David Davage

Vem är egentligen den heliga Anden? Vad menas med att låta sig ledas av Anden? I denna bok utforskas dessa frågor med utgångspunkt i bibliska motiv som förknippas med Anden: havet, vinden, kampen, kaoset, templet, morgonen, närvaron, ordningen och gränserna. Ambitionen är inte främst att skapa en större förståelse för Anden. I stället vill boken väcka en föreställningsförmåga till liv – en blick som driven av Anden och formad av Bibelns vittnesbörd kan se verkligheten på ett sätt som utmanar den dominerande ordningen och befriar människor till att leva som Guds avbilder i Guds skapelse. David Davage, f. 1983, är docent, teolog och musiker bosatt i Umeå. Han jobbar på ALT som lärare i bibelvetenskap.

Det fjärde numret av HYBRID har temat Bibelbruk. I linje med tidskriftens interdisciplinära anslag innehåller numret artiklar som belyser frågan utifrån olika ämnesområden, med tydlig relevans för svensk frikyrka. Numret innehåller också responser, recensioner och resurser för fortsatt fördjupning.

Denna volym är en festskrift till Greger Andersson. Genom skarpa analyser och kreativa perspektiv utforskas Bibelns djup, livets brokighet och berättelsens kraft i ett försök att hedra Gregers gärning, som förenar teologi, litteratur och mänsklig erfarenhet i en mångstämmig helhet.

Den 7-8 november 2024 arrangerade ALT, tidningen Dagen och Johannelunds teologiska högskola en konferens för att uppmärksamma det faktum att Lausannedeklarationen fyllde 50 år. Konferensen fick namnet Evangelikal idag?, och under de två dagarna samlades teologer, församlingsledare, studenter och andra intresserade för att utforska evangelikalismens betydelse för Sverige idag. I denna volym är vi är glada att kunna publicera flera av de föredrag och akademiska paper som presenterades i samband med denna konferens.

Det tredje numret av HYBRID har temat Kyrkans profetiska roll i samhället. I linje med tidskriftens interdisciplinära anslag innehåller numret artiklar som belyser frågan utifrån olika ämnesområden, med tydlig relevans för svensk frikyrka. Numret innehåller också responser, recensioner och resurser för fortsatt fördjupning.

Det andra numret av HYBRID har temat "Förebilder för kristet ledarskap". Med förebilder avses här allt ifrån personer i Bibeln och kyrkans historia till influencers på sociala medier och lärare i söndagsskolan. Förebilder kan leda människor både rätt och fel. Vem blir en förebild? Hur identifieras förebilder och vad innebär det att vara en förebild? Hur har synen på förebilder förändras över tid? Numret innehåller också responser, recensioner och resurser för fortsatt fördjupning. Numret kan laddas ner i sin helhet på tidskriftens hemsida. Där går det också att ladda ner enskilda artiklar.

Traditionally, biblical studies has been an academic discipline with roots deeply embedded in historical inquiries about the genesis of texts. It should come as no surprise that a significant amount of scholarly attention has been on the formation of the book of Isaiah, especially since the compelling imagination of Isaiah comprises an anthology of prophetic voices, each with its own historical context. At the same time, it is well known that the chasteness of ancient texts discloses precious little specific information to aid with this reconstructive task. How Isaiah Became an Author tackles this historical irony head-on. David Davage begins by describing two contrasting ways authorship was conceived in antiquity: Mesopotamian and Greek. He next analyzes the processes through which Isaiah ben Amos came to be imagined as an author of the book of Isaiah. In doing so, Davage changes the question from Who wrote the 'book' of Isaiah? to How, and in what ways, was the relation between the prophet called Isaiah and the book that came to bear his name conceived in the Second Temple period? Davage shows how a prophetic anthology that originally circulated anonymously eventually became transmitted together with a name. Although that name originally did not convey any notion of penning, but rather portrays Isaiah ben Amos as a tradent of divine revelation transmitted by many agents over time, it came to be reimagined as a statement about the origins of the book. This transformation is, then, explained as the result of negotiations between the Mesopotamian and the Greek author concepts in the late Second Temple period, negotiations that have continued even to this day.