare är framförallt beroende av i vilken utsträckning styrelsen, vilken ofta till största del är utsedd av majoritetsaktieägarna, handlar i eget intresse snarare än i bolagets och hela aktieägarkollektivets intresse. Det faktum att aktiebolagslagen inte tar hänsyn till att behovet av minoritetsskydd oftast är individuellt för varje bolag, har lett till ett intresse av att kunna anpassa skyddet efter förutsättningarna i det enskilda fallet. Ett minoritetsskydd som, genom reglering i aktieägaravtal, bolagsordning eller på annat sätt, är skräddarsytt för bolaget i fråga möjliggör ett välavvägt skydd, inte bara för minoritetsaktieägare, utan i vissa fall även emot desamma. Mot denna bakgrund anordnade Stockholm Centre for Commercial Law vid Stockholms universitet den 5 december 2006 ett heldagsseminarium om aktiebolagslagens minoritetsskydd. Syftet var att i en krets av rättsvetenskapsmän och verksamma jurister diskutera regler, behov och idéer rörande minoritetsskyddet – såväl de lege lata som de lege ferenda. Denna skrift utgör en sammanställning av vad som sades vid seminariet samt kortare referat av efterföljande diskussioner. Skriften har sammanställts av jur.kand. och civ.ek. Jesper Schönbeck, biträdande jurist vid Advokatfirman Vinge i Stockholm. INNEHÅLL - Är minoritetsskyddet befogat – finns det risk för minoritetsmissbruk? Claes Beyer & Urban Båvestam Kommentarer till avsnittet - Bolagsordningen, aktieägaravtalet och minoriteten Erik Sjöman Kommentarer till avsnittet - Minoritetsskydd och klander Daniel Stattin Kommentarer till avsnittet - Likhetsprincipen och generalklausulerna Jan Andersson & Lars Pehrson Kommentarer till avsnittet

När tiden för Aktiemarknadsnämndens 25-årsjubileum började närma sig tyckte vi inom nämnden att minnet av jubileet skulle bli mera bestående om tilldragelsen kunde avspegla sig i en liten jubileumsskrift. När skriften nu föreligger kan konstateras att den ger en god bild av nämndens verksamhet och av en del närliggande områden som är av särskild betydelse för nämnden. Vill man använda en akademisk terminologi har volymen mera prägel av vänbok än av festskrift, vilket också stämmer överens med den ursprungliga avsikten. Innehåll: Aktiemarknadsnämnden 25 år av Johan Munck Aktiemarknadsnämnden – en del av regleringen på aktiemarknaden av Claes Beyer Aktiemarknadsnämndens verksamhet – en tillbakablick av Rolf Skog Aktiemarknadsnämndens verksamhet i ett rådgivarperspektiv an Carl-Johan Deuschl & Magnus Lindstedt Har Aktiemarknadsnämnden några sanktioner? Av Ragnar Boman Coping with change: a view from the UK Takeover Panel by Barbara Muston Den svenska takeover-regleringen – ett samspel mellan regelmarknaden och Aktiemarknadsnämnden av Göran Nyström & Erik Sjöman Incitamentsprogram – något om rättsutvecklingen samt olika program- och hedgestrukturer över tid av Klaes Edhall & Emil Byström Aktiemarknadsnämndens uttalanden i emissionsfrågor – utanför ”Leo-området” av Svante Johansson Bolagsstyrningskoden och Aktiemarknadsnämnden av Björn Kristiansson Ledamöter och experter i Aktiemarknadsnämnden under åren 1986-2011.

Centret anordnade under år 2004 och år 2005 en serie seminarier om den finansiella sektorns intressekonflikter. Både forskare och praktiker deltog. Serien rönte stort intresse och frågorna har betydande aktualitet inom ett antal discipliner. Resultatet av seminarieserien har sammanställts i denna antologi med bidrag från ett tjugotal inledare/deltagare i serien. Det är dels en inventering av problemställningar och sanktioner, dels beskrivningar av varför intressekonflikter ses med olika ögon i skilda delar av denna samhällssektor och varför lösningarna av problemet skiljer sig åt mellan yrkesgrupper. I boken behandlas bland annat frågan om intressekonflikter hos banker, advokater, revisorer, journalister, ratinginstitut, försäkringsbolag och myndigheter. Här tas också upp särskilda frågor som intressekonflikter skapade av lagstiftaren eller andra regelmakare, rättsekonomiska aspekter på intressekonflikter och utvecklingstendenser när det gäller lösningsmodellerna. Ur innehållet: Intresse för intressekonflikterHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter och deras hantering - en introduktionGunnar Nord och Per Thorell Är värdepappersinstitutets egna regler och ökad genomlysning rätt väg? Lars Afrell Journalistikens beroendenHans-Gunnar Axberger Intressekonflikter i samband med vissa riktade emissionerClas Bergström och Per Samuelsson Att leda en bolagsstämma - kan det leda till intressekonflikter? Claes Beyer Finns det en konflikt mellan revisorns tystnads- och upplysningsplikt? Clas Blix När bör staten reglera intressekonflikter? Martin Blåvarg och Gent Jansson Tystnadsplikt eller informationsrätt? - Om intressekonflikter vid revision av internationella koncernerAdam Diamant och Claes Norberg Kontrollen över ersättningsnivåerna i näringslivet ur ett internarionellt perspektivRolf Dotevall Stabilitet och effektivitet i bankmarknaden - Några intressekonflikter i banklagstiftningenHenric Falkman och Christina Strandman Ullrich Värden och penningbegär - ett revisorsdilemmaUlf Gometz Intressekonflikter i bankverksamhetLars Gorton Vem väljer egentligen revisor? Sigvard Heurlin Intressekonflikter och skiljeförfaranden - Vägmärken ocg trakfiksignaler från IBAKaj Hobér En dold intressekonflikt? Per-Ola Jansson och Lars Nyberg Advokater i börsbolagsstyrelserBjörn Kristiansson Oberoendets anatomi - en skissStefan Lindskog Om advokaters affärsjuridiska intressekonflikterClaes Lundblad Fallet VLT - intressekonflikter vid hot om avnoteringHarry Schüssler