Cristine Sarrimo

InnehållBo Göranzon "Redaktionell kommentar" Siri Meyer "Innovatörerna kommer" Johan Svahn "Skapandeprocesser - systemutveckling och litterära analogier" Agneta Pleijel "Om det ungefärliga i ingenjörsarbete Opposition vid Göran Backlunds doktorsavhandling" Gunnar Bergendal "Självlärd" Nils Friberg "Ingenjör K. - en av de grå och talanglösa" Henrik Åhsberg "Michelangelos kupol" Johan Berglund "Banal ondska och formaliserat vetande" Clas Pehrsson "Jag - en autodidakt" Kjell Fagéus "Autodidakt och olika lärstilar" Cristine Sarrimo "Samtal pågår på författarskolan om hantverk, kvalitet och etablering"

Vad innebär det att spökskriva en självbiografi? Och hur gör man om den handlar om Zlatan Ibrahimovic, en person som ständigt står i rampljuset? David Lagercrantz valde att dramatisera en livshistoria han kallar för en amerikansk dröm på svenska. Drömmen handlar om en underdog som slår sig fram mot alla odds och vinner både kungariket och en blond prinsessa. Det är en berättelse om maskulinitet, klass och plats som tacksamt har använts i marknadsföring och inte minst i läsfrämjande sammanhang. Som ingen annan sägs Zlatan-boken ha lockat pojkar och unga män som vanligtvis inte läser böcker. Men Jag är Zlatan Ibrahimovic, som utkom 2011, är även kontroversiell i en tid av ökad nationalism och återkommande diskussioner om vem som är svensk och vem som platsar. Mottagandet av boken aktualiserar därför centrala frågor om tillhörighet och visar att en bästsäljande självbiografi kan vara i allra högsta grad politisk. Cristine Sarrimo är lektor och forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet. Hon har tidigare givit ut bland annat Jagets scen. Självframställning i olika medier (Makadam 2012).

Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld. Redaktörer är historikerna Ulrika Holgersson, Lunds universitet, och Helena Tolvhed, Stockholms universitet.

vad händer när du träder fram i offentligheten och utger dig för att berätta sanningen om dig själv och ditt liv? Aldrig tidigare har vi så snabbt med hjälp av olika medier kunnat nå ut och skapa föreställningar om oss själva och reagera på vad andra skriver. Blondinbella säljer sitt boostade ego och Kissie provocerar, Per Olov Enquist tycks skydda sin integritet medan Ann Heberlein strävar efter att det sjuka jaget ska bli friskt. I Bodil Malmstens (b)loggböcker möter vi ett flyktigt jag anpassat efter ny och gammal medieteknik. Dokusåpor, bloggar, bekännelser och självbiografier är delar av en marknads­inriktad realitykultur som sätter jaget i centrum. Jagets scen. Självframställning i olika medier visar hur en nyliberal individualiseringsideologi får sitt genomslag i offentligheten och hur det påverkar vår uppfattning om vad en västerländsk individ är och bör vara.

Verner von Heidenstam (1859 1940) levde i en omtumlande tid. Industrialismen, den nya kapi­ta­lismen, kvinno­rörelsens framstötar och den koloniala expansionen påverkade hans författarskap och hur han såg på Sverige och det svenska. Heidenstam var på olika sätt som en seismo­graf som registrerade det förra sekelskiftets politiska, ekonomiska och könsmässiga turbulens. Därför talar han rätt in i v