David Larsson Heidenblad

I Ta små steg visar samtidshistorikern David Larsson Heidenblad hur verklig förändring faktiskt blir till. Boken utgår från en enkel men kraftfull insikt: förändring skapas inte av stora visioner, utan av handlingar som får fäste över tid. Med utgångspunkt i forskning, historia och egna erfarenheter formulerar han en modell i tre steg: tänk litet, sätt människor i centrum och arbeta långsiktigt. Vi kan alla – oftare än vi tror – vara aktörer i att forma världen omkring oss. Och Alla stora genombrott börjar med ett första, litet steg. David Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet. Hans forskning är inriktad mot miljöhistoria, kunskapshistoria och ekonomisk kulturhistoria.

"Boken ger både bra tips och väcker större frågor om vad vi gör med vår tid." - Lisa Irenius, Svenska Dagbladet "Det är en synnerligen välskriven bok ... Och den är inte bara läsbar; den är också läsvärd genom de teman som den tar upp." - Bodil Jönsson, Sydsvenskan GÖR MINDRE MEN BÄTTREHur får man tid över till det viktigaste? Hur kan du åstadkomma mer och bättre genom att göra mindre? Samtidshistorikern David Larsson Heidenblad har grävt, sorterat och testat för att kunna lyfta fram de mest välgrundade och effektiva metoderna och principerna för den som vill koncentrera sig på det väsentliga i livet. Med hjälp av dessa och andra tips och råd hjälper han läsaren att klart och tydligt se vad som faktiskt är värt någonting, och vad som kan väljas bort och tackas nej till. Resultatet är en snitslad bana som fungerar för såväl ett rikare familjeliv som att leva upp till sina ambitioner, eller både och samtidigt. I Ta din tid ger David Larsson Heidenblad nycklar genom insikter och berättelser från akademi och näringsliv, erfarenheter från techvärlden och strategispel. Det är en bok för ett arbetsliv i fortsatt förändring och för alla som vill få mer ut av tillvaron.

Kunskapshistoria är ett dynamiskt internationellt forskningsfält och i denna introduktion har författarna samlat centrala begrepp och perspektiv som är bärande inom dagens kunskapshistoria. Med fokus på en särskild sorts kunskapshistoria, kunskapens cirkulation i samhället, syftar boken till att ge en god introduktion till ämnet samtidigt som den pekar ut hur kunskapshistoria kan bedrivas. Här visar författarna vad som menas med kunskapshistoria, hur kunskapsteoretiker tänker kring kunskap, hur kunskapshistorisk forskning kan bedrivas, vilka nyckelbegrepp som finns inom fältet och vad detta konkret innebär för historisk forskning, nu och framöver. Boken riktar sig till studenter och forskare i historia, och till dem som är intresserade av att förstå samhällen och människor i det förflutna på ett nytt sätt. Genom att sätta kunskap i fokus – inte politik, kultur, vetenskap eller idéer – så aktualiseras andra frågor, metoder, forskningsobjekt och källmaterial. Därmed kan vi få ny kunskap om det förflutna, men också verktyg för att förstå vår samtid.

This Element provides a pedagogical overview of the history of knowledge, including its main currents, distinguishing ideas, and key concepts. However, it is not primarily a state-of-the-art overview but rather an argumentative contribution that seeks to push the field in a certain direction – towards studying knowledge in society and knowledge in people's lives. Hence, the history of knowledge envisioned by the authors is not a rebranding of the history of science and intellectual history, but rather a reinvigoration of social and cultural history. This implies that many different forms of knowledge should be objects of study. By drawing on ongoing research from all across the world dealing with different time periods and problems, the authors demonstrate that the history of knowledge can enrich our understanding of past societies. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.

