Corina Löwe

Flicka och girl, flickskapande, girlhood och att "flicka sig" -- allt detta är komplexa begrepp som diskuteras och problematiseras på olika sätt inom forskningsfältet girlhood studies. Bidragen i denna antologi handlar om hur flickskap skrivs fram i både historiska och samtida texter och vad det innebär att vara flicka i dessa berättelser. Flickböcker är i en svensk, historisk kontext en speciell genre som känns igen på särskilda mönster, teman och motiv. Dessa böcker har förändrats i takt med tiden och idag är det vanligare att tala om flickors läsning och berättelser med starka flickkaraktärer. Utvecklingen av flicklitteratur och flickkaraktärernas relation till sin omgivning innebär att det är intressant att undersöka dessa berättelser på nya sätt. I antologins olika kapitel diskuteras bland annat den vetenskapande flickan, flickdetektiven, flickbokshjältinnor som lånats från Shakespeares verk, Pippi Långstrump analyserad som flicka, den älskade flickgestalten Kulla-Gulla och flera skrivande flickor. Helene Ehriander är professor i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning är främst inriktad mot barn- och ungdomslitteratur, historiska romaner samt Astrid Lindgrens författarskap. Corina Löwe är docent i tyska vid Linnéuniversitetet i Växjö. Hennes forskning handlar främst om barnoch ungdomslitteratur och hon har skrivit artiklar om DDR-litteratur och reseskildringar samt forskat utifrån ekokritiska aspekter. Båda redaktörerna är aktiva vid Centre for Childhood Research in Literature, Language and Learning (CHILLL) och knutna till Linnaeus University Centre for Intermedial and Multimodal Studies (IMS). Medverkande författare: Lena Ahlin · Helene Ehriander · Maria Freij · Anna Greek · Hans Hägerdal · Hanna Liljeqvist · Erika Lunding · Corina Löwe · Malin Nauwerck · Piia K. Posti · Susanne Sand Schneider · Malin Eriksson Sjögärd · Mette Hildeman Sjölin · Eva Söderberg · Angela Marx Åberg Skrifter utgivna av Svenska barnboksinstitutet nr 164

Hur kan vi, utan att bidra till klimatångest, motivera barn och unga till kritiska ställningstaganden och handling? Hur kan vi på ett inspirerande sätt utveckla elevernas personliga förhållningssätt till hållbarhet, miljö och framtid? Hållbarhetsfrågor är ödesfrågor och betonas ämnesövergripande i styrdokument för skolans olika former, inte minst i relation till värdegrunden. I den här antologin får du veta hur fiktion och berättelser med miljö- och framtidsteman kan användas för att öka medvetenheten och förståelsen för ekologiska livsvillkor och hållbarhetsfrågor för alla oss levande varelser. Litteratur, film och andra mediala uttryck säger alltid något om sin samtid och kan väcka starka känslor hos barn och unga med potential att både befästa och ifrågasätta rådande tankemönster. Utifrån ekokritiska, intermediala och didaktiska perspektiv på berättelser skrivna för barn och ungdomar belyser författarna hur litteraturundervisningen kan bidra till att utnyttja denna potential och fördjupa kontakten med naturen. Antologin vänder sig till dig som student inom lärarutbildning, litteratur- och filmvetenskap samt till yrkesverksamma lärare som söker metoder och didaktik kring existentiella frågor. Sagt om boken:"Här återfinns tips på lämpliga böcker, undervisningsupplägg och metoder för att analysera ett litterärt verks didaktiska potential, vilket gör antologin mycket användbar i planeringen av lektioner. Det breda perspektivet ger även en bra kunskapsbas för barn- och skolbibliotekarier liksom för den som är nyfiken på vad litteraturdidaktik är." Catharina Bergman, BTJ-häftet nr 21, 2020

