Clas Tollin

I Lantmäteriet och Karls XI:s reduktion bidrar geografer, historiker och en konstvetare med perspektiv på utvecklingen av Sveriges lantmäteri och statsförvaltning i slutet av 1600-talet. Här ryms detaljerade studier av storskalig geometrisk och småskalig geografisk kartläggning samt analyser av breda politiska förändringar under en formativ fas i statsförvaltningens historia. Tillsammans synliggör forskarna hur lantmäteriet, som hade startats 1628, under det sena 1600-talet kom att bli ett modernt och effektivt instrument för hantering av ägoregleringar och skattereduktion. I ett politiskt landskap, präglat av Karl XI, skiftade maktbalansen mellan frälset, kronan och skattebönderna. Reduktionskarteringarna stärkte kronans intressen och minskade högadelns inflytande. *** This anthology comprises 14 chapters that expand our understanding of a formative phase in the development of Sweden’s land surveying and state administration in the late 17th century. The contributions range from detailed studies of large-scale geometric and smallscale geographic maps to analyses of broader political transformations. Following Gustav II Adolf’s distribution of estates and declining tax revenues, survey activity declined around 1650 but was vigorously resumed under Karl XI, when the Reduction demanded extensive mapping of noble and Crown estates, soldiers’ crofts, forests and commons. In a political landscape marked by absolutism and shifting balances of power between the nobility, the crown and freeholders, mapping strengthened the state’s interests and reduced the old nobility’s influence. Taken together, the volume shows how an initially vague defined project evolved into a modern, legally effective instrument that laid the groundwork for later land enclosure, land reforms and a more efficient state administration.

I April 1628 gav Gustav II Adolf i uppdrag till Anders Bure, nyutnämnd generalmatematiker, att genomföra en systematisk storskalig kartering av hela det dåvarande Sverige. Under två decennier utbildades en kår av statliga lantmätare och ett unikt arbete med att kartera den svenska landsbygden inleddes. Tack vare stormaktstidens arkivhållning och senare tiders lantmäteri har kartmaterialet bevarats - ensamt i sitt slag i världen. För första gången kan vi nu följa lantmätarnas idoga arbete och karteringens utveckling över tid. I de storskaliga kartorna framträder en detaljrik bild av landskapet, markanvändningen och olika slags bebyggelser och anläggningar i stormaktstidens Sverige.

Humlen har följt människan i över tusen år. Trots det har mycket av kunskapen om humle och humleodling gått förlorad i Sverige. Vi känner grödan som smaksättare i öl, kanske även som dekorations- och medicinalväxt. Mindre känt är att dess ekonomiska betydelse har varit så stor att odlingen har reglerats i lag under fyra sekler. I denna rikt illustrerade bok, som här ges ut i en andra upplaga, betraktas humlen utifrån ett sammansatt biologiskt och historiskt perspektiv. Innehållet spänner från växtens kemi, genetik och historiska utbredning till odling, ölbryggning och nya användningsområden. Djupast handlar framställningen om att den nära relationen mellan människan och kulturväxterna styrs av såväl biologiska och ekonomiska som politiska och sociala faktorer. Författarna till Humle: Det gröna guldet är agrarhistoriker från två skilda discipliner. Else-Marie Karlsson Strese är biolog och genetiker och Clas Tollin kulturgeograf.

Kungliga nationalstadsparken inrättades 1995 och är ensam i sitt slag i världen. Tack vare att stora delar har stått under s.k. kunglig dispositionsrätt sedan Karl XI:s tid skiljer sig området från andra stadsnära hårt exploaterade marker väster och söder om stadskärnan. Nationalstadsparkens rika växt- och djurliv är väl dokumenterat och vi har även god kännedom om historien från jaktparkstiden dvs. från 1600-talets slut då namnen Norra och Södra Djurgården etablerades och framåt. I denna bok ges en bebyggelsehistorik över perioden från år 1000 till 1600. Utifrån ett historiskt geografiskt perspektiv studeras den äldre bebyggelsen och vilken betydelse olika markägare haft för området. Ursprunget till namnet Stockholm har ofta diskuterats och här presenteras en förklaring av namnet. Som källmaterial har ett stort antal primärkällor använts liksom en ingående fältinventering. Nyproducerade kartor och illustrationer kompletterar texten. Clas Tollin är fil. dr i kulturgeografi och docent i agrarhistoria.