This Element provides a pedagogical overview of the history of knowledge, including its main currents, distinguishing ideas, and key concepts. However, it is not primarily a state-of-the-art overview but rather an argumentative contribution that seeks to push the field in a certain direction – towards studying knowledge in society and knowledge in people's lives. Hence, the history of knowledge envisioned by the authors is not a rebranding of the history of science and intellectual history, but rather a reinvigoration of social and cultural history. This implies that many different forms of knowledge should be objects of study. By drawing on ongoing research from all across the world dealing with different time periods and problems, the authors demonstrate that the history of knowledge can enrich our understanding of past societies. This title is also available as Open Access on Cambridge Core.

"Boken ger både bra tips och väcker större frågor om vad vi gör med vår tid." - Lisa Irenius, Svenska Dagbladet"Det är en synnerligen välskriven bok ... Och den är inte bara läsbar; den är också läsvärd genom de teman som den tar upp." - Bodil Jönsson, SydsvenskanGÖR MINDRE MEN BÄTTRE Hur får man tid över till det viktigaste? Hur kan du åstadkomma mer och bättre genom att göra mindre? Samtidshistorikern David Larsson Heidenblad har grävt, sorterat och testat för att kunna lyfta fram de mest välgrundade och effektiva metoderna och principerna för den som vill koncentrera sig på det väsentliga i livet. Med hjälp av dessa och andra tips och råd hjälper han läsaren att klart och tydligt se vad som faktiskt är värt någonting, och vad som kan väljas bort och tackas nej till. Resultatet är en snitslad bana som fungerar för såväl ett rikare familjeliv som att leva upp till sina ambitioner, eller både och samtidigt. I Ta din tid ger David Larsson Heidenblad nycklar genom insikter och berättelser från akademi och näringsliv, erfarenheter från techvärlden och strategispel. Det är en bok för ett arbetsliv i fortsatt förändring och för alla som vill få mer ut av tillvaron. Sagt om boken "Man kan lätt tro att boken ger strategier främst för ett bättre arbetsliv, men Larsson Heidenblad påminner läsaren om att det faktiskt handlar om förutsättningar för ett bättre Liv ja med stort L." - Niklas Laninge, författare och vd för Nordic Behaviour Group"Självhjälpsböcker hjälper inte alltid. De kan ge läsaren dåligt samvete med principer, måsten och borden. Den är boken är istället en självhjälpsbok med empati, som ger dig rimliga, realistiska och görbara frågeställningar du kan utgå från för att lära dig att ta din tid." - Lena Lid Falkman, forskare vid Handelshögskolan i Stockholm och Karlstad Universitet i ledarskap, kommunikation och organisationsfrågor"Äntligen ett fantastiskt smörgåsbord av metoder och strategier för att get sh*t done och samtidigt behålla den åtråvärda balansen i livet." - Judith Wolst, entreprenör, digital rågivare, föreläsare och författareDavid Larsson Heidenblad är docent i historia vid Lunds universitet. Han medverkar även regelbundet som skribent i Svenska Dagbladet och Sydsvenskan.

Hur hänger Aktie-SM 1979 ihop med nyliberalismens framväxt i Sverige? Vilken roll spelade kokainet för Sigmund Freuds syn på normalitet? Hur har månen påverkat människan genom historien? Vad fick Mary Wollstonecraft att på resa genom ett kargt Norden omvärdera sin syn på revolutioner? Och vad kan en hästslaktare i 1800-talets Stockholm säga oss om människans paradoxala förhållande till djuren? Bildningsboxen är ett nytt koncept för att tillgängliggöra forskning för en bredare allmänhet. Sveriges främsta forskare berättar, förklarar och fördjupar händelser och fenomen som förändrat historien och samtiden. Essäerna spänner över filosofi, samhällsvetenskap, historia och ekonomi men är skrivna i ett personligt och lättillgängligt format. Det är folkbildning av bästa snitt. Bildningsboxen är ett samarbete mellan Anekdot/Bildningspodden och Norstedts förlag.

