Daniel Lövgren

Det här är en bok om organisationer. Om att alla organisationer har mål och syften, medlemmar, strukturer och en identitet, men att det trots det finns en hel del som skiljer dem åt. Förutsättningarna för en miljöorganisation är inte desamma som för ett företag, som i sin tur har andra förutsättningar än en region. Det här är också en bok om kommunikation. Om att organisationer använder sig av kommunikation för att samordna sina aktiviteter, påverka opinioner, bygga varumärken, rekrytera medlemmar och mycket annat som hör verksamheten till. Men eftersom villkoren för organisationer skiljer sig åt, skiljer sig också motiven kring hur, när, vad och med vem organisationer kommunicerar. Organisationer och kommunikation är skriven av ledande svenska forskare och handlar om våra vanligaste organisationer som myndigheter, företag och intresseorganisationer, men också hybrider som universitet, statliga bolag och nätverksrörelser. Boken vänder sig till studenter som studerar medie- och kommunikationsvetenskap men är relevant även för studenter inom företagsekonomi, offentlig förvaltning, sociologi och andra ämnen där organisationer och kommunikation är viktiga områden. Den är också läsvärd för personer som arbetar i organisationer och vill förstå förutsättningarna för sin verksamhets kommunikation.

Universitet och högskolor, liksom andra organisationer, förväntas vara både styrbara och rationella för att möta samhällets och näringslivets krav på kunskap, tillväxt och innovation. Senare års reformer inom den högre utbildningen, främst den så kallade autonomireformen, har formaliserat denna bild av universiteten som självstyrande organisatoriska enheter. I den pågående styrningsdiskussionen är det makten över universitetens funktion och ordning som står på spel. Men vad innebär det att vara självständig och rationell, och hur tar det sig uttryck inom dagens moderna universitet? I denna antologi diskuterar tolv forskare inom företagsekonomi och statskunskap vad självständighet betyder och hur svenska universitet och högskolor organiserar sig för att vara självständiga och rationella organisationer. Svaret söker de genom att empiriskt spåra och analysera några av de organisatoriska uttrycken för självständighet och frihet på dagens svenska lärosäten. Därmed lyfts frågan om styrning av universitet bortom enskilda reformagendor och styrförsök. Författarna undersöker både svårigheterna att styra universitetens olika verksamheter genom policy och övergripande reformer, och de problem som det innebär att tänka sig universitet som i någon mån ostyrda. Kapitlen bygger på forskning om kollegialitet och linjestyrning, mätsystem och utvärderingar för intern organisering, liksom den ökade betydelsen av kommunikation och PR för att visa enhetlighet och sammanhållning mot externa intressenter. Med empiriskt grundad analys ger boken viktiga bidrag till diskussionen om universitetens organisation och styrning, idag och i framtiden. Redaktörerna Linda Wedlin och Josef Pallas är docenter i företagsekonomi vid Uppsala universitet.