Dan Lundberg

En snårig historia Karl Tiréns jojksamling som världsminne Dan Lundberg och Gunnar Ternhag Meddelanden från Svenskt visarkiv 56 Svenskt visarkiv/Statens musikverk Den 10 april 2025 utnämnde Unescos styrelse Karl Tiréns jojkinspelningar på fonograf till ett världsminne (Memory of the World). Ett världsminne är enligt Svenska Unescorådet "ett dokument eller en samling i ett arkiv som har stort värde för mänskligheten". Resan till världsminne Boken En snårig historia beskriver Tiréns jojksamlings resa från ett privat initiativ - en dokumentation av ett hotat kulturuttryck - till världsminne hos Unesco. Det görs utifrån tre huvudspår: - samlingens tillkomst och innehåll, - den fysiska samlingens resa och anknytning till olika kulturarvsinstitutioner och - samlingens utnämning och nya status som världsminne. En personlig dröm Tiréns vision om jojktraditionens framtid var hans högst personliga dröm - att samisk ungdom skulle inse jojkningens värde. Men ingen insamlare kan förutspå hur hans eller hennes samlingar kommer att användas och vilken betydelse de kommer att få i framtiden. Detta gällde förstås även Karl Tirén. Han kunde inte föreställa sig att hans jojksamling skulle utnämnas till världsminne. Inte heller att jojken skulle få nytt liv som ett viktigt samiskt kulturuttryck, delvis tack vare hans arbete. Dan Lundberg är musiketnolog och generaldirektör för Statens musiksamlingar. Som forskare har han arbetat med frågor om musik, identitet och kulturarv. Gunnar Ternhag är professor em. i musikvetenskap - musiketnolog och musikhistoriker. Han har tidigare skrivit boken Jojksamlaren Karl Tirén (2018).

Cybersäkerhet är inte längre bara en fråga för IT-avdelningen – det är en samhällskritisk angelägenhet. I en värld där digitala hot ökar i både omfattning och komplexitet ger denna bok dig en lättförståelig men kraftfull vägledning genom cybersäkerhetens grunder, hotbilder och lösningar. Du får bland annat: En handbok för noviser till yrkesverksamma. Veta vad cybersäkerhet är för något och vad det innebär för dig. Veta vilka hot och risker som finns inom cybersäkerheten. Pedagogiska förklaringar av attacker, aktörer och försvarsmetoder. Konkreta exempel från verkligheten. Praktiska strategier för att säkra dina digitala system. Veta vilka framtida hot och trender du bör känna till. Veta på vilket sätt modern teknik som AI och blockchain kan stärka cybersäkerheten. Inblick i svenska och europeiska direktiv och lagar som NIS2, GDPR och DORA. En praktisk checklista att arbeta efter. Oavsett om du är IT-ansvarig, verksamhetsledare, jobbar i offentlig sektor eller bara vill skydda din digitala vardag – här får du den kunskap du behöver. En svensk bok om cybersäkerhet som alla kan förstå – och som alla borde läsa.

En utförlig beskrivning av nyckelharpan med tips om hur den kan byggas. Historik, tradition, hantverk. Esbjörn Hogmarks bok är en storslagen, heltäckande skildring av det gamla svenska instrumentet. Vi får nyckelharpans historia från medeltid till våra dagar, med initierade beskrivningar av hur det anpassats till olika tiders musik. Inte minst återger författaren möten med legendariska nyckelharpspelmän och -byggare som Eric Sahlström, Hasse Gille, Olov Johansson och många andra. En stor del av boken beskriver den hantverksmässiga tillverkningen av olika nyckelharpstyper. Boken är mycket rikt illustrerad. Här finns närmare 1500 färgfoton och andra bilder, utförliga byggbeskrivningar med ritningar. Esbjörn Hogmark är en av Sveriges främsta nyckelharpsbyggare. Han är riksspelman på sitt instrument, men också entusiastisk kursledare i harpbygge, entreprenör, civilingenjör m.m.

Published by Svenskt visarkiv. Singing Through the Bars is a book about Swedish prison songs. Yet it is also a study of how people in vulnerable situations can use music to fashion a context and a sense of belonging; to express feelings and convey a message. The main source material is recordings that Svenskt visarkiv made in Swedish prisons in the 1960ies and 1970ies.

Utgiven av Svenskt visarkiv. Klarinettspelmannen Eric Nilsson (1884-1973) från Mattmar i Jämtland var inte bara en stor jämtspelman utan också en viktig länk till äldre svensk spelmansmusik. Denna bok innehåller noter till 31 av hans låtar, utskrivna för såväl klarinett (Bb-instrument) som till exempel fiol (C-instrument) och dessutom texter om folkligt klarinettspel och om Eric Nilssons liv.

