Dag Lindström

This book is an interdisciplinary study that draws on a combination of archaeological evidence, building archaeological analysis, archival sources to explore the dynamic relations between dwelling houses, social organization of households, and patterns of cohabitation during the eighteenth century. The empirical focus of this book is on Swedish towns, but it also addresses more general issues about urbanity and urban life, space and social organization, and materiality and individual agency. Aggregated questions about urban life and urban space are combined with a micro historical method revealing aspects of daily life and urban change. This study unveils a previously neglected history. Swedish eighteenth century towns have commonly been identified as a territory characterized by its sleepy absence of change. This study proves the opposite. Houses were built larger, with more diverse and complex inner structures. Family structures changed; households generally became smaller, the share of households headed by a married couple declined, and the number of single households increased. Population density increased, the number of families residing in the same house increased, and rental accommodation became more prevalent. This volume is essential reading for anyone interested in early modern housing, urban change, and interdisciplinary methods.

This book is an interdisciplinary study that draws on a combination of archaeological evidence, building archaeological analysis, archival sources to explore the dynamic relations between dwelling houses, social organization of households, and patterns of cohabitation during the eighteenth century. The empirical focus of this book is on Swedish towns, but it also addresses more general issues about urbanity and urban life, space and social organization, and materiality and individual agency. Aggregated questions about urban life and urban space are combined with a micro historical method revealing aspects of daily life and urban change. This study unveils a previously neglected history. Swedish eighteenth century towns have commonly been identified as a territory characterized by its sleepy absence of change. This study proves the opposite. Houses were built larger, with more diverse and complex inner structures. Family structures changed; households generally became smaller, the share of households headed by a married couple declined, and the number of single households increased. Population density increased, the number of families residing in the same house increased, and rental accommodation became more prevalent. This volume is essential reading for anyone interested in early modern housing, urban change, and interdisciplinary methods.

Onkel Adamsgården på Hunnebergsgatan i Linköping har fått sitt namn efter författaren och läkaren Carl Anton Wetterbergh (1804-1889) som är mer känd som Onkel Adam. Här bodde han tillsammans med sin hustru Hedda och svägerska Adriana, vilka båda skapade den vackra blomstrande trädgården inne på gården. År 1927 öppnades ett museum över honom här och en museilägenhet i husets övervåning inreddes med föremål från hans hem. Med denna bok vill vi väcka gårdens historia till liv igen – byggnader, ägare och människor som bott här – från Måns Flådra på 1640-talet fram till Onkel Adam, som en gång var en av Linköpings och hela Sveriges mest kända personer.

Vad vet vi egentligen om vår förhistoria? Var finns kontinuiteten och vilka är de riktigt stora och avgörande förändringarna? Forntidens historia ger inte bara perspektiv på människans föränderliga materiella livsvillkor. Genom att läsa om forntiden får vi ett perspektiv på hur människors livsvillkor har gestaltat sig genom historien och hur mänskliga samhällen har organiserats och förändrats över lång tid. Den låter oss se de riktigt långa linjerna i vår sociala, kulturella och politiska historia. I Forntid i Sverige – en introduktion tecknar Dag Lindström huvudlinjerna i vår forntida historia, från de första renjägarnas ankomst till Sydsverige under äldre stenålder fram till den yngre järnåldern med jordbruksexpansion, växande handel och mäktiga stormän på tröskeln till medeltiden. Utgångspunkten tas i olika arkeologiska fynd och fornlämningar, men huvudvikten ligger vid tolkningarna av dem, det vill säga frågor kring människors grundläggande levnadsvillkor och en analys av samhällets sociala, ekonomiska, politiska och kulturella grunddrag. Syftet är att förmedla en grundläggande förståelse för hur samhället har varit organiserat under olika tidsperioder och hur det har förändrats från stenålder fram till medeltidens början. Det har länge funnits ett behov av en modern universitetslärobok som kan ge en översiktlig introduktion till svensk forntid. Forntid i Sverige – en introduktion är avsedd för studenter som läser grundkurser i historia vid universitet och högskolor. Den är också lämplig för studenter inom programutbildningar såsom lärarprogram och kulturvetarprogram där baskunskaper i vår forntida historia ska inhämtas. Även om boken i första hand vänder sig till universitetsstuderande är den skriven på ett sådant sätt att den med stor behållning kan läsas även av en intresserad allmänhet. Dag Lindström är docent i historia med många års erfarenhet av undervisning inom både grundutbildning och forskarutbildning. Som universitetslektor vid Linköpings universitet undervisar han i historia, på lärarutbildningar och kulturvetarprogram samt på kurser med inriktning mot kulturarvsfrågor. Han bedriver också forskning kring medeltidens och nya tidens socialhistoria och samhällsorganisation och har tidigare publicerat en rad arbeten inom dessa fält.