The Stockholm Conference of 1972 drew the world’s attention to the global environmental crisis, but for people in Sweden the threat was nothing new. Anyone who read the papers or watched the television news was already familiar with the issues. Five years early, in the summer of 1967, the situation was very different. So what happened in between? This book explores the ‘environmental turn’ that took place in Sweden in the late-1960s. This radical change, the realisation that human beings were in the process of destroying their own environment, had major and far-reaching consequences. What was it that opened people’s eyes to the crisis? When did it happen? Who set the ball rolling? These are some of the questions the book addresses, shedding new light on the history of environmentalism. An electronic edition of this book is freely available under a Creative Commons (CC BY-NC-ND) licence.

Early career researchers seeking to pursue an academic career face many challenges. Their existence is characterized by insecure employment conditions, conflicting demands and limited experiences of acting as independent scholars. In addition, many of them are at an age when it is common to start a family. Knowledge of how to feel well and achieve success on your own terms is rare, as few academics give others an insight into their life as an academic and what it feels like. In A Year of Academic Writing, David Larsson Heidenblad lays bare his own life as an academic. This book started out as a popular blog about academic work and writing. We here get to follow a year of his life as an academic and read about his thoughts on his academic career and what it entails, his reflections on the forms and conditions of writing and his observations on parenting and gender equality. The book is aimed at early career researchers wanting to master their professional role but also at their mentors and others interested in the many aspects of life as an academic.

Det var med Stockholmskonferensen 1972 som världens uppmärksamhet för första gången på allvar riktades mot vår hotade livsmiljö. För den svenska allmänheten var problematiken dock ganska välkänd. I press och etermedier var miljöfrågorna ständigt närvarande. Men bara fem år tidigare, 1967, hade läget varit annorlunda. Då betraktades det inte alls som en självklarhet att människan var i färd med att förstöra sin egen planet. Men vem eller vilka var det som satte bollen i rullning, började ställa frågor och förflytta perspektiven? Historikern David Larsson Heidenblad belyser händelserna som på kort tid orsakade ett radikalt skifte. Den gröna vändningen åren kring 1970 har fått stora efterverkningar inom en mängd områden. Men hur gick det egentligen till? Vad var det som gjorde att människor fick upp ögonen för miljökrisen, och vilken betydelse har denna historia för oss i dag? Läsaren får nya och viktiga svar på frågor som angår oss alla.

Unga forskare som vill göra akademisk karriär står inför många utmaningar. Deras tillvaro präglas av osäkra anställningar, motstridiga krav och begränsade erfarenheter av att stå på egna ben. Många befinner sig dessutom i familjebildande ålder. Kunskap om hur man kan göra för att må bra och nå framgång på sina egna villkor är sällsynt - få forskare låter andra få en inblick i deras forskartillvaro, och i hur den känns. Med Ett år av akademiskt skrivande lyfter David Larsson Heidenblad på locket till sin egen forskartillvaro. Boken började sitt liv som en populär blogg om akademiskt skrivande och arbete. Här följer vi ett år av hans forskarliv och får ta del av tankar kring den akademiska karriären och vad en sådan innebär, reflektioner om skrivandets former och förutsättningar samt tankar om föräldraskap och jämställdhet. Boken riktar sig till unga forskare som vill bemästra sin yrkesroll, men också till deras mentorer och andra som är intresserade av forskarlivets många olika aspekter.

Ska historia förstås och läras som en framåtriktad rörelse, med början, mitt och slut, eller ska historia förstås bakifrån, med utgångspunkt i våra egna, sentida frågeställningar? Vad skiljer och vad förenar historieundervisning på olika nivåer? Vad är viktigast: mängden av historiska fakta, analytiska och kritiska perspektiv eller redskap för att välja ut och hantera den historia som är viktig för vår tid? Vad betyder genus, klass och etnisk identitet för historieundervisningen? Och på vilket sätt kan digitaliseringen påverka historieämnet? Att undervisa i historia på universitetet tar upp dessa och flera andra historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor som ges allt för litet utrymme i den högskolepedagogiska utbildningen. Denna bok fyller därför ett tomrum. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare. Att undervisa i historia på universitetet vänder sig till historiker verksamma på universitet och högskolor, men även till skolans historielärare och till andra med intresse för historieförmedling.