Detta är en bok om fängelsevisor, "kåklåtar", som dessa kom att kallas under 1970-talet. Men det är också en studie av hur människor i utsatta situationer kan använda musik för att skapa sammanhang och tillhörighet och för att uttrycka känslor och förmedla budskap. Under 1960- och 1970-talen samlade Svenskt visarkiv in visor på svenska fängelser i två olika projekt. Syftet var att dokumentera en visgenre som ansågs vara på utdöende, men som under samma tidsperiod fick en ny popularitet och delvis andra funktioner genom att den blev en del av den svenska musikrörelsen. Från att ha varit en undanskymd genre som levde i fängelsemiljöns avskildhet blev kåklåtar en offentlig angelägenhet och en del i den politiska kampen för bättre villkor inom kriminalvården. Ett av bokens kapitel ägnas åt musikern Lennart "Konvaljen" Johansson som blev en galjonsfigur för genren kåklåtar under 1970-talet. Visorna och deras funktion i fängelsemiljön står i fokus för musiketnologen Dan Lundbergs studie. Med kåklåtarna som exempel beskriver han också arkivens, forskningens och skivbolagens roll och betydelse för utvecklingen av musikaliska genrer. Dan Lundberg är chef för Arkiv- och biblioteksavdelningen vid Musikverket och docent i musikvetenskap vid Stockholms universitet och Åbo Akademi. I sin forskning har han främst ägnat sig åt studier av musik och identitet samt frågor om insamling, arkiv och ideologi.

Vad är musiketnologi? Svar: en vetenskap som handlar om att studera musikuttryck i olika kulturer, men också kulturuttryck i själva musiken. Musiketnologer är alltså intresserade av både musicerande som ett kulturellt fenomen och de kulturspår som finns i det musikaliska materialet. Denna bok är den första presentationen på svenska av ämnet musiketnologi. Boken vänder sig främst till studenter inom musikvetenskap, etnologi och antropologi, men också till alla andra som intresserar sig för musikens roll i samhället. Dan Lundberg och Gunnar Ternhag är framstående forskare i musiketnologi. Docent Dan Lundberg är chef för Arkiv- och biblioteksavdelningen vid Statens musikverk, Gunnar Ternhag är professor i musikvetenskap vid Stockholms universitet. De båda har också skrivit boken Folkmusik i Sverige.

Hur kommer det sig att den svenska folkmusiken ser ut som den gör? Varför alla dessa polskor och valser förknippade med särskilda landskap, bygder och spelmän? Till stor del beror det på Folkmusikkommissionens verksamhet under 1900-talets första hälft. Kommissionen bedrev den utan jämförelse största organiserade insamlingen av det som kommit att kallas svensk folkmusik. Därmed markerades också gränserna för vad som kunde rymmas inom begreppet. Folkmusikkommissionen bildades vid ett möte i Nordiska museet 1908 med den skånske juristen och insamlaren Nils Andersson som ledande gestalt. Det mest synliga och inflytelserika resultatet av kommissionens arbete blev det omfattande folkmusikverket Svenska låtar, utgivet 19221940. Vid 100-årsjubileet av kommissionens bildande hölls ett symposium med föredrag som nu samlats i en antologi. Utgivningen av boken är ett samarbete mellan Nordiska museet och Svenskt visarkiv. I nitton artiklar ger svenska och nordiska forskare sin syn på Folkmusikkommissionens förutsättningar och ideologi och på verksamhetens betydelse för musikliv och forskning då och nu.

Från fäbodrop till folkrock, från jojk till världsmusik boken Folkmusik i Sverige ger en överblick över folkmusikens gamla och nya scener. Den beskriver folkmusikens utveckling fram till i dag. I särskilda avsnitt presenteras samisk musik och folkmusikens förutsättningar i det mångkulturella Sverige. Detta är en andra, aktualiserad upplaga av boken som blivit ett fast inslag i många utbildningar om svensk folkmusik.

Aldrig tidigare har så mycket musik av olika slag funnits på så många platser samtidigt. Aldrig tidigare har så mycket tid ägnats åt musik. Musiken har en nyckelroll i samhällsförvandlingen. Musik, Medier, Mångkultur tar musiken till hjälp för att förstå och förklara hur social och kulturell mångfald uppstår och organiseras. Förr sökte sig svensken till arbetskamrater, grannar och folk från samma landsända, idag till folk som gillar samma musik, samma fotbollslag eller pratar på samma sätt. Det uppstår allt fler grupperingar kring gemensamma kulturella värderingar. Det gäller för såväl pensionärsdansare som nynazister och hip-hopare. De som på 1950-talet blev dixiesnubbar gillar fortfarande tradjazz. Det märks på tandläkarnas personalfester. Alla säger: Titta på oss! Vi är speciella och annorlunda! Men alla säger detta på samma sätt och på samma arenor. Och de säger det med musik. Med musiken som nyckelhål studerar Musik, Medier, Mångkultur hur olika typer av grupperingar i dagens samhälle fungerar: Hur uppstår de? Vad vill de? Hur gör de? Vad kommer de att göra i framtiden? Hur kommer det att påverka Sverige? Med boken följer en CD-ROM, där bl.a. olika utvecklingslinjer för musiklandskapet kan prövas.