Dag Blanck

USA är landet vi svenskar älskar att älska och hata. Så har det varit i över två sekler. Vi svenskar har, av historiska och andra skäl, en mycket nära relation till USA, ett förhållande som i intensitet bara kan jämföras med det vi har till våra nordiska grannländer. Sedan länge bär vi på såväl positiva som negativa känslor och åsikter om det stora landet i väster, skriver bokens redaktör Erik Åsard i Det blågula stjärnbaneret. Att USA har ett märkbart inflytande på det svenska samhället är lätt att konstatera. Vissa debattörer hävdar att det ständigt pågår en amerikanisering, andra pekar på en antiamerikanism med stämningar som lätt flammar upp. Bokens kompetenta forskare/skribenter visar att vårt land på många sätt är amerikaniserat, men enbart i vissa avseenden. Och den amerikanisering som förekommer har en tydlig svensk prägel. Författarna påtalar samtidigt den ­ambivalenta svenska inställningen till jättelandet i väster genom åren. Fascination och avståndstagande lever sida vid sida. Vi har fått åtskilligt västerifrån: en stor del av populärkulturen med film, musik och television; reklamens inverkan; journalistik och medier liksom modeller för företagande. Men kalla kriget, Vietnamkriget, Irakinvasionen och ­andra händelser där USA spelat en ledande roll har ofta väckt protester såväl på det officiella som på det folkliga planet. Attackerna den 11 september 2001 väckte å andra sidan djup sympati. Kluvenheten har varit särskilt tydlig inom försvars- och säkerhetspolitiken, där svenska regeringar länge hävdade en strikt alliansfri linje samtidigt som de nära samarbetade med USA och NATO. Erik Åsard, redaktör för boken, författare, professor och statsvetare; Wilhelm Agrell, professor i säkerhetsfrågor och författare, Lund; Ulf Jonas Björk, professor i mediekunskap i USA; Dag Blanck, chef för Nord­amerikainstitutet, historiker, Uppsala.

To early American immigrants, nineteenth-century newcomers from the Scandinavian peninsula likely seemed all of a type. To immigrants hailing from Norway and Sweden, however, differences in language, culture, and religion sorted them into distinct groupings: not Scandinavian, but Norwegian or Swedish - and proud of their lineage. How did these differences affect relationships in the new world? In what ways did Swedes and Norwegians preserve their cultures in the city and in rural areas? On what political subjects did they disagree - or perhaps agree? Did they build communities together or in opposition to each other? Where they were neighbours, were they also friends? In this groundbreaking volume, scholars from the United States, Sweden, Norway, and Denmark debate these issues and more, sharing perspectives on context, culture, conflict, and community. Essayists include Philip J Anderson, Jennifer Attebery, H Arnold Barton, Ulf Jonas Bjork, Dag Blanck, Jorn Brondal, Angela Falk, Mark Granquist, Per Olof Gronberg, Ingeborg Kongslien, James P Leary, Joy K Lintelman, Odd S Lovoll, David Mauk, Byron J Nordstrom, Kurt W Peterson, Harald Runblom, and Mark Safstrom.

"In his book, Dag Blanck analyzes how Swedish American identity was constructed, maintained, and changed in the Augustana Synod from 1860 to 1917. The author poses three fundamental questions: How did an ethnic identity develop in the Augustana synod? Ofwhat did that ethnic identity consist? Why did that ethnic identity come into being?" "[summary]"--Provided by publisher.