Den som skriver barn- och ungdomslitteratur behöver både kunskap om litterära verktyg och insikter i hur andra författare har löst berättartekniska problem. Att skriva barn- och ungdomslitteratur behandlar skrivandets hantverk samtidigt som den utifrån ett litteraturvetenskapligt perspektiv fördjupar förståelsen för hur man skriver i olika genrer för en ung läsekrets. Boken tar bland annat upp vad som kännetecknar en berättelse för barn och ungdomar och hur den skrivs: Vad har den för egenart, vad skiljer den från vuxenlitteratur, och hur skapar man ett tilltal som passar unga? Genrer som fantasy, magisk realism och historiska berättelser behandlas, men också gränsgenrer och gränsmedier som fan fiction, datorspel och filmmanus. Här diskuteras också strategier för att gestalta det hotfulla eller svåra moraliska dilemman samt hur man kan undvika genusfällor. Att skriva barn- och ungdomslitteratur vänder sig till alla som är intresserade av barn- och ungdomslitteratur och som vill utveckla sitt eget skrivande. Den är avsedd för kurser i kreativt skrivande, men lämpar sig också i fortbildning för lärare, bibliotekarier och andra som vill fördjupa sin förståelse för barn- och ungdomslitteratur.

I Möten med mening belyser en grupp forskare ämnesdidaktiska frågor om meningsskapande i och utanför skolans väggar. Genom fallstudier inventerar skribenterna – själva ämneslärarutbildare – lärarens möjligheter att skapa nya insikter i och förståelser av humanistiska och estetiska ämnen som historia, språk och musik. Bokens första del fokuserar på elevers och studenters möten med olika ämnen och discipliner. Hur kan didaktiska frågor och perspektiv användas för att beskriva, granska och skapa en fördjupad ämnesförståelse? I den andra delen utgår författarna från den didaktiska forskningen och ger konkreta exempel och förslag på hur undervisande lärare kan arbeta för att skapa inspirerande upplevelser i ämnesundervisningen. Boken riktar sig främst till ämneslärarstudenter i de humanistiska och estetiska ämnena, men fungerar utmärkt som inspiration och kompetensutveckling för redan verksamma lärare. Möten med mening manar till fortsatt forskning i ett ämne med potential att påverka framtida undervisning.

Spannung, Rätsel, Abenteuer - Kriminalerzählungen stehen bei Kindern und Jugendlichen hoch im Kurs. Das war in der DDR nicht anders. Die vorliegende Dissertation untersucht die Kinder- und Jugendkriminalliteratur der DDR mit dem Ziel, die Entwicklung dieses Genres in einer sozialistischen Gesellschaft darzustellen. Das Korpus von 66 Texten wurde auf der Basis eines literaturgeschichtlichen Ansatzes analysiert, der darauf aufbaut, dass dialogische Wechselwirkungen zwischen den Texten und der Gesellschaft bestehen und diese auch nachgewiesen werden können. In der diachronischen Entwicklung, die von den Anfängen in der Sowjetischen Besatzungszone (SBZ) bis zur Nachwendezeit verfolgt wird, werden die bestehenden Interaktionen vor allem an veränderten Detektiv- und Täterprofilen aufgezeigt. Das Studium der Texte liefert in dieser Hinsicht grundlegende Erkenntnisse, die durch eine detailliertere Analyse von 10 Texten aus dem Korpus vertieft wird. Wenn auch die Mehrheit der Texte nicht über einfache Darstellungen der Figuren, Kriminalfälle und Schauplätze hinausgeht und sie auf diese Weise die enge Bindung zwischen gesellschaftlichen (Norm)vorstellungen und literarischer Umsetzung verdeutlichen, gibt es dennoch einige innovative Ausnahmen, in denen die gesellschaftliche Entwicklung in der DDR reflektiert und in Ansätzen sogar kritisiert wird. Carina Löwe (geb. 1970) arbeitete als Berufsschullehrerin nach ihrem Studium an der Technischen Universität Dresden. 2002 siedelte sie mit ihrer Familie nach Schweden über und studierte Germanistik an der Universität in Växjö. Ihr Promotionsstudium absolvierte sie an der Universität Stockholm.