Daniel Silander

Ska EU utvecklas i en federal riktning eller ska flexibla lösningar på konkreta problem tillämpas? Detta är ödesfrågan som EU återigen står inför i en tid då nya hotbilder växer sig starka i omvärlden och flera inom-europeiska utmaningar kvarstår. En tydlig framtida färdriktning är ännu inte utstakad. Låter sig de mönster som kan skönjas i utvecklingen under de senaste åren tolkas som att EU har tagit avgörande kliv mot ett federalt system, eller handlar det snarare om en utveckling i flera hastigheter? I en tid då EU står inför stora utmaningar är handlingskraften i dess befogenheter och bärigheten i politiska strukturer avgörande för framtiden. Dessa utmaningar ställer viktiga frågor på sin spets: utgör planerna att upprätta en europeisk försvarsunion, jämte inrättandet av en europeisk åklagarmyndighet avgörande steg bort från statssuveräniteten? Innebär den nya utformningen av EU:s statsstödsregler ett hot mot demokratin? Hur påverkar rättsstatskrisen integrationen i EU? Hur ser möjligheterna och utmaningarna ut för en gemensam skatte- och finanspolitik inom EU? Vilken roll spelar graden av ekonomisk jämlikhet för EU:s fortsatta utveckling? Finns det en fungerande parlamentarism i EU? Dessa och andra frågor belyses i den tjugofemte årgången av Europaperspektiv. Boken är tvärvetenskaplig och innehåller nio kapitel skrivna av forskare inom juridik, statskunskap och ekonomiska ämnen, som ur olika perspektiv analyserar den europeiska integrationens färdriktning.

I denna bok analyseras vad det svenska EU-medlem­skapet inneburit för svensk politik sedan inträdet i unionen 1995. Syftet är att studera förändringen av hur svensk politik organiseras och vilket innehåll ett fördjupat medlemskap har inneburit. Utifrån antagandet att svensk politik ingår i ett flernivåstyre på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, ligger fokus på mötet mellan svensk nationell politik och EU. Det innebär att boken analyserar dels hur svensk politik styrs och utformas, dels hur politikens innehåll förändrats i mötet mellan svenska politiska institutioner och EU. För att förstå hur svensk politik påverkas, introduceras begreppen europeisering, governance och policyprocesser. Med hjälp av dessa ges möjlighet till en djupare förståelse för hur och varför svensk politik förändrats. Med svensk politik avses följande tolv politikområden : asyl- och migrationspolitik, biståndspolitik och utvecklingssamarbete, brottsbekämpning, energipolitik, grannskapspolitik, jordbrukspolitik, jämställdhetspolitik, miljöpolitik, närings­politik, social­politik, utbildningspolitik samt utrikes- och säkerhetspolitik. Varje politikområde skärskådas över tid från EU-medlemskapets inträde fram till i dag.

I denna bok jämförs och illustreras fem olika politiska regimtyper: demokratiska, totalitära, auktoritära, dynastiska och hybrida. Typerna illustreras genom exemplen El Salvador (demokrati), Brunei (dynastisk), Kuba (totalitär), Belarus (auktoritär), samt Pakistan (hybrid). Denna andra upplaga är uppdaterad med de politiska förändringar som har skett sedan den första upplagan utkom 2012. Daniel Silander och Martin Nilsson är docenter i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

‘Responsibility to Protect and Prevent: Principles, Promises and Practicalities’ explores the evolution of responsibility to protect (R2P), a principle which – according to its supporters – has evolved into a new type of responsive norm for how the international community should react to serious and deliberate human rights violations. Arguing that the R2P ethos has been misunderstood and used ineffectively, this work defends the validity of R2P and urges for a more practical understanding that moves beyond theory. The progression of R2P from an initial concept to formal ratification has been a very difficult one, with a great deal of disagreement over its validity as a substantive norm in international affairs. The key disagreement is not that protection or prevention are unimportant, but rather how the fine-sounding R2P principles are supposed to work in practice. This volume presents a number of important arguments that are directly related to the state vs. human security debate, with a critical analysis of the nexus between the protection verses prevention theses. Through the case study of the Libyan Crisis, Janzekovic and Silander offer an example of the R2P thesis in action, and support the claim that prevention should be more than an adjunct to protection.

‘Responsibility to Protect and Prevent: Principles, Promises and Practicalities’ explores the evolution of responsibility to protect (R2P), a principle which – according to its supporters – has evolved into a new type of responsive norm for how the international community should react to serious and deliberate human rights violations. Arguing that the R2P ethos has been misunderstood and used ineffectively, this work defends the validity of R2P and urges for a more practical understanding that moves beyond theory. The progression of R2P from an initial concept to formal ratification has been a very difficult one, with a great deal of disagreement over its validity as a substantive norm in international affairs. The key disagreement is not that protection or prevention are unimportant, but rather how the fine-sounding R2P principles are supposed to work in practice. This volume presents a number of important arguments that are directly related to the state vs. human security debate, with a critical analysis of the nexus between the protection verses prevention theses. Through the case study of the Libyan Crisis, Janzekovic and Silander offer an example of the R2P thesis in action, and support the claim that prevention should be more than an adjunct to protection.

När problem avseende mänskliga rättigheter diskuteras, ligger fokus oftast på vår omvärld och på länder med svag politisk, ekonomisk och social utveckling. Syftet med den här boken är att lyfta fram situationen i Sverige. Mänskliga rättigheter i svensk belysning ger ett helhetsperspektiv och tar upp såväl juridiska som samhällsvetenskapliga aspekter. Dessutom redovisas gällande rättsregler, som kombineras med fallstudier inom områden som äldreomsorg, invandring, arbetsmarknad, funktionshinder, rättssäkerhet och intersektionalitet. Den här reviderade upplagan är uppdaterad i förhållande till aktuell lagstiftning på området, framför allt när det gäller diskrimineringslagen. Boken är lämplig kurslitteratur vid undervisning på universitet och högskolor inom ämnesområden som juridik, rättssociologi, statsvetenskap, sociologi, etnologi och socialt arbete, samt på personalutbildningar och fackliga kurser. Om författarnaFörfattare är Annika Staaf (red.), Lars Zanderin (red.), Håkan Hydén, Finnur Magnússon, Birgitta Nyström, Annika Rosén, Eva Schömer, Daniel Silander och Maria Wolmesjö.

Hur kan demokratisering studeras? Denna bok ger verktyg för att förstå hur studier om demokratisering kan utformas. Enligt författarna handlar det om att på olika sätt hantera teoretiska ställningsstaganden med metodologiska överväganden. Med boken ges därför möjligheter att integrera metod med teori i kurser om demokratisering. Boken behandlar olika sätt att betrakta demokratisering och diskuterar vilken betydelse som valet får för hur studier utformas. Till denna diskussion kommer också jämförelser av olika teorier om demokratisering. Dessa teorier hävdar att demokratisering främjas eller försvåras av olika omständigheter. Med utgångspunkt i framträdande teorier utvecklar författarna flera uppsättningar av hypoteser, som kan vägleda studier som syftar till att förklara demokratisering. Särskilt uppmärksammas teorier som hävdar att internationella förhållanden har betydelse för demokratisering. Hur dessa teorier kan prövas diskuteras tillsammans med den viktiga frågan om hur demokratisering kan mätas. Vidare jämförs och problematiseras alternativa upplägg, vilket ger en översikt över den metodiska mångfald som finns inom området. Hur dessa sätt att studera och förstå demokratisering påverkas av pågående samhällsförändringar diskuteras av författarna, som formulerar åtta utmaningar för framtida forskning.