Dan Carlsson

I "Spåren av det förflutna – centrala arkeologiska platser på Gotland" presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang. Läs om bland annat slaget på Fjäle myr, om Alltinget i Roma och om en Tunagård utanför Visby.

I "Spåren av det förflutna – centrala arkeologiska platser på Gotland" presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang. Läs om bland annat slaget på Fjäle myr, om Alltinget i Roma och om en Tunagård utanför Visby.

Fragment av en verklighet - det är det normala när vi försöker belysa vår äldre historia före de skrivna källorna. Det.brukar skämtsamt sägas att för vissa tidsperioder har vi enbart kunskap om människorna när de har dött, om andra tiders människor vet vi nästan ingenting, men desto mer om deras hus, hägnader och gravar. Allt hänger på lämningarnas synbarhet i landskapet och om de är gjorda av sten. Anlagda ovan jord ser vi dem lätt, men har de bestått av förgängligt material, eller är nedgrävda, blir det givetvis svårare att hitta och tolka dem. En sådan period är den yngre järnåldern. Vi har tusentals föremål som påträffats och lämnats in till museerna och vi har något så när duglig kunskap om de gravlagda. Men, vi saknar (med några få undantag) i stort sett allt som har med gård och landskap att göra. Vi har med andra ord mycket svårt att belysa de grundläggande byggstenarna i det dåtida samhället - dvs gård och jordbruk. Ett källmaterial som har tolkats kunna utgöra ett substitut för detta är de vikingatida silverdepåerna. Tanken har varit att dessa deponerats under golvplankorna i dåtidens hus, eller i alla fall på gårdsplanen. De senaste årens arkeologiska undersökningar på Gotland, bl.a. genom Länsstyrelsens projekt ”Ett plundrat Kulturarv”, har tydligt indikerat att depåer sällan kan tolkas som de samtida gårdsplatserna. Den här boken tar avstamp i dessa erfarenheter och avser att fördjupa kunskapen om den yngre järnålderns landskap och den rumsliga kopplingen till silverdepåer. Bilden av ett helt annorlunda landskap börjar växa fram, där silvret fyller olika syften och där det i ringa grad kan knytas till samtida bostäder, vilket i sin tur leder till en omtolkning av såväl depåernas funktion som gårdarnas och landskapets förändringar från den äldre järnåldern fram till 1600-talets kartbild.

Buttle socken, mitt på den gotländska landsbygden, är ur historisk synvinkel en synnerligen intressant socken. Inte minst genom att här finns ett välbevarat förhistoriskt landskap i form av husgrunder, hägnader, gravfält och ålderdomliga vägar som förband Buttle med omvärlden. Det förhistoriska landskapet tillsammans med resultaten av många års arkeologiska undersökningar bildar grunden för en populärvetenskaplig betraktelse av socknens historia med tyngdpunkten i de åtta gårdar som utgör bygden.

Få områden på Gotland är så förknippade med en mix av tro och vetande som det vikingatida hamnområdet vid Bandlundeviken i Burs socken, på sydöstra Gotland. Här är platsen med många historier och sägner om Stavar den store, men också om Beowulf. Det är också en plats som till delar har undersökts arkeologiskt och som har omfattande spår av äldre tider väl synliga ovan mark. Med andra ord en intressant mix för att skapa en plats med en fascinerande historia. Den här boken tar sikte på att introducera besökaren i denna värld, både i sagovärlden och i spåren efter historien i landskapet. Den skall tjäna som en inspirationskälla till att själv skapa sig en bild av området och dess historia, men också som en liten guide till de specifika platser som är grunden till områdets historia och de verkliga eller diktade personer som förknippas med trakten.

Västergarn med Paviken på Gotland utgör en av öns mest intressanta historiska miljöer. Arkeologiska undersökningar under mer än 40 år har visat på en omfattande verksamhet i området under yngre järnålder tidig medeltid, där samhället Västergarn med sin vall och sina två kyrkor, varav en är en ruin, indikerar någon form av tätortskaraktär och där hamn- och handelsplatsen vid Paviken har en knytning till Västergarn på ett eller annat sätt. Trots en intensiv arkeologisk verksamhet är det ännu många olösta frågor om områdets utveckling som pockar på svar. Den här boken kan ses som en avstamp för framtida forskning och utgör en översiktlig sammanställning av dagens kunskapsläge.arn och en översiktlig sammanställning av dagens kunskapsläge