Daniel Östlund

Nästan en halv miljon svenska elever går i fritidshem. Där får de möjlighet att träffa kompisar, leka och delta i lärande i olika former. För de många barn som tillbringar stora delar av sin dag i fritidshemmet är det avgörande att undervisningen håller hög kvalitet. Det är också viktigt att undervisningen utgår från fritidspedagogiska lärandeformer och att elever ges möjlighet att lära på nya sätt utifrån sina intressen och behov. I boken presenterar författarna en rad centrala områden som visar hur fritidshemmet kan bidra till elevers allsidiga utveckling och lärande. Bland annat lyfts fritidshemmets undervisningsuppdrag kopplat till språk, matematik, naturvetenskap och teknik samt arbetet med sociala relationer och lek fram. Denna reviderade utgåva innehåller nya kapitel om specialpedagogik, samtalande och fritidshemmets samhällsorienterande uppdrag. Boken vänder sig till både lärarstudenter och redan yrkesverksamma inom fritidshemmet och ger en stabil grund för fritidspedagogisk undervisning.

Författarna har länge upplevt att det saknas litteratur som inriktar sig på undervisning och lärande för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Den här boken är skriven av både skolpersonal och forskare, och förväntas bidra med en fördjupad bild av hur undervisningspraktiken kan utformas med stöd av såväl erfarenhets- som forskningsbaserad kunskap. Antologin är indelad i tolv kapitel som tar upp frågor om undervisning för elever med IF utifrån: • pedagogiska övergångar• pedagogiska relationer• etik i undervisningen• elevengagemang• socialt nätverksarbete • samverkan mellan olika aktörer • sensomotorisk utveckling• kooperativt lärande• repetition och motivation • flera läroplaner i samma klassrum• alternativ och kompletterande kommunikation• hållbar bedömning. Varje kapitel följs upp av ett antal reflektionsfrågor som kan användas för fortbildning och underlag för det kollegiala lärandet. Boken vänder sig till alla de professioner som arbetar med elever med IF.

Den anpassade skolans läroplan lyfter elevernas rätt till utbildning. Ämnesdidaktik för elever med intellektuell funktionsnedsättning tar upp områden som läs- och matematikundervisning, praktiskt-estetiska ämnen som slöjd och musik och hem- och konsumentkunskap samt utformning av läromedel. Även historiska och policyrelaterade frågor kring utbildning för elever med IF belyses. Bokens syfte är att ge en grund för undervisning som både främjar kunskapsutveckling i förhållande till ämnen och ämnesområden i anpassade skolformer och stödjer elevernas självständighet och delaktighet. Genom att kombinera forskningsbaserad kunskap med praktiknära exempel erbjuder boken en bred och nyanserad förståelse av hur undervisning kan utformas inom olika ämnen/ämnesområden och undervisningskontexter. Boken vänder sig främst till lärare, speciallärare/specialpedagoger och lärarstudenter, men kan även vara av intresse för vårdnadshavare och beslutsfattare inom utbildningsområdet.

Specialpedagogik i pedagogiskt arbete erbjuder aktuella diskussioner om hur lärarprofessioner kan arbeta med elever i behov av särskilt stöd. Det specialpedagogiska arbetet i skolan är alltid pågående och det är i det nära mötet med elever som lärare upplever framgång. Det är också då nya frågor uppkommer. I antologin adresseras olika specialpedagogiska frågor som relateras till pedagogiskt arbete. En förhoppning är, genom att visa den bredd och likheter som finns, att lärarprofessionerna ska komma att uppskatta varandras kompetenser så att vi tillsammans kan arbeta kollegialt för elevers bästa. Specialpedagogik i pedagogiskt arbete är indelade i åtta kapitel: • Specialpedagogik i pedagogiskt arbete? • Verksamhetsförlagd utbildning inom de specialpedagogiska programmen • Utveckling av samspel med stöd av virtuella simuleringar• Speciallärares handledande roll i utbildning för elever med IF • Specialpedagogiskt förhållningssätt i andraspråksundervisning • Lärares arbete med inkluderande undervisning i ÅK1• Speciallärares och specialpedagogers syn på examensmål om NPS • Lärares arbete med att främja språklig tillgänglighetBokens kapitel spänner över en vid bredd av aktuella frågor som angår lärare, speciallärare och specialpedagoger.

Träningsskolan är en inriktning inom grundsärskolan där eleverna utbildas utifrån ämnesområden som estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, verklighetsuppfattning och vardagsaktiviteter. Träningsskolan har en relativt kort historia och inrättades i slutet av 1960-talet. Avhandlingens intresse är riktat mot de vardagliga händelser och de interaktionella sammanhang som träningsskolans elever och professionella team ingår i och hur de gemensamt konstruerar de kontextuella villkoren för deltagande i den pedagogiska praktiken. Studien har genomförts som en klassrumsstudie, med etnografiska förtecken, i fem träningsskoleklasser och datainsamlingen gjordes huvudsakligen med stöd av videoobservationer. Det analytiska intresset i studien riktas mot de många aktiviteter som pågår i de främre regionerna i träningsskolans klassrum med ett särskilt fokus på hur aktörerna gemensamt konstruerar sitt deltagande i den pedagogiska praktiken. Den pedagogiska praktiken i klasserna kännetecknades av att det fanns rutiner och sociala regler som definierade villkoren för de olika aktörernas deltagande. Genom de rutiner och ramar som fanns inrymda i den pedagogiska praktiken, fanns det förväntningar om hur eleverna och teammedlemmarna skulle förhålla sig till varandra för att interaktionen skulle fungera i enlighet med de antaganden om deltagande som fanns knutet till olika aktiviteter.